INRIKES: Mycket dystra besked till Sveriges hushåll

2022 08 24

Det beskedet lämnar Swedbank till Sveriges hushåll efter att ha publicerat en ny prognos för svensk ekonomi.

Banken varnar för en skarp ekonomisk inbromsning och en förvärrad lågkonjunktur.

– Tittar vi framåt kan vi slå fast att vi inte har sett inflationstoppen än. Det innebär att hushållen kommer att möta en kostnadsfront med allt högre priser samtidigt som elpriserna kommer att vara väldigt höga, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, till Aftonbladet.

Svag tillväxt

Enligt bankens ekonomer förutspås en svensk tillväxt på blott 0,4 procent under nästa år.

I april låg prognosen på 2,3 procent.

Prognosen sänks även för i år – från 2,8 procent till 2,2 procent.

"2023 ett förlorat år"

Beskedet kommer att slå hårt mot de svenska hushållen.

Mattias Persson säger att en vändning inte är att vänta sig i närtid.

– Min bedömning är att 2023 är något av ett förlorat år där vi blir fattigare och har låg tillväxt. Enligt vår prognos så ser vi att inflationen faller tillbaka under 2024, samtidigt som de disponibla inkomsterna växer starkare. Det gör att vi ser en återgång när vi kommer fram dit, säger han till tidningen.

Dambergs varning

Förra veckan meddelade finansminister Mikael Damberg (S) mycket riktigt att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur.

Han varnade samtidigt alla partier för att lova för mycket inför valet.

– Det är ett tajt utrymme som partierna måste förhålla sig till, sade han på pressträff organiserad av regeringen.

"Krigsekonomi"

Finansministern sade också att det råder en “krigsekonomi” med tanke på Rysslands invasion av Ukraina.

– Läget framöver är väldigt osäkert. Vi ser stora risker för en sämre ekonomisk utveckling i vår omvärld med högre priser och högre räntor som drabbar både hushåll och företag. Om vi får en sämre utveckling kommer inte utrymmet att räcka för de stora utmaningar som Sverige står inför.

Oppositionen bekymrad

Även Moderaterna är uttrycker att de är bekymrade över den ekonomiska situationen.

– För mig är det viktigaste att se till de många som nu står utanför arbetsmarknaden kommer in. Fler behöver kunna försörja sig själva. Det är det bästa vi kan göra för Sverige och de svenska hushållen. Där har mycket saknats, säger Elisabeth Svantesson, partiets ekonomisk-politiska talesperson, till Dagens Nyheter.

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen