Mobilförbud införs – ska åtgärda ”enormt problem”

2024 01 29

På söndagseftermiddagen inträffade ännu en rymning från ett boende som drivs av Statens institutionsstyrelse (Sis).  

En man i 20-årsåldern fritogs från ett hem i Uppsala.

Enligt Expressen har han kopplingar till den grova brottsligheten och har figurerat i en mordutredning.

Kraftig kritik

Kritiska röster har höjts mot säkerhetsnivån på Sis-hemmen.

Personal på ungdomshemmen har framhållit att det finns alldeles för slappa regler kring Sis-hem och att politiker behöver ge dem större möjligheter att stoppa rymningar. 

Att personalen på ungdomshemmen inte har rätt att frånta de intagnas mobiltelefoner är enligt Sis ett stort problem. 

Det innebär att ungdomarna kan samtala med vänner och familj helt utan uppsyn.

Ett enormt problem enligt Sis-personalen. 

– Jag har jobbat med folk som har mördat och våldtagit. Dem låter man väl inte gå runt med ipad? Jo, så är det, de kan söka upp var du bor. De började gissa mitt efternamn, sa en tidigare Sis-anställd till SVT i maj.

Mobilförbud

Nu kan reglerna på Sis-hemmen ändras.

Regeringen och SD har lämnat förslag till Lagrådet som innebär att Sis möjligheter att begränsa elektroniska kommunikationstjänster utökas och att Sis får fler verktyg för att kontrollera besök.

De nya förslagen innebär bland annat att ett totalt mobilstopp kan införas för vissa barn på hemmen.

– Tillgången till elektroniska kommunikationstjänster, såsom internet, och utrustning för sådana tjänster, t.ex. mobiltelefoner, ska kopplas till säkerhetsnivån på hemmet för de som vårdas med stöd av LVU på grund av eget beteende, framhåller regeringen.

Det innebär att barn och unga som vårdas på ett hem med förhöjd säkerhetsnivå endast får använda en mobil som tillhandahålls eller godkänns av Sis.

Barnen och ungdomarna kommer dessutom endast tillåtas att använda den nya telefonen i den utsträckning som bedöms som ”lämplig”.

Deras egna mobiltelefoner kommer beslagtas av Sis.

”Nu sätter vi stopp”

– De barn och unga som får vård på särskilda ungdomshem befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att fara illa om de inte får adekvat vård och behandling.

– I vissa fall kan restriktioner krävas för att kunna upprätthålla just detta.  Vi har sett barn och unga som har kunnat arrangera sina egna rymningar – nu sätter vi stopp för det, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

Fler verktyg

Regeringen och SD föreslår även att Sis ska få utökade befogenheter att kontrollera  besök för barn och unga som vårdas på Sis-hem.

–  Såväl fritagningar och kvalificerade rymningsförsök som ordnings­störningar såsom införsel av droger, fortsatt kriminalitet och andra socialt nedbrytande beteenden är ofta beroende av hjälp utifrån eller kräver kontakt med någon utanför hemmet.

– Besök kan även innebära risker att narkotika, mobiltelefoner och andra farliga föremål förs in på hemmet. Därför går vi nu vidare med dagens förslag som föreslås träda i kraft redan i maj i år, säger Linda Lindberg, gruppledare för Sverigedemokraterna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 maj 2024.

Foto: Daniel Romero

Text: Redaktionen


Trump övertygad: “Då hoppar Putin av – han har inget val”

2025 09 19

USA:s president Donald Trump säger sig ha lösningen för att få slut på Rysslands krig i Ukraina.

Förra veckan meddelade republikanen att han var redo att införa “massiva” sanktioner mot Putinregimen.

Men det villkoras av att Natoländerna upphör att köpa rysk olja.

Där ligger lösningen för att få slut på kriget, enligt Trump. Presidenten understryker att oljeintäkterna är avgörande för Rysslands ekonomi.

– Mycket enkelt, om oljepriset sjunker kommer Putin att hoppa av. Han kommer inte att ha något val. Han kommer att hoppa av kriget, säger Trump på en pressträff med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, enligt Bloomberg.

Säger ja på ett villkor

Ungern och Slovakien är de länder i Nato som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland. I veckan hotade USA de två länderna med “konsekvenser” om de inte slutar med importen.

Det kommer Ungern och Slovakien enbart att gå med på om ett villkor uppfylls, framhåller nu de två Natomedlemmarna.

Och det är om EU först säkrar upp tillräckligt med alternativ energiförsörjning, uppger Bloomberg.

– Innan vi kan åta oss allt måste vi ha rätt förutsättningar på plats, annars riskerar vi att allvarligt skada vår industri och ekonomi, säger Slovakiens finansminister Denisa Sakova.

Ungerska företrädare uttalar sig i liknande termer.

– Jag tror att ni känner till vår position. Vi är ett av få länder i regionen som bara har en landgräns. Vår position har alltid vägletts av Ungerns energisäkerhet, säger landets klimatminister Aniko Raisz, enligt Reuters.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

"Det kan man inte göra"

Enligt Trump borde den ökning av den inhemska produktionen i USA som inletts bidra till att sänka oljepriserna globalt.

Han varnar Europa för att fortsätta köpa rysk olja.

– Det kan man inte göra, det kan man inte göra. Det är inte att agera rättvist mot USA, säger Trump enligt European Pravda.

LÄS MER: Trump frustrerad – “Han har verkligen svikit mig”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Ryssland har återkommande attackerat civila mål under kriget mot Ukraina.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen