MP vill skriva kontrakt med SD

2023 04 28

Miljöpartiet värnar om att Sverige ska nå de nationella klimatmålen.

Inför fredagens riksdagsdebatt har partiet förberett ett ”kontrakt” på att Sverige inte ska överge målen – något som regeringen har anklagats för att göra i olika avseenden.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund uppmanar nu både regeringen och deras samarbetspartner SD att skriva under.

Framför allt vänder sig Bolund till klimatminister Romina Pourmokhtari (L) och regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna, rapporterar SvD.

– Sverigedemokraterna har möjlighet att ansluta sig till de mål som alla andra står bakom. Vi ger dem en andra chans, säger Bolund till tidningen

Vill slopa klimatmålen

Sju av åtta partier i Sveriges riksdag har röstat igenom de nationella klimatmålen.

Alla förutom Sverigedemokraterna.

Partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen har öppnat för att slopa målen.

Enligt honom finns det punkter och formuleringar i Tidöavtalet som öppnar för ett sådant scenario.

– Jag tror att det kan bli svårt eftersom de andra har investerat mycket trovärdighet i detta. Men klimatmålen är ju fortfarande bara text på ett papper, sa Kinnunen till SvD i början av december 2022.

Långsiktigt klimatmål

Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att Sverige ska ha noll nettoutsläpp senast 2045.

På vägen dit finns flera etappmål:

- Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom målet.

Partiet ilsknade till när energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) fastslog att Sverige ska nå målet på en pressträff i januari.

– Det är inte det som står i Tidöavtalet, och det är heller inte någonting som tagits upp i projektgruppen – att målet ska vara nettonollutsläpp till år 2045. Det tycker vi är väldigt märkligt, sa Martin Kinnunen till Altinget efter pressträffen.

Svarat på kritiken

Klimatminister Romina Pourmokhtari har svarat på SD-kritiken.

Hon hänvisar till klimatlagen som bland annat innehåller direktiv om att nettonollutsläpp ska uppnås 2045.

– Det är en lag som har röstats igenom av Sveriges riksdag. När vi igår presenterade Tidöavtalet så kan det vara så att vissa ledamöter anser att man inte ska gå in på andra delar av klimatpolitiken, framhöll ministern efter Kinnunens utspel.

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen