JUST NU: MP underkänner S-satsning – kan dra tillbaka stöd

2022 08 12

Socialdemokraterna presenterade idag ett paket för “rättvis klimatomställning”.

Paketet presenterades av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) och finansminister Mikael Damberg (S).

Det kallas för “klimatpolitik för vanligt folk”.

Men satsningen får underkänt av Miljöpartiets språkrör Per Bolund.

Han menar att paketet består av gamla förslag som MP tog fram under tiden de satt i regering.

 Vi har vant oss vid att alla miljöreformer kommer från oss och det är bra att partier ställer sig bakom det. Men jag hade önskat att Socialdemokraterna varit mer ambitiösa när de nu presenterar sin klimatpolitik som de går till val på, säger Per Bolund till Aftonbladet.

Inte tillräckligt starka

Bolund poängterar att förslagen i sig inte är fel.

Problemet enligt honom är att reformerna inte är tillräckligt starka.

– Vi är stolta över det vi drev fram, men det här visar inte att Socialdemokraterna tar klimatkrisen på allvar, säger Per Bolund.

“Räcker inte för att stödja S”

MP-ledaren menar att Socialdemokraternas förslag är så pass bristfälliga att Miljöpartiet inte kan stödja en socialdemokratiskt ledd regering.

– Vi hade önskat att Socialdemokraterna klarat av att komma med något nytt. Att bara leva på gamla förslag som Miljöpartiet tvingat igenom i förhandlingar är inte imponerande. Det här kommer inte räcka för att vi ska stödja en socialdemokratiskt ledd regering, säger Bolund till Aftonbladet.

Laddstolpar och gratis kollektivtrafik för unga

Bland Socialdemokraternas förslag återfinns bland annat en ökning av tillgången till allmänna laddstolpar för elbilar – det ska bli dubbelt så många 2030 jämfört med idag.

En annan idé är att gymnasieelever och studenter ska resa gratis kollektivt under sommaren samt en reform av reseavdraget.

– Även den som pendlar långa avstånd med tåg eller buss kommer att omfattas, framhöll Mikael Damberg på en presskonferens enligt DN.

Han tillade:

– Det krävs en klimatpolitik som fungerar för alla i Sverige.

Slår ifrån sig kritiken

Annika Strandhäll håller inte med Per Bolund om kritiken att paketet inte är ambitiöst nog.

– Klimatet är vår tids ödesfråga. Nu har vi socialdemokrater presenterat ett starkt paket för en rättvis klimatomställning för vanligt folk. Jag är glad att Per Bolund, liksom vi socialdemokrater, har höga ambitioner när det gäller klimatomställningen, framhäver klimat- och miljöministern till Aftonbladet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen