Minister kallas till justitieutskottet – efter Löfvings död

2023 02 27

Socialdemokraterna kallar justitieminister Gunnar Strömmer (M) till justitieutskottet med anledningen av polischefen Mats Löfvings död.

Enligt Socialdemokraterna finns det en rad frågetecken rörande regeringens eventuella påverkan av utredningen kring Mats Löfving som behöver redas ut, rapporterar SVT Nyheter.

Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, kräver därför att justitieminister Gunnar Strömmer kallas upp till justitieutskottet.

– Vi vill ha klarhet i vad som hänt i relationen mellan regeringen och polismyndigheten i det här ärendet. Därför vill vi att justitieministern kommer till justitieutskottet för att redogöra för turerna kring utredningen av Mats Löfving, säger han till SVT Nyheter.

Uppgifter: Regeringen pressade på

I helgen uppgav Expressen att regeringen pressade polisledningen att skynda på utredningen av hur polisen skött ärendet med Mats Löfving och Linda Staaf.

Enligt tidningens granskning var justitieminister Gunnar Strömmer ytterst den som drev på polisens utredare Runar Viksten – trots att en pågående brottsutredning bedrevs parallellt med Vikstens utredning.

Utredningen kritiseras av flera högt uppsatta åklagare och polischefer, erfar Expressen.

– Det är som om vi hade en mordutredning och sedan startar någon annan en utredning vid sidan om den formella utredningen, säger en åklagarkälla till tidningen.

Hittades död

Runar Viksten presenterade sina slutsatser den 22 februari.

Utredningen slår fast att Mats Löfving, under sin tid som chef för Noa (Nationella operativa avdelningen), var jävig i fyra beslut kopplade till underrättelsechefen Linda Staaf, eftersom han under tidpunkten hade en relation med henne.

Senare på kvällen hittades Mats Löfving död i sin bostad.

Anmäler polisen

Thomas Agnevik, som tidigare var ordförande i polisförbundet i Östergötland, anser att polismyndigheten kan ha orsakat polischefens död.

Han har lämnat in en anmälan om misstänkt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, rapporterar Corren.

– Det är enligt min uppfattning rimligt att anta att Mats Löfving i arbetet och privat har befunnit sig i en oerhört pressad situation under lång tid och att arbetsgivarens åtgärder för att förebygga ohälsa/olycksfall hos arbetstagaren har brustit vilket kan ha bidragit till eller förorsakat hans död. Det bör därför utredas om brott kan styrkas, står det i anmälan enligt SVT Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen