JUST NU: Myndighet motbevisar S-regeringens fuskanklagelse

2022 12 06

Svenska företag har inte i skymundan höjt priser för svenska folket.

Åtminstone inte mer än vad som kan motiveras av högre kostnader, rapporterar Sveriges Radio.

Det står Konjunkturinstitutets fast i en specialstudie som släpps idag, tisdag.

– Våra siffror visar snarare att priserna är lite lägre än företagens kostnader, men samtidigt är osäkerheten i de här beräkningarna stor, så vi väljer att formulera att de är ungefär i linje, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet.

Misstänkte fuskhöjningar

Anledningen till myndighetens granskning var en misstanke hos den tidigare regeringen. Enligt dåvarande finansminister Mikael Damberg (S) fanns indikatorer på att företag utnyttjade inflationen till att höja priser mer än vad som egentligen var motiverat.

S-regeringen gav därför uppdraget till Konjunkturinstitutet att gå till botten med frågan.

– Regeringen sätter inte priser i Sverige. Däremot kan vi bidra till ökad transparens så att vi avslöjar företag som gör på det här sättet, sade Mikael Damberg till Dagens Nyheter i augusti.

Grund i drivmedelssänkning

Misstanken uppstod bland annat efter att den förra regeringen utvärderade effekterna av en tillfällig sänkning av priset på bensin och diesel.

– Vi kan konstatera att en fjärdedel av den sänkningen inte kom till bilägarna och konsumenterna utan hamnade i drivmedelbolagens fickor. Det gör mig irriterad och upprörd för vi måste hantera den här krigsekonomin tillsammans och då är det inte läge för företag att smyghöja priserna, sade Mikael Damberg vid samma tillfälle.

Skillnader mellan branscher

Nu slår dock alltså myndigheten fast att det inte fanns grund för misstanken.

Dock skiljer det sig branscher emellan. Exempelvis har restaurang- och nöjesbranschen höjt sina priser mer än vad som borde vara motiverat utifrån omständigheterna.

Ett annat exempel är drivmedelsbranschen.

– Där finner vi att priserna ökat mer än kostnaderna, säger Albin Kainelainen till SR.

Osäkra resultat

Konjunkturinstitutet betonar dock att de modellbaserade beräkningarna, som är baserade sedan andra kvartalet 2021, dock präglas av “betydande moment av osäkerhet”.

– Resultaten ska därför ses som indikativa och inte som ett definitivt svar på om konsumentpriserna har ökat mer än vad som kan motiveras av kostnadsökningar under perioden, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Helikoptrar i luften – SMHI utfärdar skarp varning

2025 07 14

Den ihållande högsommarvärmen i norra Sverige leder till ökad risk för skogsbränder.

Under måndagen varnar SMHI för skogsbränder i fyra län:

- Västerbottens län

- Norrbottens län

- Västernorrlands län

- Jämtlands län

”Risken är mycket stor”

Enligt SMHI är risken för bränder i skog och mark ”stor eller mycket stor” i områdena.

Allmänheten uppmanas att tänka på följande, enligt varningen:

- Skogsbrand kan lätt uppstå på grund av till exempel eldning, gnistor från maskiner eller blixtnedslag.

- Brand sprids lätt i skog och mark.

- Brand i ledningsgator kan medföra störningar i el- och telenätet.

- Kontrollera om eldningsförbud råder i ditt område, och var mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

MSB blixtagerar

Nu agerar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Myndigheten har skickat upp två brandsläckande helikoptrar i luften, rapporterar P4 Västerbotten.

Helikoptrarna är redo att bekämpa potentiella bränder i Västerbotten. 

Sedan tidigare har MSB fyra helikoptrar utplacerade i Västmanlands och Jämtlands län.

Fyra skopande flygplan är också stationerade i Södermanlands län. Planen kan ta upp vatten direkt från sjöar under flygning.

FAKTA: MSB:s bekämpning av skogsbränder

- Under skogsbrandssäsongen ska det finnas tillgång till minst tio släckande helikoptrar utöver den helikopter som vid behov kan användas för koordinering

- Helikopterresurserna kan placeras på olika platser baserat på aktuell brandriskprognos och är normalt självförsörjande med bränsle och andra förnödenheter.

- Styrande för MSB:s beslut om beredskap är en kombination av brandrisken, eventuella hotade värden och behovet av resurser. MSB analyserar brandriskerna flera gånger i veckan under de perioder på året då risken för skogsbränder vanligtvis är hög.

- MSB kan vid behov, vid exempelvis höga brandriskvärden, styra beredskapen genom att justera:

  • Anspänningstiden (tiden från larm till dess att en helikopter senast ska lyfta mot en brand), 180 eller 90 minuter
  • Antalet helikoptrar som ställs i en högre beredskap
  • Positionering i landet av helikoptrar

Källa: MSB

Foto: P. Keno

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland hotar grannland

2025 07 14

En provskjutning från Estland väcker rysk ilska.

Nu hotar Ryssland att svara med full kraft. Svaret kommer vara "bestämt och beslutsamt", enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Ryssland betonar att man kommer att försvara sina intressen i Östersjön efter Estlands senaste test av HIMARS-artillerisystem, som har ökat spänningarna i området, rapporterar Kyiv Independent.

Skarp kritik mot Baltikums militära upprustning

Dimitrij Peskov beskriver situationen som “spänd” och anklagar de europeiska kustländerna för aggressiva och provocerande handlingar.

— Den baltiska regionen är spänd på grund av de europeiska kuststaternas aggressiva politik. Ryssland har för avsikt att handfast försvara sina intressen i denna region, säger Peskov, enligt samma tidning.

Grannländer rustar upp

Estland genomförde nyligen sin första testskjutning med HIMARS mot mål till sjöss. Landet fick sina första sex robotsystem tidigare i år som en del av en regional upprustning, som svar på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Samtidigt förbereder även Litauen och Lettland sig med liknande beställningar av HIMARS och avancerade missiler.

— Faktum är att många länder bedriver provocerande handlingar i området, vilket är en uppenbar verklighet, betonar Peskov.

Spänningar mellan NATO och Ryssland

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har NATO stärkt sin militära närvaro vid östra gränsen, inklusive i Estland, Lettland och Litauen. Moskva har upprepade gånger varnat för att NATO:s ökade militära närvaro i regionen utgör ett hot mot dess säkerhet.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har tidigare i år varnat för att om Rysslands aggression inte stoppas kan det leda till direkt angrepp på NATO-territorium och en bredare konflikt i Europa.

I en intervju med Sky News uttalade sig Zelensky då kraftfullt om framtidsrisken.

— Jag tror att Putin kan attackera ett Nato-land inom fem år.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen