Muharrem Demirok ger besked – har valt sida

2023 09 29

Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok har utryckt att han inte står bakom en specifik statsministerkandidat inför riksdagsvalet 2026.

När Demirok kandiderade till att bli ny C-ledare fick han svara på frågan om vem han föredrar av Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S).

– I dag har vi en statsminister och han heter Ulf Kristersson och vi får utgå att det kommer se ut så under hela den här mandatperioden, något annat kan inte jag ta ställning till. När vi sen kliver in i valrörelsen får vi se hur spelplanen ser ut framöver, sa Muharrem Demirok till Aftonbladet, utan att ta ställning.

I dag låter det annorlunda.

”Den mest lämpade”

I en intervju med DN ställer sig Muharrem Demirok på Socialdemokraternas och Magdalena Anderssons sida av politiken.

Han öppnar för att sitta i en S-ledd regering som accepteras av Vänsterpartiet.

– I de möjliga förutsättningarna som finns så är ju Magdalena Andersson den mest lämpade att leda en regering, konstaterar C-ledaren. 

Frångår Annie Lööfs linje

Muharrem Demiroks företrädare Annie Lööf försökte drev en linje där riksdagens två ytterkanter, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, hölls borta från makten.

Demirok delar Lööfs uppfattning om att SD ska hållas borta.

Han öppnar dock för att Vänsterpartiet kan få inflytande, även om han inte vill inleda ett ”skarpt samarbete”.

I intervjun med DN gör han en tydlig skillnad på V och SD.

– Jag har aldrig i hela mitt liv mött en vänsterpartist som har velat att jag ska lämna landet eller graderat mina barn. Men det här gör Sverigedemokraterna hela tiden.

Brottas med katastrofsiffror

Muharrem Demiroks första tid som ny Centerledare har varit kämpig.

Partiet har rasat i opinionen och Demirok brottas själv med historiskt låga förtroendesiffror.

I går, torsdag, publicerade DN och Ipsos en ny förtroendemätning för riksdagens partiledare.

Endast sex procent av väljarna uppger att man har ett mycket eller ganska stort förtroende för Muharrem Demirok.

Samtidigt uppger 65 procent att de har ett litet förtroende för C-ledaren.

Foto: Centerpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen