Moderaterna och SD går starkt – men Liberalerna ställer till det

2021 09 30

Moderaterna och SD ökar och Ulf Kristersson (M) har betydande möjlighet att bli statsminister efter valet 2022 sett till Ipsos nya mätning.

Samtidigt  är även den andra sidan stark med hjälp av Vänsterpartiet som blivit allt populärare hos väljarna. Mätningen visar att tre partier lever mycket farligt - KD, MP och Liberalerna riskerar alla att falla ur riksdagen vid valet nästa år.

Knivigt läge för höger-stödröstare

– Om både KD och L behöver stödröster kan det innebära ett dilemma för borgerliga väljare. Vilket parti ska de rösta på för att det ska bli en borgerlig regering, frågar sig Nicklas Källebring på Ipsos.

Ipsos redovisar resultatet i hela procent och mätbolagets nya mätning som avser september ser ut så här (inom parentes ses föregående månad):

🔴Vänsterpartiet                 11         -0
🔴Socialdemokraterna     25         -0
🟢Miljöpartiet                          4         -1
🟢Centern                                  8         -0
🔵Liberalerna                           3         -0
🔵Moderaterna                    22         +1
🔵Kristdemokraterna         4          -0
🔵SD                                           21        +1
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  48       -1
🔵🔵 M+KD+SD+L               50       +2
 

Vore det val i dag skulle M-KD-SD-L-sidan vinna valet – om L kommer upp till 4 %-spärren – vilket partiet inte gör i denna mätning. Drar man bort 2 %-enheter från högersidan så är det dött lopp, 48 mot 48. Spänningen är på topp inför valet 2022.

ANALYS

🔴 V ligger på fortsatt höga nivåer och Nooshi Dadgostars popularitet har ökat kraftigt. Hon är ute på en industriturné som signalerar att V vill bredda sig och locka nya väljare. Toppform!

🔴 S går i väntans tider - i väntan på S-kongressen då partiet byter partiledare. Mycket talar för att det blir ett lyft då Magdalena Andersson är populär hos många väljare.

🟢 MP fick en sannolik klimateffekt efter sommarens extremväder men lever nu återigen farligt nära spärren. Partiet tycks dock ha fått förnyad energi senaste veckorna och kör en offensiv stil i sociala medier. Samtidigt är det mycket bekymmersamt för partiet att man ligger så lågt i mätningarna samtidigt som klimatfrågan är jättestor ute i Europa och övriga världen.

🟢 C ligger stabilt i mätningarna. Partiets inställning och positionering i regeringsfrågan blir allt mer central.

🔵 L har ännu inte funnit formeln för att bryta igenom 4 %-vallen utan befinner sig i ett mycket akut läge.

🔵 M ligger på en hög nivå och har "hittat sig själv" igen efter den turbulenta tiden förra mandatperioden.

🔵 KD befinner sig i kris och är i behov av att skaka av sig Ebbas husaffär som väntas gå till domstol om inte parternas kan förlikas inom kort.

🔵 SD ökar till 21 % och är det parti som ökar mest tillsammans med V jämfört med förra valet. Toppform!

◾Mätningen är genomförd 14 – 26 september.  

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

[yop_poll id="694"]

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen