JUST NU: Misstroendeomröstning avslutad

2022 06 07

Misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S) är avslutad.

Inrikes- och justitieminister Morgan Johansson klarar sig och får behålla sin post i regeringen.

Totalt valde 175 riksdagsledamöter att inte stödja misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson, vilket innebär att det saknades en röst för att fälla ministern.

Vågmästarinnan och politiska vilden Amineh Kakabaveh fällde avgörandet. Hon valde att lägga ner sin röst och resultatet tillskrevs således 175-174 i Morgan Johanssons favör.

Försökte påverka politiska vilden

Socialdemokraterna kan ha fått den avgörande rösten från Amineh Kakabaveh tack vare kontakter med kurdiska företrädare i Syrien, uppger källor till Expressen.

Partiet uppges ha tagit kontakt med företrädarna för att be dem uppmana den politiska vilden att inte fälla Sveriges regering.

Socialdemokraterna uppges ha kontaktat kurdiska företrädare som försökte övertyga Amineh Kakabaveh om att lägga ned sin röst.

Kakabaveh förnekar

Huvudpersonen själv förnekar att sådana samtal ska ha ägt rum.

– Jag har absolut inte pratat med dem. Och även om jag hade gjort det är jag inte en människa som låter mig påverkas, säger hon till tidningen.

Kurder har ringt upp

Källorna till Expressen uppger dock att det har förekommit kontakter mellan Socialdemokraterna och inflytelserika kurder med en tydlig agenda.

– Hon (Kakabaveh, red. anm.) har inte stöd bland kurder för det hon håller på med. Vi har tvärtom fått många viktiga kurder att ringa henne. De vet att det inte vore bra för deras sak om den här regeringen faller, uppger källan.

Missade samtal

Enligt Amineh Kakabaveh har hon haft flera missade samtal på telefonen, bland annat från just den kurdiska politiker som Expressens källa pekat ut.

– Hon ringde mig igår natt men jag har inte svarat, säger Kakabaveh.

Lägger ned sin röst

De sista samtalen mellan Kakabaveh och Socialdemokraterna skedde tidigt på tisdagsmorgonen, uppger Kakabaveh själv. Därefter tog hon beslut om att lägga ned sin röst i misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S) som sker idag vid lunch.

– Han har levererat när det gäller till exempel hedersfrågorna, det är faktiskt första justitieministern som på allvar tagit tag i hedersfrågorna, säger hon till SVT.

Foto: Sveriges riksdag resp Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen