Moderaterna kräver stopp för kvotflyktingar

2022 03 19

Kraven kommer från Moderaterna och riktas mot regeringen.

– Om vi inte stramar åt nu får vi en mycket sämre förmåga att hjälpa dem som är på flykt från Ukraina, säger Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för partiet till Expressen.

Lovat kvotflyktingar

Sverige har sedan tidigare lovat FN:s flyktingorgan UNHCR att ta emot 5 000 kvotflyktingar under 2022. Nu menar Moderaterna att överenskommelsen måste brytas och kvoten stoppas. 

Istället bör Sverige helt och hållet koncentrera resurserna till att hjälpa alla de människor som flyr från kriget i Ukraina.

Hjälpa kommunerna

Maria Malmer Stenergard utvecklar sitt resonemang på Twitter.

– Nu måste kommunerna få möjlighet att fokusera helt och fullt på dem som kommer från Ukraina. Det är många som vill hjälpa men de kan inte samtidigt belastas med en hög invandring i övrigt, framhåller hon.

Tre miljoner har flytt

Totalt har tre miljoner människor redan lämnat Ukraina. Migrationsverket har tidigare flaggat för att 200 000 personer från landet kan komma att fly till Sverige redan under våren.

14 000 ansökningar idag

Under eftermiddagen höll regeringen och Migrationsverket en presskonferens för att uppdatera om situationen.

– Nu i morse har vi tagit emot strax över 14 000 ansökningar, säger Migrationsverkets generalsekreterare Mikael Ribbenvik enligt SVT.

9,8 miljarder kronor

Migrationsverket ska under fredagen meddela regeringen vad man beräknar att flyktingmottagandet från Ukraina kommer att kosta. 

I den beräkningen utgår myndigheten dock från att 76 000 människor kommer att ha flytt till Sverige vid halvårsskiftet. Enligt Migrationsverkets bedömningar kommer den totala notan landa på 9,8 miljarder kronor. 

Digitala ansökningar

Mottagandet kan dock komma att effektiviseras med digitala ansökningar från och med måndag.
– Det kommer att lätta på köer och utöka kapaciteten radikalt, säger Mikael Ribbenvik på presskonferensen enligt SVT.

Foto:  A Adolfsson

Text: Redaktionen

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen