Militär attack i Europa

2023 09 19

Azerbajdzjan har gått till attack.

Vid lunchtid kommer nyheten om att Azerbajdzjan har inlett en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

Det rapporterar BBC.

– Elva azerbajdzjanska poliser och civila har rapporterats döda i en minexplosion och en annan incident, uppger nyhetskanalen. 

Explosionen ska ha ägt rum i "zonen för tillfällig utplacering av den ryska fredsbevarande kontingenten" utplacerad av Ryssland 2020 som en del av ett avtal om vapenvila mellan Armenien och Azerbajdzjan.

BBC skriver även att flyglarmet har gått i huvudstaden i Karabach.

"Intensiv beskjutning" 

Vid 13-tiden uppger armeniska separatister att "intensiv beskjutning" pågår mot flera städer i regionen. 

Azerbajdzjans försvarsminister bekräftar att en militär operation har inletts. 

Man kallar den dock för en “antiterroristisk” sådan och skyller de döda poliserna på armeniska "sabotagegrupper".

"Systematisk beskjutning"

Försvarsministeriet i Azerbajdzjan anklagar armeniska styrkor för “systematisk beskjutning" mot den egna arméns positioner.

Man påstår att landet därför svarat med att inleda “lokala, antiterroristiska aktiviteter för att avväpna och säkra tillbakadragandet av formationer av Armeniens väpnade styrkor från våra områden”, enligt ett uttalande från Baku.

I uttalandet framgår även att Azerbajdzjan använder "högprecisionsvapen i frontlinjen och på djupet" som en del av operationen.

Enligt Reuters kräver landet att den "separatistiska regimen" i Nagorno-Karabach ska "upplösas" med omedelbar verkan. 

Förnekar civila mål

Azerbajdzjan förnekar att man riktat in sig på civila eller civila anläggningar.

Armeniens försvarsminister förnekar i sin tur anklagelserna om att deras styrkor har skjutit mot den azerbajdzjanska armén.

Varit i krig förr

De två grannländerna har vid två tillfällen gått i krig om regionen Nagorno-Karabach, som är under armenisk kontroll.

Dels i början av 1990-talet efter att Sovjetunionen föll och ännu en gång 2020.

Sedan december har Azerbajdzjan blockerat den enda vägen in i enklaven från Armenien.

Ingår i flera europeiska gemenskaper

Nagorno-Karabach är kraftigt minerat. Under de senaste tre decennierna har hundratals azerbajdzjaner skadats eller dödats av landminor som lagts av armeniska styrkor.

De har använts av båda ländernas styrkor i samband med att konflikten blossade upp militärt i början 1990-taket.

Armenien och Azerbajdzjan ingår bland annat i Europeiska Politiska Gemenskapen (EPC), Europarådet (COE) och Europeiska radio- och TV-unionen (EBU).

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen


11 januari 2026

”Kommer stoppa det” – stort bakslag för Trump

2026 01 12

USA:s president har skapat mycket uppståndelse sedan han tillträdde ämbetet för ungefär ett år sedan.

Den senaste tiden har frågan om Grönland återigen blivit högaktuell.

Speciellt när den amerikanske presidenten hotat med ett militärt angrepp för att få igenom sin önskan om att införliva den gigantiska ön under amerikansk flagg.

Kritiseras

Trumps agerande de senaste veckorna har väckt stor uppmärksamhet internationellt, men också i de egna leden.

Och nu går presidentens republikanske partikollega, senatorn Rand Paul, ut och kritiserar agerandet.

– Låt oss säga att du vill köpa Grönland, och jag bestrider inte att det kanske är något vi skulle vilja, att köpa Grönland. Men man kommer inte dit genom att göra de som bor där arga och förnedra dem och säga: Vi ska marschera in med marinsoldater och ta om ni inte säljer det till oss, säger Rand Paul till ABC News.

– Det gör dem inte särskilt villiga att sälja till oss.

Stort motstånd

Den republikanske senatorn menar att strategin är helt fel.

Och att det inte finns någon, varken på Grönland eller i senaten i Washington, som står bakom tillvägagångssättet.

– Om ditt mål på något sätt är att vi ska skaka sabeln och sedan säljer de till oss, tror jag att det har motsatt effekt, säger Rand Paul.

– Jag tror att det skulle vara svårt att hitta någon på Grönland som är för det, men det skulle också vara svårt att hitta någon i Washington som är för en militär invasion, oavsett vilket parti man tillhör.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Kommer stoppa det”

Senatorn är förvissad om att ett militärt angrepp kommer stoppas.

– Jag tror att det kommer att finnas tillräckligt med press och att man kommer stoppa det, säger Rand Paul med hänvisning till en amerikansk lag som begränsar presidentens makt att sätta in militära styrkor utomlands utan kongressens godkännande.

– Det är därför denna debatt är så viktig. Det handlar om Venezuela. Det handlar om Grönland. Det handlar om Colombia. Det handlar om Kuba. Det handlar om huruvida folket får bestämma om vi går i krig.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Glädjebesked för Ukraina – ”något för Putin att oroa sig över”

2026 01 12

Storbritannien går ut med ett efterlängtat besked.

Sedan en tid tillbaka har kungadömet pratat om att öka sitt militära stöd till det krigshärjade Ukraina.

Britterna har nu tagit ett första steg för att inleda produktionen av långdistansmissilen ”Nightfall”.

– Storbritannien har lanserat Project Nightfall, för att snabbt utveckla nya ballistiska långdistansmissiler för Ukraina som kan slå mot mål långt bakom fiendens linjer, uppger det brittiska försvarsministeriet, rapporterar Kyiv Independent.

Kommer efter besök

I veckan besökte den brittiske försvarsministern John Healey Ukraina.

Besöket sammanföll med en rysk jätteattack, där bland annat en Oreshnikmissil användes.

– Vi var tillräckligt nära för att höra larmsirenerna runt Lviv på vår resa till Kiev. Det var ett allvarligt ögonblick och en skarp påminnelse om den bombning av drönare och missiler som träffade ukrainare, säger John Healey till tidningen.

– Vi accepterar inte detta, vilket är anledningen till att vi är fast beslutna att sätta ledande vapen i händerna på ukrainare när de slår tillbaka.

Räckvidd på 500 kilometer

De brittiska missilerna, som ska komma Ukraina till del, kostar omkring 1 miljon dollar styck att producera.

Den beräknade produktionstakten är tio missiler per månad.

– Nightfallmissilerna kommer att bära en stridsspets på 200 kilo och ha en räckvidd på över 500 kilometer, uppger den brittiska försvarsministeriet.

– De markbaserade missilerna är designade för att avfyras i snabb följd vilket ger Ukraina möjlighet att träffa högvärdiga mål innan ryska styrkor hinner svara.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Testas inom ett år

Projektet som nu startas igång har som mål att avfyra testmissiler inom ett år.

– Ett säkert Europa behöver ett starkt Ukraina, säger Luke Pollard som ansvarar för upphandlingar inom Storbritanniens försvar, till tidningen.

– Dessa nya långdistansmissiler från Storbritannien kommer att hålla Ukraina kvar i striden och blir något för Putin att oroa sig över.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen