Misstänkt kartläggning i Sverige – ”Främmande makt”

2024 02 23

Försvarsmakten och Sveriges länsstyrelser går ut med ett gemensamt larm.

Larmet avser ett misstänkt försök till kartläggning av kommunernas uthållighet.

Begärt ut information

Merparten av landets kommuner har på senare tid fått in flera frågor om begäran om allmän handling.

Frågorna rör bland annat information om kommunernas uthållighet vid strömavbrott, uppgifter om vilket bränsle som används i reservkraftverken samt olika nyckelpersoner.

Frågorna är fler än de brukar och har kommit in sedan början av februari, något som gör att Försvarsmakten och länsstyrelserna nu reagerar.

– Jag är nog ganska övertygad om att det är främmande makt som är intresserad av den här typen av uppgifter, säger Tommy Albinsson, beredskapsstrateg i Falu kommun, till SVT.

Viktiga uppgifter

Försvarsmakten och Sveriges länsstyrelser beskriver ärendet som ”misstänkt kartläggning.”

– Vi vet egentligen väldigt lite om vem det är som ligger bakom, säger Henrik Häggström på Länsstyrelsen i Stockholm, till tv-kanalen.

Henrik Häggström menar att uppgifterna som efterfrågats handlar om information som är avgörande för att upprätthålla samhällskritiska funktioner i händelse av ett krig eller en kris.

Länsstyrelserna har nu varnat kommuner och myndigheter över hela landet.

Man har även rapporterat händelsen till Säkerhetspolisen.

Ett Sverige utan el

Samhället är beroende av el.

Elen kan exempelvis slås ut av it-attacker, översvämningar, skogsbränder och militära konflikter.

Efter bara en kort tid kan vardagen bli besvärlig.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap listar, via sin hemsida, vad ett Sverige utan el kan leda till:

- Värmen försvinner.

- Det blir svårt att laga och förvara mat.

- Mat och andra varor kan ta slut i affärerna.

- Det kommer inget vatten i kranen eller toaletten.

- Det går inte att tanka bilen.

- Betalkort och bankomater fungerar inte.

- Mobilnät och internet fungerar inte.

- Kollektivtrafik och andra transporter står stilla.

- Det blir svårt att få tag i läkemedel och medicinsk utrustning.

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen