JUST NU: Nya bråk om flyktingar från Ukraina

2022 04 01

– Han ljög, säger migrationsminister Anders Ygeman (S) efter den hetsiga debatten med Jimmie Åkesson (SD) i SVT Aktuellt 21.

De båda toppolitikerna drabbade samman i en debatt om migrationen och Ukraina på bästa sändningstid på torsdagskvällen och det tog inte lång tid förrän det brakade loss rejält i TV-studion.

Info: Läser du på en mobiltelefon så kan du zooma in bilden med fingrarna.

Höga toner

När SD-ledaren skulle förklara att SD:s flyktingpolitik alltid varit att man ska hjälpa i närområdet – och därför är det aktuellt att hjälpa människor som flyr de ryska bomberna Ukraina – blev det höga toner i TV-rutan

– Man menade ju att ukrainare förut var ett hot mot den västerländska kulturen. Tills för två veckor sedan ville man stoppa ukrainare från att komma in i landet, sa Anders Ygeman (S).

– Nej det ville vi inte. Ren lögn, svarade Jimmie Åkesson (SD).

– Det stod på er hemsida, kontrade Anders Ygeman.

– Nej det stod inte på vår hemsida, svarade Jimmie Åkesson.

Hårda anklagelser

Ikväll går migrationsministern ut i ny kritik mot SD och framhåller att SD far med osanning.

– Han ljög ju. Det är obegripligt i och med att det går att läsa för var och en i SD:s partiprogram, säger Anders Ygeman (S) till Expressen som framhåller att Ygeman syftar på SD:s partiprogram från 1996.

I programmet står det enligt tidningen att flera folk i östra Europa – däribland ukrainare – måste stoppas från att invandra till Sverige, uppger Expressen.

Ygeman framhåller också att SD på sin hemsida under rubriken ”Ukraina, frågor och svar” så sent som 25 februari skrivit att ”Sverige är i dag fullt”.

Stoppa stollerierna

Jimmie Åkesson går samtidigt ut i Aftonbladet och kommenterar Ukrainafrågan och diskussionen om huruvida det är fel att göra skillnad på flyktingar och flyktingar.

– Någon måste ta bladet från munnen och sätta stopp för de här stollerierna. Det är skillnad. Stor skillnad. Vi börjar med det mest uppenbara, att Sverige rent geografiskt är en del av Ukrainas närområde med knappt 80 mil mellan länderna och endast ett land emellan. Jämför det med Afghanistan, Syrien eller Somalia. Självklart är det redan här en uppenbar skillnad avseende Sveriges möjligheter att hänvisa människor till annat säkert land, framhåller SD-ledaren.

Kristet land

– Lägg till detta att ukrainska medborgare redan innan kriget bröt ut hade rätt att röra sig fritt inom Schengenområdet, utan visum, i nittio dagar samt att EU nu aktiverat massflyktsdirektivet vilket gör att Sverige helt enkelt inte kan stoppa ukrainska flyktingar vid gränsen.

– Ukraina är ett kristet land med en kultur som är mycket mer närbesläktad med vår egen, jämfört med till exempel klansamhällen på Afrikas horn. Ukrainarna hyser, åtminstone som grupp, en strävan att närma sig västvärlden och Europa.

Rasistspöken i buskarna

– Det är klart att belastningen på samhället, ekonomiskt, socialt och kulturellt, inte blir lika förödande som vid tidigare massinvandring från kulturellt avlägsna länder. Den som väljer att blunda för dessa uppenbara skillnader, och i stället låtsas se rasistspöken i varenda buske, är sannolikt inte ärlig i sin argumentation, framhåller Jimmie Åkesson (SD) i Aftonbladet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen