Enligt myndigheten har butikskedjorna använt felaktiga pris för att få reor att se större ut än vad de egentligen är.

Nu svarar Mio på kritiken.

Och företaget slår tillbaka kraftigt mot Konsumentverkets uppgifter.

– Under våra 60 år som bolag har vi aldrig ens haft tanke på att justera ordinarie pris för att en rabatt ska se större ut – och det kommer aldrig att ske, säger Mios vd Björn Lindblad till sajten Ehandel.

LÄS MER: Konsumentverket varnar Jysk och Mio: sluta omedelbart

Mio: Ett missförstånd              

Björn Lindblad menar att det handlar om ett missförstånd.               

Enligt vd:n har Mio inte tillfälligt höjt ordinarie pris för att skapa en illusion om stora rabatter – vilket är Konsumentverkets anklagelse.

Han menar att Mio gör två stora prisuppdateringar om året beroende på rådande marknadsläge och framhåller att myndigheten tolkat alla prisnedsättningar som rea.  

– Men det behöver inte vara rea bara för att man sänker priserna. Titta på köttbullarna på Ica som kan ha lite olika priser under hela året, säger Björn Lindblad.

Jysk: Följer reglerna

Inte heller Jysk vill acceptera Konsumentverkets formulering om att det pågått ett “reafusk” i butikerna.

Sandra Martinsson som är kommunikationschef på Jysk betonar att man ännu inte fattat ett beslut om man anser att myndigheten har gjort rätt i sin bedömning.

Hon säger till Ehandel att man sedan granskningen gjort en stor uppdatering av sin plattform och att man nu visar 30-dagarspriset på samtliga produkter.

KO: Lurar kunderna

Det så kallade 30-dagarspriset handlar om att butiker ska vara transparanta med vilket pris en vara har haft den senaste månaden så att kunden kan få en ärlig uppfattning om hur stor en eventuell rea är.

Enligt Konsumentverket har Jysk och Mio inte gjort detta.

Istället har man enligt myndigheten använt ett högre pris att jämföra reapriset med, ett pris som egentligen inte använts i verkligheten eller i bästa fall bara under ett par dagar.

– Problemet är att man som konsument tror att man gör ett klipp, medan varan i själva verket aldrig kostat så mycket som det står, säger Pär Magnusson, processråd vid Konsumentombudsmannen, KO.

Foto: Mio

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen