JUST NU: MP och SD gör gemensam sak i rikspolitiken

2022 12 29

Det är inte alltid som Miljöpartiet och Sverigedemokraterna gör gemensam sak i rikspolitiken – men nu händer det.

Båda partierna ingår i en ny satsning med målet att få hela riksdagen att säga ja till en rad politiska förslag.

I motsats till Ryssland

Det handlar om att skapa ett Sverige som inte går i samma riktning som en rad islamistiska länder i världen har gjort som har försvårat för HBTQI-personer. Även Ryssland hör till den grupp vars regeringar trakasserar HBTQI-personer.

Tanken är tvärtom att Sverige ska bli ett bättre land att leva i även för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queeruttryckpersoner och intersexuella personer.

Miljöpartiets nyvalda riksdagsledamot Ulrika Westerlund har dragit igång och återstartat riksdagens HBTQI-nätverk som legat nere i över tio års tid.

SD säger ja

– Vi ser ju en backlash internationellt mot HBTQI-personers rättigheter, konstaterar Ulrika Westerlund (MP) till SR.

– Jag hoppas att vi inte ska se någonting av det i Sverige, säger hon med målet om att Sverige i stället ska flytta fram positionerna.

Sverigedemokraterna säger ja till att ingå i riksdagens HBTQI-nätverk.

– Det finns ju alltid förbättringspotential på alla lagområden, säger Mikael Eskilandersson som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Svårast att övertyga

Han är även vice ordförande i riksdagens civilutskott och ingår i den mäktiga SD-grupp av åtta personer som är ordförande eller vice ordförande i riksdagens olika utskott.

Mikael Eskilandersson är SD-representant i HBTQI-nätverket.

Han indikerar dock att det kan krävas extra insatser för att få med sig Sverigedemokraterna på de förslag som HBTQI-nätverket väntas ta fram.

– Sen kanske jag är svårast att övertyga i det gänget som ännu så länge samlats, säger han till SR.

Vänsterpartiet kritiserar

Från Liberalerna ingår Anna Starbrink.

Hon framhåller att det kan fattas mängder av beslut som ligger utanför Tidöavtalet och där är regeringen fri att finna andra majoriteter.

Oppositionen har tidigare kritiserat regeringen för bristande HBTQI-politik. Vänsterpartiet har framfört att de enda gångerna som Tidöavtalet nämner HBTQI-personer så handlar det om flyktingar.

– Då avtalet går ut på att så mycket som möjligt minska antalet flyktingar som Sverige ska ta emot kommer det att slå hårt mot HBTQI-flyktingar, säger Vänsterpartiets Malin Björk till tidningen QX.

– Det enda som jag välkomnar är att man vill utreda ett förbud mot omvändelseterapi, säger hon.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen