UPPGIFTER: Energijätte har manipulerat elpriset

2023 05 19

Energimyndigheten i Finland riktar allvarliga anklagelser mot Vattenfall.

Energiföretaget, som ägs av svenska staten, misstänks för att ha manipulerat elpriset.

Detta för att öka sin egen vinst på konsumenternas bekostnad, rapporterar Yle.

– I praktiken ska Vattenfall ha erbjudit marknaden mindre mängder el än vad bolaget hade haft möjlighet att göra, eller alternativt ha köpt upp för små mängder – för att driva upp priset, uppger nyhetskanalen.

I december 2022 uppges Vattenfall till exempel ha låtit bli att erbjuda börsen 2 000 megawattimmar el, enligt Energimyndigheten i Finland.

Enligt marknadens logik stiger elpriset när elutbudet minskar.

Därför misstänks Vattenfall för att ha manipulerat marknaden.

Riskerar hårt straff

Om Energimyndigheten kan bevisa att Vattenfall manipulerat priset riskerar energiföretaget ett hårt straff.

– Marknadsdomstolen kan utfärda en påföljdsavgift i miljardbelopp, framhåller Yle.

I ett värsta scenario kan Vattenfall tvingas betala 10 procent av bolagets omsättning under 2022.

Det är det strängaste straffet för prismanipulation.

I Vattenfalls fall skulle det handla om en summa på 2,13 miljarder euro, motsvarande cirka 24 miljarder kronor.

Vattenfall omsatte 21,3 miljarder euro under fjolåret.

Hävdar misstag

Vattenfall har kommenterat uppgifterna.

Energijätten hävdar att de själva informerade Energimyndigheten om saken och att det handlar om ett misstag.

– Vi samarbetar med myndigheterna, och väntar på deras besked, säger Markus Fisher vid Vattenfalls medieavdelning till Yle.

Kan begränsa straffet

Att manipulera elpriset av ”misstag” är dock fortfarande straffbart.

Det berättar Antti Paananen, chef för marknadsövervakning på Energimyndigheten, i en intervju med Yle.

Enligt Paananen kan dock Vattenfalls beslut att själva informera om saken påverka straffskalan.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet resp L. M. Clancy

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen