JUST NU: Misstänkt angrepp mot Folkhälsomyndigheten

2022 07 14

Vaccinationsuppgifter om barn under 12 år har spridits efter ett misstänkt dataintrång.

Folkhälsomyndigheten har polisanmält ett misstänkt angrepp mot det Nationella vaccinationsregistret, rapporterar Aftonbladet.

Uppgifter om barn under 12 år ska enligt myndigheten ha publicerats på en annan webbplats.

Informationen innehåller datum för när barnen har vaccinerats, vilket vaccin de har tagit och delar av deras personnummer.

800 personer drabbade

Totalt har känslig persondata för drygt 800 personer i Sverige läckt ut som en konsekvens av intrånget.

– Vi ser mycket allvarligt på detta. Vi utreder nu händelsen, i samverkan med andra myndigheter, för att få reda på vad som har hänt, säger Lisa Brouwers, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Hög prioritet

Händelsen utreds nu skyndsamt och med hög prioritet.

De personuppgifter som publicerats på den aktuella hemsidan ska enligt FHM härstamma från det Nationella vaccinationsregistret.

Ett register som står under Folkhälsomyndighetens ansvarsområde. 

Råder sekretess

Eftersom det råder förundersökningssekretess hos polisen är myndigheten fåordiga om läget för tillfället.

– Just nu, och så länge som det råder förundersökningssekretess, kan vi inte säga så mycket mer än att uppgifter har fått spridning på ett felaktigt sätt. Vi hanterar händelsen skyndsamt och med mycket hög prioritet, säger Lisa Brouwers.

Samverkar för bättre säkerhet

Folkhälsomyndigheten uppger att man samverkar med bland annat Nationellt cybersäkeherscenter för att se över säkerheten i it-systemen. 

Myndigheten rekommenderar allmän vaccination från och med 12 år, men det finns i flera fall medicinska skäl varför barn även yngre än så har vaccinerats.

Covid-19-vaccin i Sverige är godkända för användning från 5 års ålder, framhåller FHM.

Foto: Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen