JUST NU: Nya bråk om flyktingar från Ukraina

2022 04 01

– Han ljög, säger migrationsminister Anders Ygeman (S) efter den hetsiga debatten med Jimmie Åkesson (SD) i SVT Aktuellt 21.

De båda toppolitikerna drabbade samman i en debatt om migrationen och Ukraina på bästa sändningstid på torsdagskvällen och det tog inte lång tid förrän det brakade loss rejält i TV-studion.

Info: Läser du på en mobiltelefon så kan du zooma in bilden med fingrarna.

Höga toner

När SD-ledaren skulle förklara att SD:s flyktingpolitik alltid varit att man ska hjälpa i närområdet – och därför är det aktuellt att hjälpa människor som flyr de ryska bomberna Ukraina – blev det höga toner i TV-rutan

– Man menade ju att ukrainare förut var ett hot mot den västerländska kulturen. Tills för två veckor sedan ville man stoppa ukrainare från att komma in i landet, sa Anders Ygeman (S).

– Nej det ville vi inte. Ren lögn, svarade Jimmie Åkesson (SD).

– Det stod på er hemsida, kontrade Anders Ygeman.

– Nej det stod inte på vår hemsida, svarade Jimmie Åkesson.

Hårda anklagelser

Ikväll går migrationsministern ut i ny kritik mot SD och framhåller att SD far med osanning.

– Han ljög ju. Det är obegripligt i och med att det går att läsa för var och en i SD:s partiprogram, säger Anders Ygeman (S) till Expressen som framhåller att Ygeman syftar på SD:s partiprogram från 1996.

I programmet står det enligt tidningen att flera folk i östra Europa – däribland ukrainare – måste stoppas från att invandra till Sverige, uppger Expressen.

Ygeman framhåller också att SD på sin hemsida under rubriken ”Ukraina, frågor och svar” så sent som 25 februari skrivit att ”Sverige är i dag fullt”.

Stoppa stollerierna

Jimmie Åkesson går samtidigt ut i Aftonbladet och kommenterar Ukrainafrågan och diskussionen om huruvida det är fel att göra skillnad på flyktingar och flyktingar.

– Någon måste ta bladet från munnen och sätta stopp för de här stollerierna. Det är skillnad. Stor skillnad. Vi börjar med det mest uppenbara, att Sverige rent geografiskt är en del av Ukrainas närområde med knappt 80 mil mellan länderna och endast ett land emellan. Jämför det med Afghanistan, Syrien eller Somalia. Självklart är det redan här en uppenbar skillnad avseende Sveriges möjligheter att hänvisa människor till annat säkert land, framhåller SD-ledaren.

Kristet land

– Lägg till detta att ukrainska medborgare redan innan kriget bröt ut hade rätt att röra sig fritt inom Schengenområdet, utan visum, i nittio dagar samt att EU nu aktiverat massflyktsdirektivet vilket gör att Sverige helt enkelt inte kan stoppa ukrainska flyktingar vid gränsen.

– Ukraina är ett kristet land med en kultur som är mycket mer närbesläktad med vår egen, jämfört med till exempel klansamhällen på Afrikas horn. Ukrainarna hyser, åtminstone som grupp, en strävan att närma sig västvärlden och Europa.

Rasistspöken i buskarna

– Det är klart att belastningen på samhället, ekonomiskt, socialt och kulturellt, inte blir lika förödande som vid tidigare massinvandring från kulturellt avlägsna länder. Den som väljer att blunda för dessa uppenbara skillnader, och i stället låtsas se rasistspöken i varenda buske, är sannolikt inte ärlig i sin argumentation, framhåller Jimmie Åkesson (SD) i Aftonbladet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen