I dag har Sveriges cirka två miljoner hyreshushåll mindre kvar i plånboken än för tio år sedan. Det visar en färsk undersökning från Hyresgästföreningen.

– Det är tuffa siffror att ta in. Det vi ser svart på vitt hur otroligt hårt de senaste årens ekonomiska kris slagit mot de svenska hushållen och inte minst mot hyresgästerna. Inte nog med att de senaste årens inflationen ätit upp ett decennium av reallöneökningar, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.

Hofvenberg befarar att utvecklingen lär fortsätta, eftersom nya hyreshöjningar väntar redan hårt pressade hyreshushåll.

– I förlängningen är det här en ohållbar utveckling. Människor måste ju ha råd att bo. 

Ny smäll: Flera hundra procent dyrare

Nu kommer nästa smäll för hyreshushållen.

Enligt en granskning från DN tvingas hyresgäster betala betydligt mer för bredband jämfört med bostadsrättsinnehavare.

Granskningen visar att bredbandspriserna för hyresgäster ligger flera hundra procent högre. Det skiljer minst 200–300 kronor i månaden.

För snabba bredband skiljer sig kostnaden ännu mer. Då kan det handla om en prisskillnader på uppemot 600 kronor.

Därför är det dyrare

Orsaken till hyreshushållens dyrare bredbandspriser är avtalsformen. För bostadsrätter gäller ofta ett gemensamt bredbandsavtal för hela föreningen. Hyresgäster måste däremot teckna egna avtal med bredbandsbolag, vilket innebär extra påslag, bland annat dyrare moms.

– När en bredbandsmäklare och fastighetsägare sitter mellan oss och hyresgästerna blir det dyrt. Ofta vill de tillsammans ha cirka 300 kronor per hyresgäst och månad. Sedan tillkommer moms och vår egen prissättning, förklarar David Cossi, försäljningschef på bredbandsbolaget Bahnhof, i en intervju med DN.

Jon Karlung, vd på samma bolag, reagerar starkt på siffrorna.

– När man tänker på hyresgästerna så reagerar jag. Som bredbandsbolag kan vi tjäna lika mycket om vi säljer billigt utan mellanhänder till många i en fastighet som om vi säljer dyrare lösningar till flera enstaka hyresgäster, säger han till tidningen.

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen

Svenskarna är bland de allra mest skuldsatta i hela Europa.

Under den tid av högre räntor som har varit så har problemen blivit allt större.

Nu går Magdalena Kowalczyk, civilekonom och programledare för Lyxfällan, ut med en skarp varning om trenden.

Det rapporterar TV4.

“Sabbar sin framtid”

Människor i alla åldrar sitter med skulder.

Det bedöms även vara oroväckande många unga vuxna som skuldsätter sig.

– Många svenskar sabbar sin framtid i ung ålder, säger Magdalena Kowalczyk till TV4.

Får medhåll

Kowalczyk får medhåll av ekonomiprofilen Magnus Hedberg.

– Vi är ett av Europas mest skuldsatta folk. Vi är nummer tre efter Luxemburg och Danmark. Vi har en tradition av att skuldsätta oss i Sverige, säger han.

Den yngre generationen bedöms ha ett ekonomi-tänk som är grundat i överkonsumtion, någonting som bland annat kan härledas till trender och beteenden på sociala medier.

Viktigt att prata om det

Konsumentverket reflekterar kring siffrorna.

– Alla kan drabbas av ekonomiska problem. Många känner skam över sin ekonomiska situation och försöker ofta dölja problemen, framhåller myndigheten.

– Ett viktigt budskap till människor som hamnat i en långvarig skuldsättning är att det finns hjälp att få och att de inte är ensamma.

Stora bekymmer

Konsumentverket fortsätter.

– Att ha skulder kan vara förödande och drabbar både plånbok och hälsan, med stort lidande och höga kostnader för samhället som följd. 

– Genom att fler aktörer i samhället har kunskap och är beredda att ställa frågor om den ekonomiska situationen kan personer som riskerar problem med skulder fångas upp och få stöd. 

Bedömare pekar på att svenskarna har vant sig vid lågränteklimat och att belåningsgraden hos svenska hushåll och konsumenter är problematisk.

Ett ljus i mörkret är de räntesänkningar som Riksbanken har beslutat om på sistone, någonting som även väntas fortsätta året ut om inflationen och kronkursen håller sig stabil.

Foto: Johnér resp Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen