JUST NU: MP och SD gör gemensam sak i rikspolitiken

2022 12 29

Det är inte alltid som Miljöpartiet och Sverigedemokraterna gör gemensam sak i rikspolitiken – men nu händer det.

Båda partierna ingår i en ny satsning med målet att få hela riksdagen att säga ja till en rad politiska förslag.

I motsats till Ryssland

Det handlar om att skapa ett Sverige som inte går i samma riktning som en rad islamistiska länder i världen har gjort som har försvårat för HBTQI-personer. Även Ryssland hör till den grupp vars regeringar trakasserar HBTQI-personer.

Tanken är tvärtom att Sverige ska bli ett bättre land att leva i även för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queeruttryckpersoner och intersexuella personer.

Miljöpartiets nyvalda riksdagsledamot Ulrika Westerlund har dragit igång och återstartat riksdagens HBTQI-nätverk som legat nere i över tio års tid.

SD säger ja

– Vi ser ju en backlash internationellt mot HBTQI-personers rättigheter, konstaterar Ulrika Westerlund (MP) till SR.

– Jag hoppas att vi inte ska se någonting av det i Sverige, säger hon med målet om att Sverige i stället ska flytta fram positionerna.

Sverigedemokraterna säger ja till att ingå i riksdagens HBTQI-nätverk.

– Det finns ju alltid förbättringspotential på alla lagområden, säger Mikael Eskilandersson som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Svårast att övertyga

Han är även vice ordförande i riksdagens civilutskott och ingår i den mäktiga SD-grupp av åtta personer som är ordförande eller vice ordförande i riksdagens olika utskott.

Mikael Eskilandersson är SD-representant i HBTQI-nätverket.

Han indikerar dock att det kan krävas extra insatser för att få med sig Sverigedemokraterna på de förslag som HBTQI-nätverket väntas ta fram.

– Sen kanske jag är svårast att övertyga i det gänget som ännu så länge samlats, säger han till SR.

Vänsterpartiet kritiserar

Från Liberalerna ingår Anna Starbrink.

Hon framhåller att det kan fattas mängder av beslut som ligger utanför Tidöavtalet och där är regeringen fri att finna andra majoriteter.

Oppositionen har tidigare kritiserat regeringen för bristande HBTQI-politik. Vänsterpartiet har framfört att de enda gångerna som Tidöavtalet nämner HBTQI-personer så handlar det om flyktingar.

– Då avtalet går ut på att så mycket som möjligt minska antalet flyktingar som Sverige ska ta emot kommer det att slå hårt mot HBTQI-flyktingar, säger Vänsterpartiets Malin Björk till tidningen QX.

– Det enda som jag välkomnar är att man vill utreda ett förbud mot omvändelseterapi, säger hon.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen