Miljardregn över staten

2023 06 08

Staten fick ett oväntat stort överskott i maj.

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 39,1 miljarder kronor under månaden, enligt Riksgäldens prognos.

Över förväntan.

Riksgäldens väntade sig ett överskott på 23,1 miljarder kronor.

Överskottet i maj var således 16 miljarder kronor mer än väntat.

Stora skatteinkomster

Skillnaden mot prognosen beror framför allt på högre skatteinkomster, uppger Riksgälden.

– Det primära saldot var 10,2 miljarder kronor högre än prognosen. Skatteinkomsterna var cirka 7 miljarder kronor högre. Utbetalningar från myndigheter var cirka 3 miljarder kronor lägre vilket främst beror på lägre utbetalningar från Kammarkollegiet, skriver myndigheten.

Tolvmånadersperiod

Under en tolvmånadersperiod har statens betalningar resulterat i ett överskott på 92 miljarder kronor.

Det kan bland annat härledas till den höga inflationen i Sverige.

En hög inflation innebär högre priser.

Det innebär även att staten får in flera miljarder extra i moms.

Negativt på längre sikt

På längre sikt kan dock en stigande inflation vara negativ för statens finanser.

Statens inköp av varor, tjänster och energi blir dyrare. Avbetalningar på statsskulden förväntas även bli dyrare i takt med att räntan höjs.

Dessutom ökar en del bidrag automatiskt när inflationen stiger.

Det handlar bland annat om sjukersättning och studiemedel.

– På kort sikt så kan skatteinkomster från moms göra att en högre inflation ger en positiv effekt för statens budgetsaldo. Men på längre sikt gör vi bedömningen att effekterna av högre inflation är negativ för statens finanser, sa Erika Färnstrand Damsgaard chef för ekonomisk analys på Riksgälden, till SR Ekot under fjolåret.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten. Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren.

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…”

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen