JUST NU: Moldaviens besked till medborgarna efter ryska aggressionerna

2022 05 12

Landets president försäkrar de moldaviska invånarna om att de inte ska bli indragna i kriget.

– Jag tror att vi är säkra, för nu har Ryssland inga tydliga planer för det, säger Moldaviens president Maia Sandu till kanalen TVR Moldova enligt BBC.

Bakgrunden är ökad oro i landet efter rysk aggression i det transnistriska området i östra Moldavien, nära gränsen till Ukraina.

“Alla scenarier möjliga”

Maia Sandu lät dock meddela att “uppenbarligen är alla scenarier möjliga”. Hon lovade att direkt underrätta sitt folk om situationen skulle förändras.

Vill skapa en landbro

För två dagar sedan meddelade den amerikanska underrättelsetjänsten Avril Haines om Rysslands nya planer för det moldaviska området. De vill nämligen skapa en landbro från Krim till Transnistrien, rapporterar BBC.

Detta kommer dock inte vara möjligt om inte Ryssland steppar upp med ännu en militär mobilisering, menar den moldaviska presidenten.

Explosioner i Transnistrien

Oroligheter uppstod i Moldavien i slutet av april då explosioner rapporterades från just Transnistrien, den moldaviska utbrytarregionen.

Området drabbades av flera explosioner, vilket bekräftades av inrikesministeriet på Telegram.

“Planerad provokation”

Ukrainas försvarsministerium hävdade att Ryssland låg bakom attacken och beskrev det som en “planerad provokation”.

– Uppenbarligen är det här en av flera provokativa åtgärder som organiserats av FSB (den ryska säkerhetstjänsten, red. anm.) för att ingjuta panik och anti-ukrainska känslor, tillägger Ukrainas försvarsministerium i uttalandet.

Hotfulla sms

Transnistrien fick också stor medial uppmärksamhet efter att invånare mottog hotfulla sms om att området skulle invaderas.

– Den ukrainska säkerhetstjänsten rekommenderar starkt evakuering av civila till säkra regioner. Vi vill försäkra dig om att de ukrainska väpnade styrkorna inte önskar någon skada mot fredliga invånare, men de som stannar i staden kommer att ses som medlemmar i sabotagegrupper och kommer att elimineras utan förvarning, löd ett av sms:en enligt the Telegraph.

FN:s uppmaning

Ukraina hävdade att Ryssland ligger bakom även sms-utskicken, men skyller på Ukraina för att skapa en förevändning för att fortsätta med sina attacker. FN har tidigare varnat för ökade spänningar i regionen och uppmanar nu inblandade parter att avstå från att eskalera situationen. 

– Generalsekreterare Antonio Guteress har uppmanat samtliga parter att avstå från att eskalera spänningarna i Transnistrien, konstaterar FN-ledarens biträdande talesman Fahran Haq.

Foto: S. Pieshco

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen