JUST NU: MP och SD gör gemensam sak i rikspolitiken

2022 12 29

Det är inte alltid som Miljöpartiet och Sverigedemokraterna gör gemensam sak i rikspolitiken – men nu händer det.

Båda partierna ingår i en ny satsning med målet att få hela riksdagen att säga ja till en rad politiska förslag.

I motsats till Ryssland

Det handlar om att skapa ett Sverige som inte går i samma riktning som en rad islamistiska länder i världen har gjort som har försvårat för HBTQI-personer. Även Ryssland hör till den grupp vars regeringar trakasserar HBTQI-personer.

Tanken är tvärtom att Sverige ska bli ett bättre land att leva i även för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queeruttryckpersoner och intersexuella personer.

Miljöpartiets nyvalda riksdagsledamot Ulrika Westerlund har dragit igång och återstartat riksdagens HBTQI-nätverk som legat nere i över tio års tid.

SD säger ja

– Vi ser ju en backlash internationellt mot HBTQI-personers rättigheter, konstaterar Ulrika Westerlund (MP) till SR.

– Jag hoppas att vi inte ska se någonting av det i Sverige, säger hon med målet om att Sverige i stället ska flytta fram positionerna.

Sverigedemokraterna säger ja till att ingå i riksdagens HBTQI-nätverk.

– Det finns ju alltid förbättringspotential på alla lagområden, säger Mikael Eskilandersson som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Svårast att övertyga

Han är även vice ordförande i riksdagens civilutskott och ingår i den mäktiga SD-grupp av åtta personer som är ordförande eller vice ordförande i riksdagens olika utskott.

Mikael Eskilandersson är SD-representant i HBTQI-nätverket.

Han indikerar dock att det kan krävas extra insatser för att få med sig Sverigedemokraterna på de förslag som HBTQI-nätverket väntas ta fram.

– Sen kanske jag är svårast att övertyga i det gänget som ännu så länge samlats, säger han till SR.

Vänsterpartiet kritiserar

Från Liberalerna ingår Anna Starbrink.

Hon framhåller att det kan fattas mängder av beslut som ligger utanför Tidöavtalet och där är regeringen fri att finna andra majoriteter.

Oppositionen har tidigare kritiserat regeringen för bristande HBTQI-politik. Vänsterpartiet har framfört att de enda gångerna som Tidöavtalet nämner HBTQI-personer så handlar det om flyktingar.

– Då avtalet går ut på att så mycket som möjligt minska antalet flyktingar som Sverige ska ta emot kommer det att slå hårt mot HBTQI-flyktingar, säger Vänsterpartiets Malin Björk till tidningen QX.

– Det enda som jag välkomnar är att man vill utreda ett förbud mot omvändelseterapi, säger hon.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten.

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker.

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

– Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen