JUST NU: Morgan Johansson (S) ryter ifrån mot Twitter

2022 08 08

Regeringen vill införa fler åtgärder för att motarbeta våldsbejakande extremism och terrorism.

Det meddelar justitieminister Morgan Johansson (S) på en pressträff.

Ministern lyfter särskilt det högerextremistiska våldet.

– Det värsta terrordådet som utförts i Norden i efterkrigstiden utfördes av Breivik i Oslo. Antalet dåd från högerradikala individer har ökat på senare år, säger Morgan Johansson enligt DN.

Han hänvisar till att flera våldsdåd har kopplingar till den högerextremistiska miljön, inklusive det knivdåd som skedde i Almedalen.

Gärningsmannen har enligt uppgift kopplingar till den nazistiska gruppen Nordiska motståndsrörelsen (NMR).

Rekrytering sker på nätet

Morgan Johansson betonar att en stor del av rekryteringen till extremistiska rörelser sker på internet.

– En del sociala medier är plattformar för radikalisering. Twitter till exempel är en kloak ibland – för högerextremism, rättshaverism och radikalisering, säger  ministern enligt DN.

Justitieministern meddelar att regeringen vill ge säkerhetspolisen utökad möjlighet att kartlägga extremisters verksamhet på internet.

Regeringen vill även skärpa vapenlagstiftningen. Det ska bli enklare att frånta vapen och svårare att inskaffa vapen på lagligt vis. 

SÄPO och våldsbejakande extremism

  • I Säkerhetspolisens uppdrag ingår att skydda demokratin, bland annat genom att motverka våldsbejakande extremism.
  •  De tre huvudsakliga extremistmiljöerna i Sverige är för närvarande de våldsbejakande islamistiska, högerextremistiska och vänsterextremistiska miljöerna.
  • Säkerhetspolisen fokuserar på brottsligheten, det vill säga de extrema metoder som aktörerna använder sig av eller har för avsikt att använda sig av, inte på ideologier eller åsikter i sig.
  • Det är först i anslutning till brottsligheten som motiv och avsikter är intressanta.
  • Säkerhetspolisen gör löpande bedömningar av de olika våldsbejakande extremistmiljöerna och olika företeelser som kan påverka hotbilden.
  •  Målet är att på kort sikt förhindra terroristattentat och andra grova våldsbrott och på lång sikt minska miljöernas tillväxt, handlingsutrymme och förmåga att underblåsa hotet mot Sverige.
  • Källa: Säkerhetspolisen

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Storkedja stänger allt i Sverige – över 50 butiker slår igen

2024 04 23

En populär butikskedja inom hälso- och skönhetsbranschen lägger ner verksamheten i Sverige.

Det handlar om krisande The Body Shop som tvingas stänga samtliga butiker i Sverige.

Kedjan har över 50 butiker i landet.

”Noggrant övervägande”

Beslutet fattades på en extrainsatt bolagsstämma, rapporterar nättidningen Ehandel.

– Efter vederbörligt och noggrant övervägande, föreslog och beslutade aktieägaren att bolaget ska träda i frivillig likvidation, står det i protokollet från bolagsstämman, uppger tidningen.

Stora problem

The Body Shop har tampats med ekonomiska bekymmer under en längre tid.

Kedjan har lagt ner e-handeln och flera butiker har tvingats slå igen dörrarna i Sverige under 2024 – bland annat har butiker i Kungsbacka och Växjö stängts ner.

 – Det har inte funkat helt enkelt. The Body Shop har valt att avveckla butiker på andra ställen i Sverige med tror jag, sa Mats Jäderberg, chef på köpcentret Grand Samarkand, till Smålandsposten efter stängningen i Växjö.

Konkurs i grannländerna

Butikskedjan har tidigare försatts i konkurs i Danmark och Norge.

Dessutom befinner sig The Body Shop i rekonstruktion i både  Kanada och Storbritannien. 

Kedjan väntas stänga uppemot 100 butiker på de brittiska öarna.

Betydande minskning 

The Body Shop har funnits i Sverige sedan 1979 och har haft 57 aktiva butiker i landet.

Under förra året sålde bolagets Sverigeavdelning för 213 miljoner kronor – en minskning med 15 procent jämfört med året innan.

Stor aktör 

The Body Shop grundades 1976 i Brighton, Storbritannien.

Sedan dess har butikskedjan vuxit till en global verksamhet med över 30 miljoner kunder i hela världen. 

I dag har The Body Shop 22 000 anställda och 3 000 butiker i över 60 länder.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen

Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen