Militär attack i Europa

2023 09 19

Azerbajdzjan har gått till attack.

Vid lunchtid kommer nyheten om att Azerbajdzjan har inlett en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

Det rapporterar BBC.

– Elva azerbajdzjanska poliser och civila har rapporterats döda i en minexplosion och en annan incident, uppger nyhetskanalen. 

Explosionen ska ha ägt rum i "zonen för tillfällig utplacering av den ryska fredsbevarande kontingenten" utplacerad av Ryssland 2020 som en del av ett avtal om vapenvila mellan Armenien och Azerbajdzjan.

BBC skriver även att flyglarmet har gått i huvudstaden i Karabach.

"Intensiv beskjutning" 

Vid 13-tiden uppger armeniska separatister att "intensiv beskjutning" pågår mot flera städer i regionen. 

Azerbajdzjans försvarsminister bekräftar att en militär operation har inletts. 

Man kallar den dock för en “antiterroristisk” sådan och skyller de döda poliserna på armeniska "sabotagegrupper".

"Systematisk beskjutning"

Försvarsministeriet i Azerbajdzjan anklagar armeniska styrkor för “systematisk beskjutning" mot den egna arméns positioner.

Man påstår att landet därför svarat med att inleda “lokala, antiterroristiska aktiviteter för att avväpna och säkra tillbakadragandet av formationer av Armeniens väpnade styrkor från våra områden”, enligt ett uttalande från Baku.

I uttalandet framgår även att Azerbajdzjan använder "högprecisionsvapen i frontlinjen och på djupet" som en del av operationen.

Enligt Reuters kräver landet att den "separatistiska regimen" i Nagorno-Karabach ska "upplösas" med omedelbar verkan. 

Förnekar civila mål

Azerbajdzjan förnekar att man riktat in sig på civila eller civila anläggningar.

Armeniens försvarsminister förnekar i sin tur anklagelserna om att deras styrkor har skjutit mot den azerbajdzjanska armén.

Varit i krig förr

De två grannländerna har vid två tillfällen gått i krig om regionen Nagorno-Karabach, som är under armenisk kontroll.

Dels i början av 1990-talet efter att Sovjetunionen föll och ännu en gång 2020.

Sedan december har Azerbajdzjan blockerat den enda vägen in i enklaven från Armenien.

Ingår i flera europeiska gemenskaper

Nagorno-Karabach är kraftigt minerat. Under de senaste tre decennierna har hundratals azerbajdzjaner skadats eller dödats av landminor som lagts av armeniska styrkor.

De har använts av båda ländernas styrkor i samband med att konflikten blossade upp militärt i början 1990-taket.

Armenien och Azerbajdzjan ingår bland annat i Europeiska Politiska Gemenskapen (EPC), Europarådet (COE) och Europeiska radio- och TV-unionen (EBU).

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk polis slår till mot klubbar i Moskva

2025 10 20

Moskva-polisen slår till mot “icke-traditionella” nattklubbar.

Utåt så menas det att polisens arbete har att göra med att förhindra förekomsten av droger på klubbarna.

Men i själva verket slår Moskva-polisen till mot sådana klubbar som bedöms vara “icke-traditionella”.

Det kan exempelvis handla om tillslag mot klubbar som “bryter mot reglerna gällande HBTQ-propaganda”, rapporterar ryska oberoende Novaja Gazeta.

Tillslag mot klubbar

Moskva-polisen har nu genomfört en razzia mot ett självutnämnt "kysskalas" på en nattklubb i den östra delen av den ryska huvudstaden, i vad som är det senaste exemplet på att myndigheterna slår ner på vad de betraktar som "icke-traditionella" evenemang.

Enligt ryska medier hävdar polisen att razzian var narkotikarelaterad, men poliser ska enligt uppgift ha plockat ut festdeltagare med ett "ovanligt utseende", varpå en gäst fick sitt rosa bälte beslagtaget för att han "såg för omanlig ut".

"Förödmjukande"

Moskvas nattliv har förändrats dramatiskt under de senaste åren i samband med en ökning av polisrazzior mot "icke-traditionella platser" och den växande förföljelsen av HBTQ-personer sedan Rysslands Högsta domstol olagligförde den "internationella HBTQ-rörelsen" under 2023. 

Beväpnad polis har gjort sig känd för att terrorisera festdeltagare och tvinga dem att ligga med ansiktet mot golvet, ibland i timmar i sträck, och till och med “misshandla och förnedra gäster medan de kontrollerar deras dokument och telefoner”.

Läs mer: Allt ska bort – smocka mot Putin nu i veckan

Tydlig trend

Förra året uppmärksammades flera tillfällen då Moskva-polisen slog till mot klubbar och barer.

– Under razziorna beslagtogs smartphones, laptops och videokameror, samtidigt som klubbgästernas dokument kontrollerades av poliser, rapporterade DW då.

“Hade propagerat”

Inrikesministeriet uppgav att polisen också hade gjort en razzia mot en icke namngiven nattklubb på Skladochnayagatan som hade "propaganderat för den förbjudna HBTQ-rörelsens ideologi”.

Moskva framställer ofta att det finns en tydlig skillnad vad gäller deras egna och västerländska moraliska ideal.

Läs mer: Rysk jätteindustri i fritt fall – rekordlåga siffror

Foto: A. Popov

Text: Redaktionen


Jätteras – svenskar vägrar USA

2025 10 20

– USA:s har länge varit ett favoritland för svenska utlandsstuderande, men den politiska turbulensen i år i kombination med osäkra visumregler och angrepp på olika lärosäten kan ha bidragit till det kraftigt minskade intresset. 

Det säger Linnéa Fredin, kommunikationschef vid söktjänsten studentum.se.

Fredin hänvisar till en ny undersökning som visar att intresset för att studera i USA bland svenska studenter har minskat kraftigt. Jämfört med 2022 har intresset för att studera i USA fallit med hela 11 procent.

I stället söker sig svenska utlandsstudenter till närliggande länder – som Italien, Schweiz, Finland och Tyskland.

Störst ökning noteras för Italien och Schweiz. Intresset för att studera i länderna har ökat med över 9 procent.

Samtidigt nobbar svenska studenter USA.

Den politiska turbulensen i landet oroar många.

–  Vi märker av att vi får fler frågor från studenter om hur det kommer se ut framöver. Därför är det kanske inte så konstigt att intresset för att studera i länder närmare Sverige ökar, det är en annan trygghet, säger Linnéa Fredin,

Resorna störtdyker

Samma trend noteras hos svenska resenärer.

Svenska resebokningar till USA har sjunkit med 30 procent under 2025, rapporterar Realtid.

LÄS MER: Jättekris för klassisk bransch i USA – folk vägrar att köpa 

50 procent överens

I somras presenterade storbanken Nordea en undersökning som visade att svenska folket väljer bort USA som resmål. Hälften av svenskarna (50 procent) uppgav att den hårdare politiken i USA gör dem mindre intresserade av att resa just dit.

– På grund av det hårdare politiska klimatet i USA, känner många svenskar att det inte är lika lockande att resa dit, även fast dollarn är billigare, kommenterade Nordeas privatekonom Anders Stenkrona.

LÄS OCKSÅ: Allt ska bort – smocka mot Putin nu i veckan

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen