Miljontals hushåll får betala mer för bredband –”flera hundra procent”

2024 08 26

Höjda hyror och kraftiga kostnadsökningar slår hårt mot hyresgäster.

I dag har Sveriges cirka två miljoner hyreshushåll mindre kvar i plånboken än för tio år sedan. Det visar en färsk undersökning från Hyresgästföreningen.

– Det är tuffa siffror att ta in. Det vi ser svart på vitt hur otroligt hårt de senaste årens ekonomiska kris slagit mot de svenska hushållen och inte minst mot hyresgästerna. Inte nog med att de senaste årens inflationen ätit upp ett decennium av reallöneökningar, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.

Hofvenberg befarar att utvecklingen lär fortsätta, eftersom nya hyreshöjningar väntar redan hårt pressade hyreshushåll.

– I förlängningen är det här en ohållbar utveckling. Människor måste ju ha råd att bo.

Ny smäll: Flera hundra procent dyrare

Nu kommer nästa smäll för hyreshushållen.

Enligt en granskning från DN tvingas hyresgäster betala betydligt mer för bredband jämfört med bostadsrättsinnehavare.

Granskningen visar att bredbandspriserna för hyresgäster ligger flera hundra procent högre. Det skiljer minst 200–300 kronor i månaden.

För snabba bredband skiljer sig kostnaden ännu mer. Då kan det handla om en prisskillnader på uppemot 600 kronor.

Därför är det dyrare

Orsaken till hyreshushållens dyrare bredbandspriser är avtalsformen. För bostadsrätter gäller ofta ett gemensamt bredbandsavtal för hela föreningen. Hyresgäster måste däremot teckna egna avtal med bredbandsbolag, vilket innebär extra påslag, bland annat dyrare moms.

– När en bredbandsmäklare och fastighetsägare sitter mellan oss och hyresgästerna blir det dyrt. Ofta vill de tillsammans ha cirka 300 kronor per hyresgäst och månad. Sedan tillkommer moms och vår egen prissättning, förklarar David Cossi, försäljningschef på bredbandsbolaget Bahnhof, i en intervju med DN.

Jon Karlung, vd på samma bolag, reagerar starkt på siffrorna.

– När man tänker på hyresgästerna så reagerar jag. Som bredbandsbolag kan vi tjäna lika mycket om vi säljer billigt utan mellanhänder till många i en fastighet som om vi säljer dyrare lösningar till flera enstaka hyresgäster, säger han till tidningen.

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen

Mejerifavorit försvinner från hyllan – säljs på Willys

2026 02 06

En klassisk mejeriprodukt pausas i svenska butiker.

Det beskedet ger Norrmejerier under fredagen.

– Årets tillgång på hjortron räcker inte hela vägen. När hjortronen tar slut pausar Norrmejerier produkten Fjällfil Hjortron tills vidare, uppger mejerijätten.

”Beroende av naturen”

Norrmejeriers Fjällfil säljs i stort sett av alla stora svenska matkedjor.

Men nu tvingas den populära smaken till en paus.

– Vi är helt beroende av det naturen ger oss. När hjortronen tar slut pausar vi hellre produkten än att kompromissa med smak, aromer eller råvaruinnehåll, säger Anna Norrgård, produktansvarig på Norrmejerier, i ett uttalande.

Försvinner vecka 7

Beskedet är att smaken av hjortron inte längre kommer kunna beställas till matbutikerna från och med nästa vecka.

Eventuellt kan undantag göras för vissa Norrlandskunder fram till vecka 18.

När smaken kan återkomma till svenska butiker är ännu oklart.

– Bristen beror på en kombination av få bärplockare och utmanande väder, uppger Norrmejerier.

– En kall start på sommaren följt av perioder med värme och torka, vilket sammantaget ledde till ett sämre hjortronår än normalt. Än så länge finns ingen prognos för årets hjortronsäsong.

LÄS MER: ”Apokalyps” – hel bransch rasar 20 procent på börsen

Hoppas på comeback

Mejerijätten har dock ambitionen att smaken ska återkomma till butikshyllorna framöver.

– Fjällfil Hjortron är en älskad produkt och vi vet att många kommer att sakna den, säger Anna Norrgård.

– Just därför vill vi vara tydliga med varför den tar paus. Filen tillverkas av riktig mjölk och äkta bär, och vi vill inte ha det på något annat sätt.

Fakta Norrmejerier

- Norrmejerier Ekonomisk Förening är norrlänningarnas mejeri och ägs av 329 lokala bönder varav 259 aktiva mjölkleverantörer i Norrbottens, Västerbottens och delar av Västernorrlands och Jämtlands län.

- Omkring 200 miljoner kilo mjölk förädlas varje år vid mejerier i Umeå och Burträsk till olika mejeriprodukter som mjölk, fil, grädde och ost.

- Norrmejerier sysselsätter cirka 400 årsanställda och omsätter drygt 2 miljarder kronor per år.

Källa: Norrmejerier

LÄS MER: ”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen

Willys först ut – fisk byts ut i hela landet

2026 02 06

Axfooodkoncernen – som inkluderar Willys, Hemköp och City Gross – fasar ut makrill med rött ljus i Världsnaturfondens WWF:s fiskguide.

Hädanefter kommer makrill som rödklassats av WWF inte att finnas i butikshyllorna. Axfood blir därmed först i Sverige med att fasa ut makrill som är fiskad i Nordostatlanten och ersätta den med makrill från hållbart förvaltade bestånd.

Den MSC-certifierade chilenska taggmakrillen med grönt ljus från WFF kommer att ersätta den rödlistade makrillen.

– För oss handlar hållbar sjömat både om att värna haven och om att göra det lätt för konsumenter att välja rätt i vardagen. En viktig del i det är att erbjuda hållbara alternativ även när populära arter förlorar sin hållbarhetsmärkning eller får rött ljus, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

”Omfattande arbete”

Den chillenska taggmakrillen är MSC-certifierad, vilket innebär att produkten uppfyller kriterier som syftar till att bevara beståndens status, inte skada havsmiljön och säkerställa en hållbar fiskeförvaltning.

– Det har varit ett omfattande arbete att säkra en råvara som uppfyller våra krav på hållbart fiske och samtidigt uppfyller våra kvalitetskrav och är prisvärd. Chilensk taggmakrill är ett fullgott alternativ och gör det möjligt för oss att fortsätta erbjuda en populär vardagsprodukt med betydligt lägre risk för haven, säger Emil Fischer, inköpare på Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.

LÄS MER: Ica-handlare går mot konkurs

Samma lista som torsken

All makrill som är fiskad i Nordostatlanten är rödlistad av WWF. Tidigare har den betraktats som ett okej alternativ, men nu är läget för beståndet så illa att fisket bedöms ohållbart oavsett fiskemetod.

– Vi ser nu återigen att det fiske som bedrivs inte är hållbart. Och tyvärr är både makrillen och den vårlekande sillen utsatta för alltför hårt fisketryck. Nu hamnar dessa på samma lista av överexploaterade arter som bland annat torsken och strömmingen i Östersjön, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF.

LÄS OCKSÅ: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen