JUST NU: Myndighet kritiserar klädregler på skola i Sverige

2022 11 30

Skolinspektionen kräver att Internationella Engelska skolan i Täby vidtar åtgärder gällande reglerna för skolelevernas klädsel.

Bakgrunden är uppgifter från tidigare i år om att den aktuella skolan ska ha mätt kjollängder och linnen på flickelever, rapporterar Dagens Nyheter.

Det fick skolinspektionen att upprätta ett tillsynsärenden, och nu kräver alltså myndigheten att Internationella Engelska Skolan, IES, visar upp konkret förändring i sitt arbete för att säkra elevernas frihet och integritet.

"Visar respekt"

Skolinspektionen har sedan i våras granskat skolan och intervjuat dels elever men även lärare och rektor. 

Man har även sett över skolans interna dokument som eleverna ska förhålla sig till.

– Vi klär oss på ett sätt som passar för en arbetsplats vilket också förbereder eleverna för arbetslivet. Vi visar varandra respekt genom att klä oss på ett sätt som inte väcker anstöt hos någon, framhåller skolan i sina skriftliga ordningsregler.

Får inte visa bh-band

Elever och lärare har även uppgett till inspektionen att reglerna bland annat förbjuder eleverna att visa bh-band, att ha urringade tröjor samt kjolar eller shorts som är kortare än “där fingerspetsarna slutar när eleven står med rak arm och raka fingrar längs med sidan”, skriver DN.

Följer inte flickorna eller pojkarna klädkoden blir eleverna enligt Skolinspektionen bestraffade med tillsägelser.

"Har bytt ledarskap"

Den aktuella skolan uppger att man för närvarande analyserar beslutet om Skolinspektionens föreläggande. Någonting som skolan vill göra innan man implementerar några förändringar.

– Man ska komma ihåg att vi har bytt ledarskap på skolan sedan inspektionen ägde rum. Därför måste vi se över hur Skolinspektionens beslut påverkar verksamheten i praktiken, säger presschef Lars Anders Johansson till DN.

Lånar ut leggings

Tidigare i år pekades IES i Täby ut i en omfattande granskning av Aftonbladet.

Där framkom det att skolan delade ut svarta extrakläder till de flickor vars kjolar inte ansågs vara tillräckligt långa.

– Vi har en tumregel som säger att om eleven står med armarna hängande rakt ner och med knuten näve, så ska kjolen inte vara kortare än nederkanten på näven. Är kjolen kortare så ber vi eleven ta på ett par leggings. Vi har svarta leggings som eleverna får behålla, sade rektorn Alastair Wither till tidningen i april.

Hon tillade:

– Jag har inte varit med om att någon elev har protesterat, och det är inte heller någon förälder som har kontaktat oss och protesterat. Vi har inte uppfattat det som något större problem, skriver Alastair Wither i sitt svar., sade rektorn Alastair Wither till tidningen i april.

Grundlagsskyddad yttrandefrihet

Enligt Skolverkets chefsjurist Ewa Westberg finns ingenting i skollagen som specifikt rör regler kring elevers klädsel.

Däremot finns bestämmelser om respekt för alla elever som individer.

– Skolverket gör bedömningen att hur man väljer att klä sig handlar om individens frihet och integritet, det är alltså ett uttryck för den grundlagsskyddade yttrandefriheten. I skollagen och läroplanerna slås fast att denna frihet och integritet är en del av den värdegrund som ska genomsyra skolan, säger Ewa Westberg till Aftonbladet.

Foto: A. Xin (bilden är en arkivbild och har ingenting med den aktuella skolan eller eleverna i artikeln att göra)

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen