JUST NU: Myndighet motbevisar S-regeringens fuskanklagelse

2022 12 06

Svenska företag har inte i skymundan höjt priser för svenska folket.

Åtminstone inte mer än vad som kan motiveras av högre kostnader, rapporterar Sveriges Radio.

Det står Konjunkturinstitutets fast i en specialstudie som släpps idag, tisdag.

– Våra siffror visar snarare att priserna är lite lägre än företagens kostnader, men samtidigt är osäkerheten i de här beräkningarna stor, så vi väljer att formulera att de är ungefär i linje, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet.

Misstänkte fuskhöjningar

Anledningen till myndighetens granskning var en misstanke hos den tidigare regeringen. Enligt dåvarande finansminister Mikael Damberg (S) fanns indikatorer på att företag utnyttjade inflationen till att höja priser mer än vad som egentligen var motiverat.

S-regeringen gav därför uppdraget till Konjunkturinstitutet att gå till botten med frågan.

– Regeringen sätter inte priser i Sverige. Däremot kan vi bidra till ökad transparens så att vi avslöjar företag som gör på det här sättet, sade Mikael Damberg till Dagens Nyheter i augusti.

Grund i drivmedelssänkning

Misstanken uppstod bland annat efter att den förra regeringen utvärderade effekterna av en tillfällig sänkning av priset på bensin och diesel.

– Vi kan konstatera att en fjärdedel av den sänkningen inte kom till bilägarna och konsumenterna utan hamnade i drivmedelbolagens fickor. Det gör mig irriterad och upprörd för vi måste hantera den här krigsekonomin tillsammans och då är det inte läge för företag att smyghöja priserna, sade Mikael Damberg vid samma tillfälle.

Skillnader mellan branscher

Nu slår dock alltså myndigheten fast att det inte fanns grund för misstanken.

Dock skiljer det sig branscher emellan. Exempelvis har restaurang- och nöjesbranschen höjt sina priser mer än vad som borde vara motiverat utifrån omständigheterna.

Ett annat exempel är drivmedelsbranschen.

– Där finner vi att priserna ökat mer än kostnaderna, säger Albin Kainelainen till SR.

Osäkra resultat

Konjunkturinstitutet betonar dock att de modellbaserade beräkningarna, som är baserade sedan andra kvartalet 2021, dock präglas av “betydande moment av osäkerhet”.

– Resultaten ska därför ses som indikativa och inte som ett definitivt svar på om konsumentpriserna har ökat mer än vad som kan motiveras av kostnadsökningar under perioden, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen