Miljöfråga avgjorde valet på Grönland – Vänsterpartiet störst

2021 05 09

Vänsterpartiet får därmed möjlighet att bilda regering förutsatt att man kan finna en koalitionspartner för att uppnå majoritet, uppger Jyllands-Posten. Socialdemokratiska Siumut/Framåt ökade från 27% till 29% vilket innebär att partiet tappat positionen som största parti i Grönlands parlament.

Socialdemokraterna har styrt Grönland alla regeringsperioder sedan första valet 1979 fram till i dag 2021, utom perioden 2009-2013 då just Vänsterpartiet hade premiärministerposten.

Nu är Vänsterpartiets blott 34-åriga ledare Múte Bourup Egede favorit till premiärministerposten. Partiet vill att Grönlands ska bli ett självständigt land och en ännu större anledning till valsegern bedöms vara att partiet till skillnad från Socialdemokraterna säger nej till det kontroversiella Kvanefjeldsprojektet.

Det är ett australiskt-kinesiskt mineralprojekt på Sydgrönland som går ut på att företaget Greenland Minerals vill bryta miljontals ton malm och uran för tillverkning av datormaterial och telefoner med mera.

Socialdemokraterna har menat att det kan skapa tillväxt och jobb vilket gynnar självständighetstanken medan Vänsterpartiet sagt nej av natur-, hälso- och miljöskäl enligt Jyllands-Posten.

Grönlands regeringschefer: 

1979-91: Jonathan Motzfeldt, S.

1991-97: Lars Emil Johansen, S.

1997-02: Jonathan Motzfeldt, S.

2002-09: Hans Enoksen, S.

2009-13: Kuupik Kleist, Vänstern.

2013-14: Aleqa Hammond, S.

2014-21: Kim Kielsen, S.

JUST NU: Amerikansk attack i Stilla havet – flera döda

2025 10 22

Denna gång har attacken utförts i Stilla havet, väster om Sydamerika.

Flera av besättningsmedlemmarna har dödats.

– Attacken är det åttonde kända amerikanska angreppet mot fartyg sedan den 2 september. Två till tre personer ombord har dödats, rapporterar CBS News med hänvisning till källor inom Vita huset.

Det är första gången som USA attackerar ett fartyg i Stilla havet under Trumpadministrationens militära kampanj mot knarksmugglare. Tidigare har attackerna riktat sig mot fartyg i Karibiska havet som påstås vara inblandade i narkotikahandel.

Attacken i Stilla havet kopplas också till drogsmuggling. Fartyget ska ha smugglat narkotika, enligt de amerikanska regeringskällorna.

34 personer har dödats

Hittills har minst 34 personer har dödats i amerikanska attacker mot påstådda narkotikabåtar.

President Donald Trump har deklarerat att USA befinner sig i en "icke-internationell väpnad konflikt" med sydamerikanska drogkarteller. Enligt presidenten räddar de militära attackerna tiotusentals amerikanska liv genom att hindra narkotika från att nå landet.

Donald Trump har också för vana att benämna kartellerna som terrorister – trots att de inte formellt är klassade som terrororganisationer. Trump använder termen “Designated Terrorist Organization (DTO)”, vilket inte är den officiella amerikanska beteckningen för en terrororganisation.

LÄS MER: Zelenskyjs ilska mot Trump – beskedet förändrade allt

Jurister tveksamma

Juridiska experter har ifrågasatt huruvida USA har rätt att attackera fartyg på internationellt vatten.

Efter den första attacken i Karibiska havet intervjuade BBC News en rad experter inom internationell rätt och sjörätt. Flera av dem framhöll att USA kan ha agerat i strid med internationell lag när man slog till mot fartyget.

USA har inte undertecknat FN:s havsrättskonvention, men den amerikanska militärens juridiska rådgivare har tidigare betonat att USA ”bör agera i enlighet med dess bestämmelser”, uppger nyhetskanalen.

Enligt havsrättskonventionen är det inte tillåtet att använda dödligt våld mot fartyg på internationellt vatten, med undantag för särskilda fall – exempelvis om ett fartyg har befunnit sig i en stats territorialvatten och sedan förföljs på öppet hav.  

LÄS OCKSÅ: ”Mycket svagare” – kraftigt ras i den ryska ekonomin 

Foto: 

Text: Redaktionen