JUST NU: Moldaviens besked till medborgarna efter ryska aggressionerna

2022 05 12

Landets president försäkrar de moldaviska invånarna om att de inte ska bli indragna i kriget.

– Jag tror att vi är säkra, för nu har Ryssland inga tydliga planer för det, säger Moldaviens president Maia Sandu till kanalen TVR Moldova enligt BBC.

Bakgrunden är ökad oro i landet efter rysk aggression i det transnistriska området i östra Moldavien, nära gränsen till Ukraina.

“Alla scenarier möjliga”

Maia Sandu lät dock meddela att “uppenbarligen är alla scenarier möjliga”. Hon lovade att direkt underrätta sitt folk om situationen skulle förändras.

Vill skapa en landbro

För två dagar sedan meddelade den amerikanska underrättelsetjänsten Avril Haines om Rysslands nya planer för det moldaviska området. De vill nämligen skapa en landbro från Krim till Transnistrien, rapporterar BBC.

Detta kommer dock inte vara möjligt om inte Ryssland steppar upp med ännu en militär mobilisering, menar den moldaviska presidenten.

Explosioner i Transnistrien

Oroligheter uppstod i Moldavien i slutet av april då explosioner rapporterades från just Transnistrien, den moldaviska utbrytarregionen.

Området drabbades av flera explosioner, vilket bekräftades av inrikesministeriet på Telegram.

“Planerad provokation”

Ukrainas försvarsministerium hävdade att Ryssland låg bakom attacken och beskrev det som en “planerad provokation”.

– Uppenbarligen är det här en av flera provokativa åtgärder som organiserats av FSB (den ryska säkerhetstjänsten, red. anm.) för att ingjuta panik och anti-ukrainska känslor, tillägger Ukrainas försvarsministerium i uttalandet.

Hotfulla sms

Transnistrien fick också stor medial uppmärksamhet efter att invånare mottog hotfulla sms om att området skulle invaderas.

– Den ukrainska säkerhetstjänsten rekommenderar starkt evakuering av civila till säkra regioner. Vi vill försäkra dig om att de ukrainska väpnade styrkorna inte önskar någon skada mot fredliga invånare, men de som stannar i staden kommer att ses som medlemmar i sabotagegrupper och kommer att elimineras utan förvarning, löd ett av sms:en enligt the Telegraph.

FN:s uppmaning

Ukraina hävdade att Ryssland ligger bakom även sms-utskicken, men skyller på Ukraina för att skapa en förevändning för att fortsätta med sina attacker. FN har tidigare varnat för ökade spänningar i regionen och uppmanar nu inblandade parter att avstå från att eskalera situationen. 

– Generalsekreterare Antonio Guteress har uppmanat samtliga parter att avstå från att eskalera spänningarna i Transnistrien, konstaterar FN-ledarens biträdande talesman Fahran Haq.

Foto: S. Pieshco

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen