Minister vädjar – “Delta inte på dessa arrangemang”

2023 10 25

Sveriges minister för civilt försvar går ut med en uppmaning.

I söndags genomfördes en demonstration i syfte att stötta folket i Gaza.

Arrangemanget genomfördes på Sergels torg i Stockholm, och har fått stor uppmärksamhet i efterhand.

Vid demonstrationen uttryckte sig en talare kritiskt om svensk socialtjänst.

– Ulf Kristersson, anklaga inte palestinier för att de har kidnappat 20 israeliska barn, medan tusentals barn kidnappas av din myndighet som heter socialtjänsten, sade talaren Sulaiman Abualfita enligt SVT.

Falska påståenden

Carl-Oskar Bohlin (M), som är minister för civilt försvar, understryker att det rör sig om falska påståenden om omhändertaganden av barn.

– För det första är det här rena osanningar och för det andra är det en påverkanskampanj som förstärks och drivs av aktörer i den islamistiska extremistmiljön, säger han till Expressen.

“Delta inte”

Ministern uppmanar människor att inte delta på den sortens demonstrationer.

– Mitt tydliga budskap till alla som inte som inte vill vara en del av detta är: Delta inte på den här typen av arrangemang. Bli inte en nyttig idiot för den här typen av budskap, som är extremt farliga och skadar Sverige och svenska intressen, fortsätter han.

Bohlin är även kritisk mot vad han beskriver som “antisemitiska budskap” vid demonstrationen.

Påverkat Sverigebilden

Terrorforskaren Magnus Ranstorp menar att LVU-kampanjen, den proteströrelse som menar att Socialtjänsten missbrukar lagstiftning för att omhänderta muslimska barn, påverkat Sverigebilden.

– Terrororganisationer för ut det här narrativet om att Sverige bedriver ett krig mot islam, att vi är den yttersta spjutspetsen och det har att göra med koranbränningarna och LVU-kampanjen, säger Ranstorp. 

Påverkats kraftigt

Sverigebilden har påverkats kraftigt under den senaste tiden av en rad händelser som väckt ilska utrikes.

Flera aktörer och statsrepresentanter har riktat kritik mot Sverige, bland annat angående hanteringen av koranbränningarna.

Arkivfoto: C. Slupski

Text: Redaktionen

JUST NU: Hemlig missilbas upptäckt vid NATO-gräns

2025 09 12

Nya satellitbilder avslöjar en okänd missilbas i Europa.

Belarus bygger en hemlig militärbas mindre än 250 kilometer från Polens gräns, som kan komma att användas för ballistiska och till och med kärnvapenmissiler.

Detta avslöjar journalister från Radio Free Europe/Radio Liberty, tillsammans med estniska Delfi Estonia och Eesti Ekspress, som har analyserat bilder från en plats 60 kilometer söder om Minsk, rapporterar Kyivpost.

Enligt rapporten har byggandet av installationen, som inte nämns i några officiella dokument, påbörjats i juni förra året.

Nära NATO-gräns

Basen ligger i Slutsk-distriktet, omkring 245 kilometer från Polens östra gräns, på mark där dåvarande Sovjetunionen förvarade kärnvapen under kalla kriget.

– Inga belarusiska myndigheter eller lokala medier har någonsin nämnt något byggprojekt här, står det i rapporten.

Säkerhetsanalytikern Konrad Muzyka säger att basen “förmodligen kommer att vara kärnvapenbeväpnad” eller ha ett kärnvapenelement.

Internationell oro

Den pensionerade finska underrättelseofficeren Major Marko Eklund beskriver basen som ett “strategiskt objekt” för både Belarus och dess största allierade, Ryssland.

Satellitbilder publicerade av Radio Free Europe/Radio Liberty visar flera delar under konstruktion, inklusive hangarer, murar, ammunitionförråd och fundament som tros vara luftvärnssystem.

– Platsen ser ut att bli en framtida missilbas med betydande strategiskt värde, säger Eklund efter att ha tagit del av bilderna.

Ökad militär aktivitet

Idag inleds den gemensamma militärövningen Zapad 2025 mellan Belarus och Ryssland, som pågår till den 16 september.

Övningen hålls i Belarus och delar av Ryssland, där övningarna ska inkludera planering för kärnvapenanvändning enligt belarusiska myndigheter.

Detta är inte det enda militära projektet nära NATO, enligt uppgifter till Kyivpost – liknande anläggningar byggs även i Kaliningrad och vid Finlands gräns, vilket ökar spänningen i regionen.

Belarus och Rysslands militärövningar har historiskt setts som en signal till väst. 2021 skickade Moskva 200 000 trupper till liknande övningar bara månader innan invasionen av Ukraina.

Foto: Ministerie van Defensie Wikipedia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Natoland vill rekrytera 100 000 soldater

2025 09 12

Den tyska armén har ambitionen att rekrytera ytterligare 100 000 soldater.

Tysklands storsatsningen på armén behövs för att möta Natos mål.

– Landet ser också behovet av att förbereda sig för en eventuell rysk aggression, rapporterar Reuters med hänvisning till ett konfidentiellt brev från en högt uppsatt armébefälhavare.

100 000 nya soldater

De nya rekryterna skulle ansluta sig till de cirka 62 000 aktiva soldater och 37 000 icke-aktiva soldater som redan nu tillhör den landbaserade delen av den tyska armén.

– I ett brev daterat den 2 september ska den tyske arméchefen Alfons Mais ha sagt att grenen behöver minst 45 000 soldater ytterligare fram till 2029 och sedan 45 000 till innan 2035, framhåller nyhetsbyrån.

– Tyskland bör också rekrytera ytterligare 10 000 soldater till sin territoriella försvarsstyrka, stod det i brevet adresserat till militärchefen Carsten Breuer.

Det tyska försvarsdepartementet har avböjt att kommentera uppgifterna, med hänvisning till sekretesskäl.

Läs också: Liseberg stoppar gäster i dörren: folk fattar ingenting

Nato varnar

Nyheten kommer samtidigt som Rysslands fullskaliga invasion fortsätter i Ukraina. 

Nato har också varnat för en potentiell öppen konflikt med den ryska krigsmakten under de kommande fem åren.

– Efter krigets början 2022 har de flesta europeiska länder ökat sina försvarsutgifter och utökat sina militärer, efter årtionden av nedrustning efter Kalla kriget, uppger Kyiv Independent.

Ökade ansträngningar

Frågan om återupprustning har blivit extra aktuell efter att USA signalerat sin avsikt att minska landets militära närvaro i Europa.

Tyskland har påbörjat återställningen av sin militära kapacitet efter inledningen av det fullskaliga kriget i Ukraina.

Ansträngningarna har accelererat under förbundskansler Friedrich Merz.

Tyskland har också anslutit sig till insatsen för att stärka Natos östra flank, med en permanent placerad brigad i Litauen, som har direkt gräns till Ryssland och dess allierade Belarus.

Läs också: Polen markerar – Trump ifrågasätter drönarna

Foto: Nato

Text: Redaktionen