Miljardsmäll för svenska skattebetalare – får inte pengar tillbaka

2024 08 23

SAS befinner sig i en rekonstruktionsprocesses.

I dagarna väntas flygbolaget slutföra sina rekonstruktionsförfaranden som syftar till att kraftigt minska SAS kostnader och öka omsättningen.

För svenska staten, som tidigare var storägare i SAS, blir rekonstruktionen en dyr historia, rapporterar Di.

– Förutom att vara storägare i SAS, med ett aktieinnehav motsvarande 22 procent av kapitalet, har svenska staten utestående lån på totalt 4 miljarder kronor till flygbolaget, framhåller tidningen.

Svenska skattebetalare kommer inte se röken av pengarna.

– Efter att ha lånat ut 4 miljarder kronor till SAS får svenska skattebetalare initialt ut 94 miljoner kronor från flygbolagets rekonstruktion, rapporterar Di med hänvisning till uppgifter från Finansdepartementet.

Går ut i strejk

Under fredagen fortsätter det att storma kring SAS, som numera ägs av kapitalförvaltaren Castlelake, Air France-KLM och den danska staten.

Över 100 SAS-anställda i Norge har meddelat att de går ut i strejk.

Flygpersonalen kräver högre löner och bättre arbetsvillkor.

SAS har inte kunnat tillmötesgå kraven, vilket föranlett fredagens strejkbesked.

Flera avgångar kommer att påverkas redan på fredagen, uppger SAS i ett pressmeddelandet.

– Ett begränsat antal flyg kommer att beröras av strejken i dag. Vi jobbar nu för att få så många flyg som möjligt att gå som planerat, skriver flygbolaget.

– Vi beklagar djupt problemen som uppstår på grund av den här konflikten, och vi jobbar hårt för att lösa situationen så snabbt som möjligt.

”Värsta möjliga tidpunkt”

Jacob Pedersen, chefsanalytiker på danske Sydbank, bedömer att strejken inträffar vid ”värsta möjliga tidpunkt” för SAS.

– Bolaget har precis fått nytt ägande och står på tröskeln att ta sig ur mer än två år av ansträngande konkursskydd, säger han till NRK.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 03

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

En ny läroplansutredning togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU, till Expressen.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof”, enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, menar intresseorganisationen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén enligt Expressen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen