Miljardsmäll för svenska skattebetalare – får inte pengar tillbaka

2024 08 23

SAS befinner sig i en rekonstruktionsprocesses.

I dagarna väntas flygbolaget slutföra sina rekonstruktionsförfaranden som syftar till att kraftigt minska SAS kostnader och öka omsättningen.

För svenska staten, som tidigare var storägare i SAS, blir rekonstruktionen en dyr historia, rapporterar Di.

– Förutom att vara storägare i SAS, med ett aktieinnehav motsvarande 22 procent av kapitalet, har svenska staten utestående lån på totalt 4 miljarder kronor till flygbolaget, framhåller tidningen.

Svenska skattebetalare kommer inte se röken av pengarna.

– Efter att ha lånat ut 4 miljarder kronor till SAS får svenska skattebetalare initialt ut 94 miljoner kronor från flygbolagets rekonstruktion, rapporterar Di med hänvisning till uppgifter från Finansdepartementet.

Går ut i strejk

Under fredagen fortsätter det att storma kring SAS, som numera ägs av kapitalförvaltaren Castlelake, Air France-KLM och den danska staten.

Över 100 SAS-anställda i Norge har meddelat att de går ut i strejk.

Flygpersonalen kräver högre löner och bättre arbetsvillkor.

SAS har inte kunnat tillmötesgå kraven, vilket föranlett fredagens strejkbesked.

Flera avgångar kommer att påverkas redan på fredagen, uppger SAS i ett pressmeddelandet.

– Ett begränsat antal flyg kommer att beröras av strejken i dag. Vi jobbar nu för att få så många flyg som möjligt att gå som planerat, skriver flygbolaget.

– Vi beklagar djupt problemen som uppstår på grund av den här konflikten, och vi jobbar hårt för att lösa situationen så snabbt som möjligt.

”Värsta möjliga tidpunkt”

Jacob Pedersen, chefsanalytiker på danske Sydbank, bedömer att strejken inträffar vid ”värsta möjliga tidpunkt” för SAS.

– Bolaget har precis fått nytt ägande och står på tröskeln att ta sig ur mer än två år av ansträngande konkursskydd, säger han till NRK.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen