Mycket positiv prognos för coronasmittan – Men det finns ett hot

2022 02 22

Äntligen! Det troligaste är att Sverige får mycket låga nivåer av smittspridningen fram till sommaren.

Det konstateras när Folkhälsomyndigheten nu presenterar de nya scenarierna gällande det fruktade coronaviruset som skördat stora mängder dödsoffer i Sverige.

Mycket låga nivåer troligt

Det mest sannolika scenariet pekar på att smittspridningen planar ut till mycket låga nivåer från och med mars månad och fram till sommaren meddelar Folkhälsomyndigheten.

De nya scenarierna sträcker sig från den 20 februari till den 20 maj 2022 och det finns stora förhoppningar om en ljus framtid jämfört med de senaste två ödesdigra åren.

Nytt läge i Sverige

– Vi är i ett nytt läge i pandemin där det finns ett brett immunologiskt skydd i befolkningen, eftersom många är vaccinerade och har haft infektionen. Även om smittan skulle öka igen så är det osannolikt att många skulle drabbas av svår sjukdom, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Scenario 0

Anders Tegnell och Company vid Folkhälsomyndigheten presenterar två olika scenarier och det scenario man tror mest på är det så kallade scenario 0.

◾Beskrivning av Scenario 0: Fortsatt spridning av omikronvarianten. Smittspridningen minskar för att plana ut och ligga på mycket låga nivåer från och med mars och fram till sommaren

Scenario 1

Det finns dock ett hot mot scenario 0 och det är om en helt ny virusvariant slår till mot Sverige och detta kallas för scenario 1.

◾Beskrivning av Scenario 1: En hypotetisk ny virusvariant av särskild betydelse antas utvecklas och introduceras omkring den 20 mars, som är lika smittsam som omikron. Bland personer som tidigare infekterats med omikron antas skyddseffekten mot den nya virusvarianten avta efter tre månader. I scenario 1 ökar smittspridningen under våren 2022 och når en topp i mitten av maj.

Riskerar ta sig förbi skyddsvallen

Om en helt ny virusvariant slår till mot Sverige så är oron betydande för att allmänheten inte har skydd om befintliga skyddseffekter av vaccin och tidigare infektion inte hjälper.

Folkhälsomyndigheten bedömer inte utvecklingen i scenario 1 som trolig, men den går inte att utesluta.

Hygien mycket viktigt

– Därför är det viktigt att man har en fortsatt hög beredskap inom hälso- och sjukvården och omsorgen. En god följsamhet till hygienrutiner är grunden för att förebygga smittspridning, säger Anders Tegnell i ett uttalande på Folkhälsomyndighetens webbsida i dag.

– Genom att fortsätta med nationell övervakning och testning inom vård och omsorg kan vi se förändringar i smittspridning och vårdbehov, och även upptäcka nya virusvarianter, säger statsepidemiolog Tegnell.

Högre mörkertal i dag

Folkhälsomyndigheten bedömer att de nya scenarierna är mer osäkra än de som tidigare presenterats eftersom den långsiktiga effekten av varianten omikron är svår att förutsäga. Dessutom är mörkertalet nu högre då rekommendationerna för testning ändrats.

Vaccinet fortsatt A och O

Folkhälsomyndigheten betonar att pandemin är inte över och att vaccination fortfarande är A och O.

– Eftersom vi vet att vaccinet ger ett gott skydd, men att effekten avtar med tiden, så vill jag verkligen uppmana alla att ta sina rekommenderade doser. Ovaccinerade personer är fortsatt överrepresenterade både när det gäller sjukhusinlagda och IVA-vårdade, säger Anders Tegnell.

Foto: Folkhälsomyndigheten YT

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen