Militär uppmaning till Sverige – direkt från USA

2024 02 04

USA har skickat en militär uppmaning till Sverige.

Landet har kontaktat den svenska regeringen med en direkt förfrågan. 

USA vill att Sverige ska delta  i den pågående USA-ledda militära insatsen i Röda havet, rapporterar SR Ekot.

Statsministern: "Finns en förväntan"

Statsminister Ulf Kristersson (M) har öppnat för ett svenskt deltagande.

– Situationen i Röda havet är mycket besvärlig. Det finns stora risker för eskalering och det finns stora möjligheter för Sverige att göra insatser.

– Vi tittar både på EU-ledda missioner och på USA-ledda. Vi är öppna för båda, sa Kristersson när han talade i EU-nämnden i veckan.

Statsministern framhöll även att det finns en ”förväntan” på att Sverige ska ta en mer aktiv roll på grund av det kommande Natomedlemskapet.

– Det finns en förväntan på Sverige om att vi ska fortsätta vara aktiva i den här typen av insatser, sa Kristersson. 

Direkt förfrågan

Flera källor med insyn uppger att USA har skickat en direkt förfrågan till den svenska regeringen. Budskapet är tydligt: Vita huset vill att Sverige ska delta i den USA-ledda insatsen.

Den amerikanska insatsen beskrivs som ”mer offensiv” jämfört med den kommande EU-ledda missionen som anses vara mer "defensiv", rapporterar Ekot. 

Utrikesministern har öppnat för svenskt ja

Utrikesminister Tobias Billström (M) har tidigare öppnat för att Sverige kan stödja en insats på Röda havet.

För svensk del är det aktuellt att stödja insatser för att upprätthålla säkerheten och sjöfarten i området.

Det uppgav utrikesminister Tobias Billström (M) för GP.

–  Sverige stödjer fullt ut de ansträngningar som görs för att upprätthålla säkerhet och fri sjöfart i regionen. Sverige undersöker också möjligheter att stödja insatserna i Röda havet, sa ministern.

Efter Billströms klargörande meddelade Försvarsmakten att man mottagit en förfrågan från regeringen. 

Intensiva attacker

Huthirebellerna i Jemen har ställt sig på Hamas sida i kriget mot Israel. 

Sedan november har Huthimilisen utfört fler än 20 attacker mot handelsfartyg i Röda havet.

De har använt sig av drönare, robotar och helikoptrar.

Efter varje attack har gruppen – ofta felaktigt – hävdat att fartygen var kopplade till Israel.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 07

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn väntar under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel.

Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Krisbesked för Coop – “läget är alarmerande”

2025 02 07

Coops kris tycks inte veta vägs ände.

Matjätten, som fram till 1990-talet var Nordens största företagsgrupp, går med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor och företaget saknar dessutom en permanent vd.

I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterar Dagens Nyheter.

Och nu slår experterna larm igen.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger Thomas Ohlén, senior analytiker på Dagligvarunytt, till tidningen.

"Gigantiskt dråpslag"

Coop Syd är Coops tredje största förening. Dess vd Martin Runquist slutade plötsligt i januari efter fem år på posten. Coop själva vill inte kommentera om han avgick eller fick sparken, utan säger att skilsmässan skedde i samförstånd.

Vad som däremot är klart är att krisrubrikerna kring matjätten avlöst varandra under det senaste året.

Strax före jul kunde Dagligvarunytt efter en granskning konstatera att Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Branschtidningen kallade avslöjandet för ett “gigantiskt dråpslag” för Coop.

– Det indikerar att Coop Syd kommer att presentera nya svaga årssiffror när bokslutet väl blir klart, säger Thomas Ohlén till DN.

LÄS MER: Svensk matjätte ger besked – höjer priserna snart

"Måste stoppa blödningen"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, sade Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till Dagligvarunytt i december.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen