Militär attack i Europa

2023 09 19

Azerbajdzjan har gått till attack.

Vid lunchtid kommer nyheten om att Azerbajdzjan har inlett en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

Det rapporterar BBC.

– Elva azerbajdzjanska poliser och civila har rapporterats döda i en minexplosion och en annan incident, uppger nyhetskanalen. 

Explosionen ska ha ägt rum i "zonen för tillfällig utplacering av den ryska fredsbevarande kontingenten" utplacerad av Ryssland 2020 som en del av ett avtal om vapenvila mellan Armenien och Azerbajdzjan.

BBC skriver även att flyglarmet har gått i huvudstaden i Karabach.

"Intensiv beskjutning" 

Vid 13-tiden uppger armeniska separatister att "intensiv beskjutning" pågår mot flera städer i regionen. 

Azerbajdzjans försvarsminister bekräftar att en militär operation har inletts. 

Man kallar den dock för en “antiterroristisk” sådan och skyller de döda poliserna på armeniska "sabotagegrupper".

"Systematisk beskjutning"

Försvarsministeriet i Azerbajdzjan anklagar armeniska styrkor för “systematisk beskjutning" mot den egna arméns positioner.

Man påstår att landet därför svarat med att inleda “lokala, antiterroristiska aktiviteter för att avväpna och säkra tillbakadragandet av formationer av Armeniens väpnade styrkor från våra områden”, enligt ett uttalande från Baku.

I uttalandet framgår även att Azerbajdzjan använder "högprecisionsvapen i frontlinjen och på djupet" som en del av operationen.

Enligt Reuters kräver landet att den "separatistiska regimen" i Nagorno-Karabach ska "upplösas" med omedelbar verkan. 

Förnekar civila mål

Azerbajdzjan förnekar att man riktat in sig på civila eller civila anläggningar.

Armeniens försvarsminister förnekar i sin tur anklagelserna om att deras styrkor har skjutit mot den azerbajdzjanska armén.

Varit i krig förr

De två grannländerna har vid två tillfällen gått i krig om regionen Nagorno-Karabach, som är under armenisk kontroll.

Dels i början av 1990-talet efter att Sovjetunionen föll och ännu en gång 2020.

Sedan december har Azerbajdzjan blockerat den enda vägen in i enklaven från Armenien.

Ingår i flera europeiska gemenskaper

Nagorno-Karabach är kraftigt minerat. Under de senaste tre decennierna har hundratals azerbajdzjaner skadats eller dödats av landminor som lagts av armeniska styrkor.

De har använts av båda ländernas styrkor i samband med att konflikten blossade upp militärt i början 1990-taket.

Armenien och Azerbajdzjan ingår bland annat i Europeiska Politiska Gemenskapen (EPC), Europarådet (COE) och Europeiska radio- och TV-unionen (EBU).

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen