Minister kallas till justitieutskottet – efter Löfvings död

2023 02 27

Socialdemokraterna kallar justitieminister Gunnar Strömmer (M) till justitieutskottet med anledningen av polischefen Mats Löfvings död.

Enligt Socialdemokraterna finns det en rad frågetecken rörande regeringens eventuella påverkan av utredningen kring Mats Löfving som behöver redas ut, rapporterar SVT Nyheter.

Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, kräver därför att justitieminister Gunnar Strömmer kallas upp till justitieutskottet.

– Vi vill ha klarhet i vad som hänt i relationen mellan regeringen och polismyndigheten i det här ärendet. Därför vill vi att justitieministern kommer till justitieutskottet för att redogöra för turerna kring utredningen av Mats Löfving, säger han till SVT Nyheter.

Uppgifter: Regeringen pressade på

I helgen uppgav Expressen att regeringen pressade polisledningen att skynda på utredningen av hur polisen skött ärendet med Mats Löfving och Linda Staaf.

Enligt tidningens granskning var justitieminister Gunnar Strömmer ytterst den som drev på polisens utredare Runar Viksten – trots att en pågående brottsutredning bedrevs parallellt med Vikstens utredning.

Utredningen kritiseras av flera högt uppsatta åklagare och polischefer, erfar Expressen.

– Det är som om vi hade en mordutredning och sedan startar någon annan en utredning vid sidan om den formella utredningen, säger en åklagarkälla till tidningen.

Hittades död

Runar Viksten presenterade sina slutsatser den 22 februari.

Utredningen slår fast att Mats Löfving, under sin tid som chef för Noa (Nationella operativa avdelningen), var jävig i fyra beslut kopplade till underrättelsechefen Linda Staaf, eftersom han under tidpunkten hade en relation med henne.

Senare på kvällen hittades Mats Löfving död i sin bostad.

Anmäler polisen

Thomas Agnevik, som tidigare var ordförande i polisförbundet i Östergötland, anser att polismyndigheten kan ha orsakat polischefens död.

Han har lämnat in en anmälan om misstänkt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, rapporterar Corren.

– Det är enligt min uppfattning rimligt att anta att Mats Löfving i arbetet och privat har befunnit sig i en oerhört pressad situation under lång tid och att arbetsgivarens åtgärder för att förebygga ohälsa/olycksfall hos arbetstagaren har brustit vilket kan ha bidragit till eller förorsakat hans död. Det bör därför utredas om brott kan styrkas, står det i anmälan enligt SVT Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tvärvändning om bensin- och dieselbilar

2025 12 03

Sverige och övriga medlemsländer i EU har enats om att nya bilar inte längre kommer att få producera några koldioxidutsläpp från och med 2035.

Beslutet innebär i praktiken ett förbud mot försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer, det vill säga bensin- och dieselbilar.

Men nu vänder EU efter påtryckningar från Tyskland.

– EU-kommissionen öppnar för nya fordon med förbränningsmotorer även efter 2035, rapporterar tyska Handelsblatt med hänvisning till flera högt uppsatta ledamöter i EU-kommissionen.

”Ta hänsyn till geopolitiska utvecklingen”

Unionens kommissionär för hållbara transporter och turism, Apostolos Tzitzikostas, är en av flera EU-toppar som citeras.

– Vi är öppna för all form av teknik, säger han enligt tidningen.

– Vi vill hålla fast vid våra mål, men vi måste ta hänsyn till den geopolitiska utvecklingen. Vi måste se till att vi inte äventyrar vår konkurrenskraft samtidigt som vi hjälper den europeiska industrin att behålla sitt tekniska försprång, tillägger Tzitzikostas.

Skickade brev

EU-kommissionen har reviderat förbudet efter påtryckningar från den tyska regeringen.

Bakgrunden är att Tysklands förbundskansler Friedrich Merz skickat ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. I brevet uppmanar förbundskanslern von der Leyen att överge planerna på ett totalförbud.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

Mellanlösning

Enligt den nya planen ska förbränningsmotorer som drivs med biobränslen tillåtas även efter 2035. Det kan exempelvis handla om bilar som körs på HVO (biodiesel).

Svenska Bioföreningen, Svevio, har argumenterat för en sådan lösning.

– Den samlade påverkan av en elbil är större än från en bil som drivs med ett biodrivmedel som HVO, säger Gustav Melin, vd Svebio, i ett uttalande.

– Moderna förbränningsmotorer har tillräcklig rening. I dag kommer 95 procent av partikelutsläppen från däck och asfalt, konstaterar Melin.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

”3 700 kronor varje månad” – glädjebesked för alla hushåll

2025 12 03

Svenska hushåll går mot ljusare ekonomiska tider.

Det fastslår Länsförsäkringar i en färsk analys av den ekonomiska utvecklingen.

Nästa år väntas alla hushåll få mer i plånboken, enligt prognosen.

Störst ekonomisk förbättring får barnfamiljer, som kan räkna med cirka 3 700 kronor mer i plånboken varje månad.

– Vi går mot bättre tider 2026 vilket öppnar upp för både ökad konsumtion och sparande. Alla kommer få mer i plånboken, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Barnfamiljerna seglar upp som de stora vinnarna. En typisk tvåbarnsfamilj får ett rejält privatekonomiskt lyft med mer pengar i plånboken. Det gör att man kan unna sig lite extra i vardagen men också lägga undan pengar till sparande som rustar familjens ekonomiska trygghet, fortsätter Westerberg.

Stora skillnader

Länsförsäkringars prognos bygger på flera faktorer. Finanspolitiska stimulanser som sänkt skatt på arbetsinkomster, högre reallöneökningar och lägre bolåneräntor ligger bakom ökningen.

Hur stor månadsökningen blir varierar mellan olika grupper. Höginkomsttagare kan räkna med cirka 2 700 kronor mer i plånboken varje månad, medan låginkomsttagare och pensionärer får ett tillskott på omkring 600 kronor per månad.

– Sänkta skatter spelar en avgörande roll för hushållens återhämtning, och tillsammans med reallöneökningar hjälper de till att återställa många hushålls köpkraft från de senaste årens inflationssmällar. Samtidigt är det tydligt att de finanspolitiska stimulanserna gynnar vissa grupper mer och att plånbokseffekterna kommer bli mer begränsade för låginkomsttagare och pensionärer, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

FAKTA: Plånbokseffekter 2026

Barnfamiljen (två vuxna och barn)	+3650 kr
Höginkomsttagaren	+2721 kr
Låginkomsttagaren	+620 kr
Pensionären	+623 kr

Källa: Länsförsäkringar

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: hl56

Text: Redaktionen