JUST NU: Myndighet motbevisar S-regeringens fuskanklagelse

2022 12 06

Svenska företag har inte i skymundan höjt priser för svenska folket.

Åtminstone inte mer än vad som kan motiveras av högre kostnader, rapporterar Sveriges Radio.

Det står Konjunkturinstitutets fast i en specialstudie som släpps idag, tisdag.

– Våra siffror visar snarare att priserna är lite lägre än företagens kostnader, men samtidigt är osäkerheten i de här beräkningarna stor, så vi väljer att formulera att de är ungefär i linje, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet.

Misstänkte fuskhöjningar

Anledningen till myndighetens granskning var en misstanke hos den tidigare regeringen. Enligt dåvarande finansminister Mikael Damberg (S) fanns indikatorer på att företag utnyttjade inflationen till att höja priser mer än vad som egentligen var motiverat.

S-regeringen gav därför uppdraget till Konjunkturinstitutet att gå till botten med frågan.

– Regeringen sätter inte priser i Sverige. Däremot kan vi bidra till ökad transparens så att vi avslöjar företag som gör på det här sättet, sade Mikael Damberg till Dagens Nyheter i augusti.

Grund i drivmedelssänkning

Misstanken uppstod bland annat efter att den förra regeringen utvärderade effekterna av en tillfällig sänkning av priset på bensin och diesel.

– Vi kan konstatera att en fjärdedel av den sänkningen inte kom till bilägarna och konsumenterna utan hamnade i drivmedelbolagens fickor. Det gör mig irriterad och upprörd för vi måste hantera den här krigsekonomin tillsammans och då är det inte läge för företag att smyghöja priserna, sade Mikael Damberg vid samma tillfälle.

Skillnader mellan branscher

Nu slår dock alltså myndigheten fast att det inte fanns grund för misstanken.

Dock skiljer det sig branscher emellan. Exempelvis har restaurang- och nöjesbranschen höjt sina priser mer än vad som borde vara motiverat utifrån omständigheterna.

Ett annat exempel är drivmedelsbranschen.

– Där finner vi att priserna ökat mer än kostnaderna, säger Albin Kainelainen till SR.

Osäkra resultat

Konjunkturinstitutet betonar dock att de modellbaserade beräkningarna, som är baserade sedan andra kvartalet 2021, dock präglas av “betydande moment av osäkerhet”.

– Resultaten ska därför ses som indikativa och inte som ett definitivt svar på om konsumentpriserna har ökat mer än vad som kan motiveras av kostnadsökningar under perioden, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen