Miljöfråga avgjorde valet på Grönland – Vänsterpartiet störst

2021 05 09

Vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit, som betyder Folkets Samfund, ökade från 26% till 37% och blir därmed Grönlands största parti.

Vänsterpartiet får därmed möjlighet att bilda regering förutsatt att man kan finna en koalitionspartner för att uppnå majoritet, uppger Jyllands-Posten. Socialdemokratiska Siumut/Framåt ökade från 27% till 29% vilket innebär att partiet tappat positionen som största parti i Grönlands parlament.

Socialdemokraterna har styrt Grönland alla regeringsperioder sedan första valet 1979 fram till i dag 2021, utom perioden 2009-2013 då just Vänsterpartiet hade premiärministerposten.

Nu är Vänsterpartiets blott 34-åriga ledare Múte Bourup Egede favorit till premiärministerposten. Partiet vill att Grönlands ska bli ett självständigt land och en ännu större anledning till valsegern bedöms vara att partiet till skillnad från Socialdemokraterna säger nej till det kontroversiella Kvanefjeldsprojektet.

Det är ett australiskt-kinesiskt mineralprojekt på Sydgrönland som går ut på att företaget Greenland Minerals vill bryta miljontals ton malm och uran för tillverkning av datormaterial och telefoner med mera.

Socialdemokraterna har menat att det kan skapa tillväxt och jobb vilket gynnar självständighetstanken medan Vänsterpartiet sagt nej av natur-, hälso- och miljöskäl enligt Jyllands-Posten.

Grönlands regeringschefer: 

◾ 1979-91: Jonathan Motzfeldt, S.

◾ 1991-97: Lars Emil Johansen, S.

◾ 1997-02: Jonathan Motzfeldt, S.

◾ 2002-09: Hans Enoksen, S.

◾ 2009-13: Kuupik Kleist, Vänstern.

◾ 2013-14: Aleqa Hammond, S.

◾ 2014-21: Kim Kielsen, S.

[forminator_poll id="2869"]

Ryska lager står fulla – ingen vill köpa

2026 02 18

Ryska lager har snart ingen mer plats.

Ryssland riskerar ett oljelagerkaos.

Detta när exporten bromsar och lagringskapaciteten nästan är fylld, rapporterar Kyiv Post.

Ökad oljesvacka

Rysslands lagringskapacitet för olja börjar nå sin gräns samtidigt som exporten till utlandet, särskilt till Indien, minskat kraftigt.

Enligt data från Kpler och Rystad Energy har exporten av råolja från ryska hamnar minskat kraftigt, och ungefär 150 miljoner fat står nu fast på havet.

– Ryska oljeproducenter kan tvingas skära ned produktionen kraftigt under de kommande månaderna eftersom ökande press från Donald Trump och europeiska makter begränsar landets export samtidigt som lagren fylls upp, uppger Reuters.

LÄS MER: Kalldusch för ryska armén – “Inte hänt på 2,5 år”

Produktion kan minska

Med lagringsutrymmet nästan slut kan oljeproducenter bli tvungna att stänga ner brunnar.

Rystad Energy uppskattar att Ryssland kan tvingas minska produktionen med cirka 300 000 fat per dag under mars eller april.

Även Transnefts omfattande pipelinesystem, som kan lagra upp till 100 miljoner fat, erbjuder bara begränsad lindring och motsvarar cirka elva dagars produktion.

– Den ryska oljeproduktionen sjönk med 100 000 fat per dag i december och ytterligare 26 000 i januari, baserat på hemligstämplad regeringsdata, säger en källa till Bloomberg.

Fallande priser

Exportproblemen slår hårt mot Kremls budget.

Gazprombank uppskattar att oljebolagen förlorat omkring 33 miljarder dollar i exportintäkter på grund av logistiska problem och djupa rabatter – ibland nästan 30 dollar per fat.

Som följd har olje- och gasintäkterna rasat.

I januari föll statsinkomsterna från sektorn till 393 miljarder rubel – ungefär hälften av nivån ett år tidigare och den lägsta sedan COVID-19-pandemin.

Rapporten om att Rysslands oljelager snart är fullt och att exporten stagnerar kommer samtidigt som tecken på att Kina ökar sitt stöd för den ryska oljeindustrin och blir en allt viktigare kund för Moskva.

Kinas sjöburna leveranser kan komma att hjälpa Ryssland att mildra effekterna av de minskade exporterna till andra marknader och den ekonomiska press som Ryssland står inför.

LÄS MER: Flera ryska regioner under attack

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen

Flygbolag stoppar alla resor till USA

2026 02 18

Kanadas invånare har fått nog av USA:s hårdföra politik.

Efter att Donald Trumps infört tullar mot grannlandet och hotat att göra Kanada till USA:s 51:a delstat har kanadensarnas intresse för att besöka grannlandet störtdykt.

Nu agerar flera kanadensiska flygbolag. Lågpris- och charterflygbolaget Air Transat stoppar alla flygningar till USA, rapporterar Business Insider.

Bolagets sista flygning till USA kommer att genomföras i juni. Sedan sätter Air Transat stopp för resor till grannlandet.

Det handlar om ett historiskt skifte. Tidigare trafikerad lågprisflygbolaget nio direktlinjer till och från USA.

– Denna justering är en del av en aktiv hantering av vår kapacitet. Vi fokuserar våra insatser på marknader där Air Transat är bäst positionerat, vilket gör att vi kan optimera våra resurser, säger en talesperson för bolaget.

LÄS MER: Satsar 3 000 miljarder kronor – för att klara sig utan Trump 

”Märkbar minskning”

Air Transat är ett av Kanadas största flygbolag. Under tre år i rad har bolaget utsetts till världens bästa fritidsflygbolag av forskningsinstitutet Skytrax, som årligen genomför den största passagerarundersökningen i världen.

Air Transat är inte ensamt om att stoppa flygningar till grannlandet. Den kanadensiska flygjätten WestJet har tidigare ställt in 16 direktlinjer till USA, bland annat till storstäder som Boston och Los Angeles.

– Vi såg en märkbar minskning av efterfrågan på gränsöverskridande resor under hela 2025. Med anledning av det har WestJet omdisponerat sin flotta genom att öka kapaciteten på rutter som kanadensare vill flyga, säger en talesperson för bolaget enligt Business Insider.

LÄS OCKSÅ: Arlas besked till hushållen – prisförändring i butikerna

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp J. Rosewell

Text: Redaktionen