JUST NU: Myndighet motbevisar S-regeringens fuskanklagelse

2022 12 06

Åtminstone inte mer än vad som kan motiveras av högre kostnader, rapporterar Sveriges Radio.

Det står Konjunkturinstitutets fast i en specialstudie som släpps idag, tisdag.

– Våra siffror visar snarare att priserna är lite lägre än företagens kostnader, men samtidigt är osäkerheten i de här beräkningarna stor, så vi väljer att formulera att de är ungefär i linje, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet.

Misstänkte fuskhöjningar

Anledningen till myndighetens granskning var en misstanke hos den tidigare regeringen. Enligt dåvarande finansminister Mikael Damberg (S) fanns indikatorer på att företag utnyttjade inflationen till att höja priser mer än vad som egentligen var motiverat.

S-regeringen gav därför uppdraget till Konjunkturinstitutet att gå till botten med frågan.

– Regeringen sätter inte priser i Sverige. Däremot kan vi bidra till ökad transparens så att vi avslöjar företag som gör på det här sättet, sade Mikael Damberg till Dagens Nyheter i augusti.

Grund i drivmedelssänkning

Misstanken uppstod bland annat efter att den förra regeringen utvärderade effekterna av en tillfällig sänkning av priset på bensin och diesel.

– Vi kan konstatera att en fjärdedel av den sänkningen inte kom till bilägarna och konsumenterna utan hamnade i drivmedelbolagens fickor. Det gör mig irriterad och upprörd för vi måste hantera den här krigsekonomin tillsammans och då är det inte läge för företag att smyghöja priserna, sade Mikael Damberg vid samma tillfälle.

Skillnader mellan branscher

Nu slår dock alltså myndigheten fast att det inte fanns grund för misstanken.

Dock skiljer det sig branscher emellan. Exempelvis har restaurang- och nöjesbranschen höjt sina priser mer än vad som borde vara motiverat utifrån omständigheterna.

Ett annat exempel är drivmedelsbranschen.

– Där finner vi att priserna ökat mer än kostnaderna, säger Albin Kainelainen till SR.

Osäkra resultat

Konjunkturinstitutet betonar dock att de modellbaserade beräkningarna, som är baserade sedan andra kvartalet 2021, dock präglas av “betydande moment av osäkerhet”.

– Resultaten ska därför ses som indikativa och inte som ett definitivt svar på om konsumentpriserna har ökat mer än vad som kan motiveras av kostnadsökningar under perioden, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen