Miljöfråga avgjorde valet på Grönland – Vänsterpartiet störst

2021 05 09

Vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit, som betyder Folkets Samfund, ökade från 26% till 37% och blir därmed Grönlands största parti.

Vänsterpartiet får därmed möjlighet att bilda regering förutsatt att man kan finna en koalitionspartner för att uppnå majoritet, uppger Jyllands-Posten. Socialdemokratiska Siumut/Framåt ökade från 27% till 29% vilket innebär att partiet tappat positionen som största parti i Grönlands parlament.

Socialdemokraterna har styrt Grönland alla regeringsperioder sedan första valet 1979 fram till i dag 2021, utom perioden 2009-2013 då just Vänsterpartiet hade premiärministerposten.

Nu är Vänsterpartiets blott 34-åriga ledare Múte Bourup Egede favorit till premiärministerposten. Partiet vill att Grönlands ska bli ett självständigt land och en ännu större anledning till valsegern bedöms vara att partiet till skillnad från Socialdemokraterna säger nej till det kontroversiella Kvanefjeldsprojektet.

Det är ett australiskt-kinesiskt mineralprojekt på Sydgrönland som går ut på att företaget Greenland Minerals vill bryta miljontals ton malm och uran för tillverkning av datormaterial och telefoner med mera.

Socialdemokraterna har menat att det kan skapa tillväxt och jobb vilket gynnar självständighetstanken medan Vänsterpartiet sagt nej av natur-, hälso- och miljöskäl enligt Jyllands-Posten.

Grönlands regeringschefer:

1979-91: Jonathan Motzfeldt, S.

1991-97: Lars Emil Johansen, S.

1997-02: Jonathan Motzfeldt, S.

2002-09: Hans Enoksen, S.

2009-13: Kuupik Kleist, Vänstern.

2013-14: Aleqa Hammond, S.

2014-21: Kim Kielsen, S.

[forminator_poll id="2869"]

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

2026 07 23

Regeringen föreslår ett kraftfullt förbud i Sverige som skulle kunna skapa eko i hela Europa.

Frågan har redan förberetts ett tag i EU.

Nu går Sverige före unionen och lägger fram ett förslag om en stor begränsning av användning av PFAS, den så kallade “evighetskemikalien” som används i en rad konsumentprodukter.

– Det här är en stor seger för människors hälsa och för svensk miljö. PFAS ska inte finnas i kläder, kosmetika, köksredskap och andra vardagsprodukter när det finns fungerande alternativ, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i ett uttalande.

Mest omfattande i världen

Det föreslagna förbudet ska omfatta kläder, skor, impregneringsmedel för kläder och skor, köksredskap, kosmetiska produkter och skidvalla.

Romina Pourmokhtari understryker vikten av att förslaget går igenom.

– Sverige tänker inte vänta medan evighetskemikalier fortsätter att spridas i våra hem, i naturen och i våra kroppar. Därför går regeringen före EU och tar nu ett avgörande steg mot att stoppa onödig användning av PFAS.

– Det är ett historiskt besked som kommer att göra verklig skillnad, både i dag och för kommande generationer.

– Det här blir ju det mest omfattande nationella förbudet i världen mot PFAS-gifter, tillägger ministern för SR.

"Kan inte vänta på EU"

Ica och Coop har sedan tidigare förespråkat ett förbud mot PFAS. Trots det kunde Råd & Rön tidigare i år avslöja att butikskedjorna sålde tomater med bekämpningsmedlet, vilket fick Coop att se över sina rutiner.

PFAS är ett samlingsnamn för en större ämnesgrupp på över 10 000 identifierade ämnen. De är syntetiskt framställda och en del av dem har negativa effekter på människor och djur.

Kemikalien är extremt långlivad och vissa PFAS bryts inte ned alls under naturliga förhållanden, enligt Naturvårdsverket.

– Vi måste få bort evighetskemikalierna från kläder, smink och andra konsumentprodukter. Vi kan inte vänta på EU när det handlar om att ge svenskarna ett starkare skydd. I stället banar vårt nationella förbud väg för hela EU att följa Sveriges exempel, säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M).

Förbudet föreslås införas 1 januari 2028.

Foto: Frida Drake resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen