Muharrem Demirok ger besked – har valt sida

2023 09 29

Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok har utryckt att han inte står bakom en specifik statsministerkandidat inför riksdagsvalet 2026.

När Demirok kandiderade till att bli ny C-ledare fick han svara på frågan om vem han föredrar av Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S).

– I dag har vi en statsminister och han heter Ulf Kristersson och vi får utgå att det kommer se ut så under hela den här mandatperioden, något annat kan inte jag ta ställning till. När vi sen kliver in i valrörelsen får vi se hur spelplanen ser ut framöver, sa Muharrem Demirok till Aftonbladet, utan att ta ställning.

I dag låter det annorlunda.

”Den mest lämpade”

I en intervju med DN ställer sig Muharrem Demirok på Socialdemokraternas och Magdalena Anderssons sida av politiken.

Han öppnar för att sitta i en S-ledd regering som accepteras av Vänsterpartiet.

– I de möjliga förutsättningarna som finns så är ju Magdalena Andersson den mest lämpade att leda en regering, konstaterar C-ledaren.

Frångår Annie Lööfs linje

Muharrem Demiroks företrädare Annie Lööf försökte drev en linje där riksdagens två ytterkanter, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, hölls borta från makten.

Demirok delar Lööfs uppfattning om att SD ska hållas borta.

Han öppnar dock för att Vänsterpartiet kan få inflytande, även om han inte vill inleda ett ”skarpt samarbete”.

I intervjun med DN gör han en tydlig skillnad på V och SD.

– Jag har aldrig i hela mitt liv mött en vänsterpartist som har velat att jag ska lämna landet eller graderat mina barn. Men det här gör Sverigedemokraterna hela tiden.

Brottas med katastrofsiffror

Muharrem Demiroks första tid som ny Centerledare har varit kämpig.

Partiet har rasat i opinionen och Demirok brottas själv med historiskt låga förtroendesiffror.

I går, torsdag, publicerade DN och Ipsos en ny förtroendemätning för riksdagens partiledare.

Endast sex procent av väljarna uppger att man har ett mycket eller ganska stort förtroende för Muharrem Demirok.

Samtidigt uppger 65 procent att de har ett litet förtroende för C-ledaren.

Foto: Centerpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Utropar seger – superfiasko för Moskva

2026 06 08

Rysslands diktator Vladimir Putin tvingas konstatera ett större magplask.

Fortsätta närma sig Europa eller gå tillbaka till Moskva.

Det var de två scenarierna som präglade Armeniens val som ägde rum under söndagen.

På måndagsmorgonen står utfallet klart.

Nikol Pashinyan, premiärminister i Armenien, utropar seger efter en överlägsen ledning för hans parti Civil Contract mot det proryska oppositionspartiet Starkt Armenien.

En “historisk seger”, menar Pashinyan.

– Det armeniska folket röstade för regionalt välstånd och samarbete, och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan, säger han enligt AFP.

Glider Putin ur händerna

De tidiga resultaten visar att Starkt Armenien väntas landa på runt 23 procent i parlamentsvalet.

Ett fiasko för Moskva, som hade hoppats på betydligt större proryskt inflytande i landet som håller på att glida Putin ur händerna.

Armenien har historiskt stått Ryssland mycket nära, men har de senaste åren svängt och närmat sig både Europa och USA.

Vladimir Putin har tidigare varnat för att landet är på väg att bli ett “nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Putin i maj enligt RBC Ukraine.

Desperata metoder

Kreml har på senare tid börjat ta till desperata metoder för att tvinga in Armenien på en mer ryssvänlig linje. Ryssland är fortfarande Armeniens största handelspartner, och har de senaste veckorna visat sin makt genom att stoppa importen av en rad armeniska varor, enligt BBC.

– Det enda sättet Ryssland kan påverka Armenien nu är ekonomiskt, säger Haykaz Fanyan vid Armeniens centrum för socioekonomiska studier, till kanalen.

Läs mer: ”Siffran ska fördubblas” – Ukraina slår rekord

Över 50 procent

Att Pashinyan sitter kvar som premiärminister efter söndagens val bedöms som en missräkning för Kreml.

EU har lovat att hjälpa landet klara de ryska ekonomiska påtryckningarna. Armenien har den senaste tiden även utökat sitt militära samarbete med USA. Den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.

Civil Contract ser ut att landa på strax över 50 procent av rösterna.

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen