JUST NU: Myndighet kritiserar klädregler på skola i Sverige

2022 11 30

Skolinspektionen kräver att Internationella Engelska skolan i Täby vidtar åtgärder gällande reglerna för skolelevernas klädsel.

Bakgrunden är uppgifter från tidigare i år om att den aktuella skolan ska ha mätt kjollängder och linnen på flickelever, rapporterar Dagens Nyheter.

Det fick skolinspektionen att upprätta ett tillsynsärenden, och nu kräver alltså myndigheten att Internationella Engelska Skolan, IES, visar upp konkret förändring i sitt arbete för att säkra elevernas frihet och integritet.

"Visar respekt"

Skolinspektionen har sedan i våras granskat skolan och intervjuat dels elever men även lärare och rektor. 

Man har även sett över skolans interna dokument som eleverna ska förhålla sig till.

– Vi klär oss på ett sätt som passar för en arbetsplats vilket också förbereder eleverna för arbetslivet. Vi visar varandra respekt genom att klä oss på ett sätt som inte väcker anstöt hos någon, framhåller skolan i sina skriftliga ordningsregler.

Får inte visa bh-band

Elever och lärare har även uppgett till inspektionen att reglerna bland annat förbjuder eleverna att visa bh-band, att ha urringade tröjor samt kjolar eller shorts som är kortare än “där fingerspetsarna slutar när eleven står med rak arm och raka fingrar längs med sidan”, skriver DN.

Följer inte flickorna eller pojkarna klädkoden blir eleverna enligt Skolinspektionen bestraffade med tillsägelser.

"Har bytt ledarskap"

Den aktuella skolan uppger att man för närvarande analyserar beslutet om Skolinspektionens föreläggande. Någonting som skolan vill göra innan man implementerar några förändringar.

– Man ska komma ihåg att vi har bytt ledarskap på skolan sedan inspektionen ägde rum. Därför måste vi se över hur Skolinspektionens beslut påverkar verksamheten i praktiken, säger presschef Lars Anders Johansson till DN.

Lånar ut leggings

Tidigare i år pekades IES i Täby ut i en omfattande granskning av Aftonbladet.

Där framkom det att skolan delade ut svarta extrakläder till de flickor vars kjolar inte ansågs vara tillräckligt långa.

– Vi har en tumregel som säger att om eleven står med armarna hängande rakt ner och med knuten näve, så ska kjolen inte vara kortare än nederkanten på näven. Är kjolen kortare så ber vi eleven ta på ett par leggings. Vi har svarta leggings som eleverna får behålla, sade rektorn Alastair Wither till tidningen i april.

Hon tillade:

– Jag har inte varit med om att någon elev har protesterat, och det är inte heller någon förälder som har kontaktat oss och protesterat. Vi har inte uppfattat det som något större problem, skriver Alastair Wither i sitt svar., sade rektorn Alastair Wither till tidningen i april.

Grundlagsskyddad yttrandefrihet

Enligt Skolverkets chefsjurist Ewa Westberg finns ingenting i skollagen som specifikt rör regler kring elevers klädsel.

Däremot finns bestämmelser om respekt för alla elever som individer.

– Skolverket gör bedömningen att hur man väljer att klä sig handlar om individens frihet och integritet, det är alltså ett uttryck för den grundlagsskyddade yttrandefriheten. I skollagen och läroplanerna slås fast att denna frihet och integritet är en del av den värdegrund som ska genomsyra skolan, säger Ewa Westberg till Aftonbladet.

Foto: A. Xin (bilden är en arkivbild och har ingenting med den aktuella skolan eller eleverna i artikeln att göra)

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler. 

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen