JUST NU: Myndighet riktar ny kritik mot elstödet – kräver tre saker

2022 12 08

Försäkringskassan, myndigheten som fått i ansvar att hantera utbetalningen av regeringens elprisstöd, riktar kritik mot utformningen av stödet.

Myndigheten framhåller att personer som omfattas av ”sanktionsbeslut” eller har ”kriminella element” kan ta del av stödet och att regeringen måste ta hänyn till det, rapporterar DN.

I ett remissvar till regeringen uppger Försäkringskassan att de varken har ”praktisk eller legal möjlighet” att hindra att pengarna hamnar i fel fickor.

Kan hamna i fel fickor

Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg lyfte problematiken redan i slutet av förra veckan.

– Det är framförallt tre pusselbitar som fortfarande saknas, konstaterade han i ett pressmeddelande.

För det första behöver Försäkringskassan det slutgiltiga innehållet i den förordning som regeringen kommer att remittera de närmaste dagarna för att kunna skapa rätt utbetalningslösning.

– Vi gör också ett avrop av banktjänster från befintligt ramavtal med förnyad konkurrensutsättning som ännu inte är avslutat och som är avgörande för utbetalningarna, betonade Nils Öberg och tillade avslutningsvis:

– Sist men inte minst krävs ett säkerhetsarrangemang och effektiva kontrollsystem som undanröjer risken att pengarna hamnar i fel fickor. Först när dessa bitar faller på plats, kommer vi att kunna säga när vi är redo att betala ut pengarna.

Har inlett en analys

Försäkringskassan har som utbetalande myndighet även genomfört en analys av aktiviteter som myndigheten måste genomföra för att elstödet ska kunna betalas ut.

– Analysen omfattar hela kedjan, från att ta fram en ny lösning för att elnätsbolag ska kunna lämna in information om kund och förbrukning på ett säkert sätt till oss, till att göra beräkningar och kontroller så att inte systemet missbrukas, och till sist skapa betalningsunderlag till bankerna, uppger Försäkringskassan.

Ytterligare myndighet har invändningar

Svenska kraftnät, som tillsammans med regeringen tagit fram modellen för elstödet, riktar även kritik mot utformningen av den förordning som ska styra utbetalningen till hushåll och företag, erfar DN.

– Det kan vara svårt att i enskilda fall skilja företag från elkonsument och vi  efterfrågar klarhet när det gäller dödsbon, skogsägare, enskilda firmor och ideella föreningar, framhåller myndigheten enligt tidningen.

Vidare betonar Svenska kraftnät att uppgifter om personer med skyddade identiteter inte får röjas.

Myndigheten föreslår därför en tillfällig bestämmelse som innebär att uppgifterna som elnätsföretaget skickar in sekretessbeläggs.

Utbetalning tidigast i februari

Det finns ännu inget datum för när pengarna kan betalas ut till hushåll och företag i elområde 3 och 4. 

Det kan tidigast ske under februari. Det första utbetalningarna kommer att utgå till privatpersoner.

Foto: N J. Mirkovic

Text: Redaktionen


Kunder till storbank varnas – förlorat 50 000 kronor

2025 11 04

Kunder till en storbank kan ha förlorat 50 000 kronor.

Valet av bank kan ha avgörande betydelse när man lånar pengar.

Nu visar en jämförelse att folk som har valt "fel" bank de senaste tio åren kan ha förlorat 50 000 kronor.

Kan ha förlorat 50 000

En genomgång från jämförelsesajten Zmarta visar att du kan ha förlorat stora summor pengar om du har valt fel bank för dina bolån de senaste tio åren, rapporterar SvD.

En genomgång av bankernas genomsnittliga snitträntor på rörliga bolån mellan 2015-2025, visar att skillnaderna är stora.

Storbanken Nordea är den bank som har tagit mest betalt för rörliga bolån, med en snittränta på 2,37 procent enligt tidningen.

Skandia har haft den lägsta snitträntan på 2,13 procent.

Enligt Zmarta innebär det att den som har ett lån på två miljoner kan ha förlorat nästan 50 000 kronor på att vara kund hos Nordea, som är dyrast, istället för Skandia, som är billigast.

