Militär attack i Europa

2023 09 19

Azerbajdzjan har gått till attack.

Vid lunchtid kommer nyheten om att Azerbajdzjan har inlett en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

Det rapporterar BBC.

– Elva azerbajdzjanska poliser och civila har rapporterats döda i en minexplosion och en annan incident, uppger nyhetskanalen. 

Explosionen ska ha ägt rum i "zonen för tillfällig utplacering av den ryska fredsbevarande kontingenten" utplacerad av Ryssland 2020 som en del av ett avtal om vapenvila mellan Armenien och Azerbajdzjan.

BBC skriver även att flyglarmet har gått i huvudstaden i Karabach.

"Intensiv beskjutning" 

Vid 13-tiden uppger armeniska separatister att "intensiv beskjutning" pågår mot flera städer i regionen. 

Azerbajdzjans försvarsminister bekräftar att en militär operation har inletts. 

Man kallar den dock för en “antiterroristisk” sådan och skyller de döda poliserna på armeniska "sabotagegrupper".

"Systematisk beskjutning"

Försvarsministeriet i Azerbajdzjan anklagar armeniska styrkor för “systematisk beskjutning" mot den egna arméns positioner.

Man påstår att landet därför svarat med att inleda “lokala, antiterroristiska aktiviteter för att avväpna och säkra tillbakadragandet av formationer av Armeniens väpnade styrkor från våra områden”, enligt ett uttalande från Baku.

I uttalandet framgår även att Azerbajdzjan använder "högprecisionsvapen i frontlinjen och på djupet" som en del av operationen.

Enligt Reuters kräver landet att den "separatistiska regimen" i Nagorno-Karabach ska "upplösas" med omedelbar verkan. 

Förnekar civila mål

Azerbajdzjan förnekar att man riktat in sig på civila eller civila anläggningar.

Armeniens försvarsminister förnekar i sin tur anklagelserna om att deras styrkor har skjutit mot den azerbajdzjanska armén.

Varit i krig förr

De två grannländerna har vid två tillfällen gått i krig om regionen Nagorno-Karabach, som är under armenisk kontroll.

Dels i början av 1990-talet efter att Sovjetunionen föll och ännu en gång 2020.

Sedan december har Azerbajdzjan blockerat den enda vägen in i enklaven från Armenien.

Ingår i flera europeiska gemenskaper

Nagorno-Karabach är kraftigt minerat. Under de senaste tre decennierna har hundratals azerbajdzjaner skadats eller dödats av landminor som lagts av armeniska styrkor.

De har använts av båda ländernas styrkor i samband med att konflikten blossade upp militärt i början 1990-taket.

Armenien och Azerbajdzjan ingår bland annat i Europeiska Politiska Gemenskapen (EPC), Europarådet (COE) och Europeiska radio- och TV-unionen (EBU).

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


27 oktober 2025

Gmail-användare uppmanas – kolla inställningarna direkt

2025 12 10

Gmail-användare uppmanas att kontrollera sina inställningar.

Det råder många oklarheter kring Googles riktlinjer och integritetspolicyer, särskilt om vilken data som samlas in och hur den används utan användares vetskap.

Detta får nu experter att uppmana alla Gmail-användare att se över sina konton.

Otydlig information

Otydlig information och tekniskt komplicerade villkor gör att många användare inte förstår vilken data som samlas in eller hur den används.

Om du inte gör det — finns det risk att din data eller mejl är mer “öppen” än vad du tror, vilket kan påverka din integritet.

– Trots att flera uppmärksammade varningar visat sig bygga på missförstånd,  avslöjar situationen ett större och mer långvarigt problem: användare har ofta begränsad insyn i hur deras data hanteras, uppger Forbes.

Många tjänster du använder kan vara kopplade till din Gmail, och om något händer med kontot kan det få större konsekvenser än bara att du förlorar ett mejl.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Ansvar hos användaren

Oavsett hur tydligt Google formulerar sina riktlinjer hamnar mycket av ansvaret på användaren själv.

Ingen tjänst kan garantera att privat information är helt skyddad.

Det krävs därför att varje individ gör egna bedömningar av vilka funktioner som ska få tillgång till personliga uppgifter.

Detta är särskilt viktigt när AI-funktioner blir allt vanligare.

Funktionen som exempelvis låter AI-verktyget Gemini analysera innehållet i inkorgen är frivillig, men kräver medvetna beslut.

– Om man aktiverar den bör man förstå vad det innebär och hur informationen kan komma att användas, uppger tidningen.

kontrollera dina inställningar

Därför uppmanas alla Gmail-användare att gå igenom sina inställningar för datadelning, säkerhet och AI-funktioner för att inte dela data eller personuppgifter utan ens medkännande.

Gå igenom dina sekretess- och integritetsinställningar i kontot – kolla vad som är aktiverat och om du vill att det ska vara så.

Fundera över om du vill ge tillåtelse till funktioner som gör att mejl och innehåll kan analyseras, särskilt om du inte känner dig bekväm med att dela för mycket.

Byt lösenord, slå på extra skydd, exempelvis tvåfaktors-inloggning eller motsvarande, och tänk över vilka data du verkligen behöver lagra på Gmail.

– Det här är ett kritiskt ögonblick. Den som agerar nu kan skydda sin data, den som ignorerar situationen riskerar att förlora kontrollen, säger säkerhetsexperter till Forbes.

LÄS MER: ”Fullständig katastrof” för alla som vill sälja bilen

Foto: S Feyissa

Text: Redaktionen