Militär attack i Europa

2023 09 19

Azerbajdzjan har gått till attack.

Vid lunchtid kommer nyheten om att Azerbajdzjan har inlett en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

Det rapporterar BBC.

– Elva azerbajdzjanska poliser och civila har rapporterats döda i en minexplosion och en annan incident, uppger nyhetskanalen.

Explosionen ska ha ägt rum i "zonen för tillfällig utplacering av den ryska fredsbevarande kontingenten" utplacerad av Ryssland 2020 som en del av ett avtal om vapenvila mellan Armenien och Azerbajdzjan.

BBC skriver även att flyglarmet har gått i huvudstaden i Karabach.

"Intensiv beskjutning"

Vid 13-tiden uppger armeniska separatister att "intensiv beskjutning" pågår mot flera städer i regionen.

Azerbajdzjans försvarsminister bekräftar att en militär operation har inletts.

Man kallar den dock för en “antiterroristisk” sådan och skyller de döda poliserna på armeniska "sabotagegrupper".

"Systematisk beskjutning"

Försvarsministeriet i Azerbajdzjan anklagar armeniska styrkor för “systematisk beskjutning" mot den egna arméns positioner.

Man påstår att landet därför svarat med att inleda “lokala, antiterroristiska aktiviteter för att avväpna och säkra tillbakadragandet av formationer av Armeniens väpnade styrkor från våra områden”, enligt ett uttalande från Baku.

I uttalandet framgår även att Azerbajdzjan använder "högprecisionsvapen i frontlinjen och på djupet" som en del av operationen.

Enligt Reuters kräver landet att den "separatistiska regimen" i Nagorno-Karabach ska "upplösas" med omedelbar verkan.

Förnekar civila mål

Azerbajdzjan förnekar att man riktat in sig på civila eller civila anläggningar.

Armeniens försvarsminister förnekar i sin tur anklagelserna om att deras styrkor har skjutit mot den azerbajdzjanska armén.

Varit i krig förr

De två grannländerna har vid två tillfällen gått i krig om regionen Nagorno-Karabach, som är under armenisk kontroll.

Dels i början av 1990-talet efter att Sovjetunionen föll och ännu en gång 2020.

Sedan december har Azerbajdzjan blockerat den enda vägen in i enklaven från Armenien.

Ingår i flera europeiska gemenskaper

Nagorno-Karabach är kraftigt minerat. Under de senaste tre decennierna har hundratals azerbajdzjaner skadats eller dödats av landminor som lagts av armeniska styrkor.

De har använts av båda ländernas styrkor i samband med att konflikten blossade upp militärt i början 1990-taket.

Armenien och Azerbajdzjan ingår bland annat i Europeiska Politiska Gemenskapen (EPC), Europarådet (COE) och Europeiska radio- och TV-unionen (EBU).

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger nej – totalstopp för Putin

2026 10 31

Putins dröm om amerikanska köpare uppges ha fått ett abrupt stopp.

Amerikanska företag vägrar köpa rysk diesel som är på väg till USA.

Detta trots stora rabatter och försök från Donald Trumps administration att hitta köpare, rapporterar oberoende Moscow Times.

USA säger nej

Rysk diesel har erbjudits till amerikanska företag i flera veckor. Hittills har dock inget företag gått med på att köpa bränslet, uppger personer inom energibranschen och analytiker för tidningen The Washington Sun.

Trumpadministrationen försöker övertala näringslivet att delta i affären mellan USA och Ryssland. Men företagen håller sig på avstånd.

– Ingen vill ta i det här eftersom de är rädda för vad som kommer att hända vid nästa kongressession. Ingen vill dras in i en lång rättstvist eller en rad utredningar, och det här ser ut som ett klassiskt exempel på just det, säger en Wall Street-handlare till tidningen.

Putins dieselaffär med USA ser därför, enligt flera analytiker, ut att få ett tvärstopp.

Läs också: 400 000 hushåll har fel avtal – uppmanas byta direkt

Företag fruktar konsekvenser

En viktig orsak till motståndet är den politiska och juridiska osäkerheten.

Demokraterna väntas få majoritet i representanthuset efter valet den 3 november och har redan lovat att utreda affären. De har även krävt att banker och hamnar sparar alla handlingar som rör transaktionerna.

Vissa republikaner varnar dessutom för att köpen bryter mot en lag från 2022 som förbjuder import av ryska energiprodukter.

Det gör att företagen inte vill riskera att dras in i en rättslig process, enligt källor till The Washington Sun.

Erbjuder stora rabatter

Trots motståndet försöker både Moskva och Washington få amerikanska företag att ta emot leveranserna.

En analytiker uppger för The Washington Sun att betydande rabatter erbjuds för att locka köpare.

– Både Moskva och Washington försöker mycket aktivt få dem att ta emot leveranserna, bland annat genom att erbjuda betydande rabatter. Men de möter ett starkt motstånd på grund av oro för företagens anseende och juridiska risker, säger analytikern.

Fartyg på väg mot USA

Samtidigt är tre tankfartyg lastade med rysk diesel på väg mot USA. De har sammanlagt 140 000 ton bränsle ombord efter att ha lastat i den ryska Östersjöhamnen Primorsk.

Men frågan är fortfarande vilka som ska köpa de aktuella leveranserna till USA.

Analytikerna vid Rapidan Energy Group konstaterar att ingen hittills har visat intresse, trots de stora rabatterna.

– Moskva och Washington fortsätter att göra allt de kan för att hitta köpare, men vi skulle inte bli förvånade om leveranserna till slut skickas till Brasilien.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: White House official resp President of Russia Office

Text: Redaktionen