– Det är en enorm skillnad, säger Zmartas hushållsekonom Ola Söderlind till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Pangbesked från Swedbank - berör hela Sverige

Högre snitt idag

Överlag har storbankerna haft högre rörliga boräntor än de mindre bankerna. Förutom Nordea är det Länsförsäkringar, Swedbank och Handelsbanken som har varit dyrast.

Snitträntorna idag är också högre än snittet generellt de senaste tio åren. I september låg snittet på 2,77 procent, medan tioårssnittet ligger på 2,24 procent. Siffrorna för oktober lär dock bli lägre.

– Riksbankens senaste räntesänkning innebär att skillnaden kommer att minska när vi presenterar nya snitträntor för oktober. Men trots att räntan har fallit kraftigt var september-räntorna fortfarande betydligt högre än snittet under de senaste tio åren, säger Ola Söderlind till tidningen.

Besked imorgon

Imorgon onsdag ska Riksbanken ge ett nytt besked om styrräntan.

Beskedet väntas bli att styrräntan kommer att ligga kvar på 1,75 procent, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

Riksbankschef Erik Thedéen har själv sagt att räntan lär ligga kvar på nuvarande nivå ett tag framöver. Prognoser har också visat att återhämtningen av ekonomin börjar ta fart.

Det finns dock riskfaktorer, vilket bland annat Länsförsäkringar har varnat för.

En större global händelse skulle kunna slå hårt mot svensk ekonomi, vilket i värsta fall kan leda till att Riksbanken höjer räntan igen, enligt Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.

LÄS OCKSÅ: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan

Foto: Christian Dubovan

Text: Redaktionen


4 november 2025

”Inget gott kan komma ur detta” – dystert besked om kärnvapen

2025 11 04

USA:s president Donald Trump vill återinföra kärnvapentester och Rysslands diktator Vladimir Putin drar sig ur viktiga kärnvapenavtal.

Agerandet från världens två största kärnvapenmakter oroar Juha Honkonen, docent i militärteknologi vid Försvarshögskolan.

Honkonen befarar att världen är på väg in i en ny kärnvapenkappupprustning.

Om kärnvapenavtalet START mellan USA och Ryssland – som begränsar antalet strategiska och löper ut i februari – inte förnyas kommer antalet kärnvapen i världen att öka snabbt, befarar Honkonen. 

– Om en sådan förhandlingsprocess bryts samman och förtroendet förloras, kommer det att bli mycket svårare att återgå till förhandlingsbordet. Det kommer sannolikt leda till att kärnvapenkapprustningen börjar om på något sätt, säger Honkonen till Iltalehti.

– Jag anser att det är mycket oroväckande att förhandlingslänken mellan de viktigaste kärnvapenmakterna kommer att brytas.

”Inget kan kan komma ur det”

Enligt Honkonen ”kan inget gott komma” från ett scenario där förhandlingarna mellan USA och Ryssland upphör.

– Förtroendet borde upprätthållas på någon nivå, säger han.

LÄS MER: Raseri mot Orbán – ”Specifikt stöd till Putin”

Trump anklagar Kina och Ryssland

Donald Trump har klargjort att USA kan komma att återuppta kärnvapentester.

– På grund av andra länders testprogram har jag instruerat krigsdepartementet att börja testa våra kärnvapen på lika villkor. Den processen kommer att påbörjas omedelbart, skrev presidenten på Truth Social i slutet av oktober.

Om uttalandet syftar på tester med skarpa kärnvapenladdningar vore det en dramatisk upptrappning. USA genomförde sitt senaste skarpa kärnvapentest 1992, Kina 1996 och Rysslands senaste kända test ägde rum 1990.

I en intervju med CBS;s ”60 Minutes” hävdar Trump att både Kina och Ryssland i hemlighet utför underjordiska kärnvapentester.

– Ryssland testar, Kina testar, men de pratar inte om det. Jag vill inte vara det enda landet som inte testar, säger presidenten.

LÄS OCKSÅ: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen