Mobilförbud införs – ska åtgärda ”enormt problem”

2024 01 29

På söndagseftermiddagen inträffade ännu en rymning från ett boende som drivs av Statens institutionsstyrelse (Sis).

En man i 20-årsåldern fritogs från ett hem i Uppsala.

Enligt Expressen har han kopplingar till den grova brottsligheten och har figurerat i en mordutredning.

Kraftig kritik

Kritiska röster har höjts mot säkerhetsnivån på Sis-hemmen.

Personal på ungdomshemmen har framhållit att det finns alldeles för slappa regler kring Sis-hem och att politiker behöver ge dem större möjligheter att stoppa rymningar.

Att personalen på ungdomshemmen inte har rätt att frånta de intagnas mobiltelefoner är enligt Sis ett stort problem.

Det innebär att ungdomarna kan samtala med vänner och familj helt utan uppsyn.

Ett enormt problem enligt Sis-personalen.

– Jag har jobbat med folk som har mördat och våldtagit. Dem låter man väl inte gå runt med ipad? Jo, så är det, de kan söka upp var du bor. De började gissa mitt efternamn, sa en tidigare Sis-anställd till SVT i maj.

Mobilförbud

Nu kan reglerna på Sis-hemmen ändras.

Regeringen och SD har lämnat förslag till Lagrådet som innebär att Sis möjligheter att begränsa elektroniska kommunikationstjänster utökas och att Sis får fler verktyg för att kontrollera besök.

De nya förslagen innebär bland annat att ett totalt mobilstopp kan införas för vissa barn på hemmen.

– Tillgången till elektroniska kommunikationstjänster, såsom internet, och utrustning för sådana tjänster, t.ex. mobiltelefoner, ska kopplas till säkerhetsnivån på hemmet för de som vårdas med stöd av LVU på grund av eget beteende, framhåller regeringen.

Det innebär att barn och unga som vårdas på ett hem med förhöjd säkerhetsnivå endast får använda en mobil som tillhandahålls eller godkänns av Sis.

Barnen och ungdomarna kommer dessutom endast tillåtas att använda den nya telefonen i den utsträckning som bedöms som ”lämplig”.

Deras egna mobiltelefoner kommer beslagtas av Sis.

”Nu sätter vi stopp”

– De barn och unga som får vård på särskilda ungdomshem befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att fara illa om de inte får adekvat vård och behandling.

– I vissa fall kan restriktioner krävas för att kunna upprätthålla just detta. Vi har sett barn och unga som har kunnat arrangera sina egna rymningar – nu sätter vi stopp för det, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

Fler verktyg

Regeringen och SD föreslår även att Sis ska få utökade befogenheter att kontrollera besök för barn och unga som vårdas på Sis-hem.

– Såväl fritagningar och kvalificerade rymningsförsök som ordningsstörningar såsom införsel av droger, fortsatt kriminalitet och andra socialt nedbrytande beteenden är ofta beroende av hjälp utifrån eller kräver kontakt med någon utanför hemmet.

– Besök kan även innebära risker att narkotika, mobiltelefoner och andra farliga föremål förs in på hemmet. Därför går vi nu vidare med dagens förslag som föreslås träda i kraft redan i maj i år, säger Linda Lindberg, gruppledare för Sverigedemokraterna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 maj 2024.

Foto: Daniel Romero

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

– Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD.

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark.

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen