JUST NU: MP och SD gör gemensam sak i rikspolitiken

2022 12 29

Det är inte alltid som Miljöpartiet och Sverigedemokraterna gör gemensam sak i rikspolitiken – men nu händer det.

Båda partierna ingår i en ny satsning med målet att få hela riksdagen att säga ja till en rad politiska förslag.

I motsats till Ryssland

Det handlar om att skapa ett Sverige som inte går i samma riktning som en rad islamistiska länder i världen har gjort som har försvårat för HBTQI-personer. Även Ryssland hör till den grupp vars regeringar trakasserar HBTQI-personer.

Tanken är tvärtom att Sverige ska bli ett bättre land att leva i även för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queeruttryckpersoner och intersexuella personer.

Miljöpartiets nyvalda riksdagsledamot Ulrika Westerlund har dragit igång och återstartat riksdagens HBTQI-nätverk som legat nere i över tio års tid.

SD säger ja

– Vi ser ju en backlash internationellt mot HBTQI-personers rättigheter, konstaterar Ulrika Westerlund (MP) till SR.

– Jag hoppas att vi inte ska se någonting av det i Sverige, säger hon med målet om att Sverige i stället ska flytta fram positionerna.

Sverigedemokraterna säger ja till att ingå i riksdagens HBTQI-nätverk.

– Det finns ju alltid förbättringspotential på alla lagområden, säger Mikael Eskilandersson som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Svårast att övertyga

Han är även vice ordförande i riksdagens civilutskott och ingår i den mäktiga SD-grupp av åtta personer som är ordförande eller vice ordförande i riksdagens olika utskott.

Mikael Eskilandersson är SD-representant i HBTQI-nätverket.

Han indikerar dock att det kan krävas extra insatser för att få med sig Sverigedemokraterna på de förslag som HBTQI-nätverket väntas ta fram.

– Sen kanske jag är svårast att övertyga i det gänget som ännu så länge samlats, säger han till SR.

Vänsterpartiet kritiserar

Från Liberalerna ingår Anna Starbrink.

Hon framhåller att det kan fattas mängder av beslut som ligger utanför Tidöavtalet och där är regeringen fri att finna andra majoriteter.

Oppositionen har tidigare kritiserat regeringen för bristande HBTQI-politik. Vänsterpartiet har framfört att de enda gångerna som Tidöavtalet nämner HBTQI-personer så handlar det om flyktingar.

– Då avtalet går ut på att så mycket som möjligt minska antalet flyktingar som Sverige ska ta emot kommer det att slå hårt mot HBTQI-flyktingar, säger Vänsterpartiets Malin Björk till tidningen QX.

– Det enda som jag välkomnar är att man vill utreda ett förbud mot omvändelseterapi, säger hon.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2025 12 31

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen