JUST NU: Morgan Johansson (S) ryter ifrån mot Twitter

2022 08 08

Regeringen vill införa fler åtgärder för att motarbeta våldsbejakande extremism och terrorism.

Det meddelar justitieminister Morgan Johansson (S) på en pressträff.

Ministern lyfter särskilt det högerextremistiska våldet.

– Det värsta terrordådet som utförts i Norden i efterkrigstiden utfördes av Breivik i Oslo. Antalet dåd från högerradikala individer har ökat på senare år, säger Morgan Johansson enligt DN.

Han hänvisar till att flera våldsdåd har kopplingar till den högerextremistiska miljön, inklusive det knivdåd som skedde i Almedalen.

Gärningsmannen har enligt uppgift kopplingar till den nazistiska gruppen Nordiska motståndsrörelsen (NMR).

Rekrytering sker på nätet

Morgan Johansson betonar att en stor del av rekryteringen till extremistiska rörelser sker på internet.

– En del sociala medier är plattformar för radikalisering. Twitter till exempel är en kloak ibland – för högerextremism, rättshaverism och radikalisering, säger  ministern enligt DN.

Justitieministern meddelar att regeringen vill ge säkerhetspolisen utökad möjlighet att kartlägga extremisters verksamhet på internet.

Regeringen vill även skärpa vapenlagstiftningen. Det ska bli enklare att frånta vapen och svårare att inskaffa vapen på lagligt vis. 

SÄPO och våldsbejakande extremism

  • I Säkerhetspolisens uppdrag ingår att skydda demokratin, bland annat genom att motverka våldsbejakande extremism.
  •  De tre huvudsakliga extremistmiljöerna i Sverige är för närvarande de våldsbejakande islamistiska, högerextremistiska och vänsterextremistiska miljöerna.
  • Säkerhetspolisen fokuserar på brottsligheten, det vill säga de extrema metoder som aktörerna använder sig av eller har för avsikt att använda sig av, inte på ideologier eller åsikter i sig.
  • Det är först i anslutning till brottsligheten som motiv och avsikter är intressanta.
  • Säkerhetspolisen gör löpande bedömningar av de olika våldsbejakande extremistmiljöerna och olika företeelser som kan påverka hotbilden.
  •  Målet är att på kort sikt förhindra terroristattentat och andra grova våldsbrott och på lång sikt minska miljöernas tillväxt, handlingsutrymme och förmåga att underblåsa hotet mot Sverige.
  • Källa: Säkerhetspolisen

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen