Migrationsverket ger besked: Så stor blir invandringen

2024 04 23

Migrationsverkets bedömning om antalet asylsökande till Sverige förblir oförändrad.

Trots en orolig omvärld bedömer myndigheten fortfarande att cirka 12 000 personer söker asyl i Sverige 2024 respektive 2025. Det är ungefär samma nivå som föregående år. Under 2023 sökte 12 644 personer asyl i Sverige, varav 4 665 kvinnor och 7 979 män.

– I dagsläget ser vi inte att utvecklingen i omvärlden förändrar bedömningen av antalet asylsökande i Sverige. När det gäller effekten av EU:s nya migrationspakt är det för tidigt att dra några långsiktiga slutsatser.

Det säger Maria Mindhammar, generaldirektör för Migrationsverket, i ett uttalande.

”Kommer att få större genomslag”

I början av april röstade Europaparlamentet för den så kallade migrations- och asylpakten som innebär att samtliga EU-länder enas om en gemensam asylpolitik.

Migrationsverket framhåller att arbetet med att implementera den nya lagstiftningen kan ta flera år och att det är för tidigt att säga hur de nya direktiven kan påverka Sverige.

– Mot bakgrund av det har pakten inte någon omedelbar påverkan på våra bedömningar i prognosen. Förändringarna kommer att få större genomslag på längre sikt, men det är för tidigt att säga i vilken utsträckning det påverkar antalet asylsökande i EU och Sverige, säger Magnus Frid, tillförordnad planeringsdirektör på Migrationsverket.

Tiotusentals ukrainare kan folkbokföras

EU arbetar även med att förlänga det så kallade massflyktingdirektivet för ukrainare som flytt från kriget till EU.

Utifrån nuvarande beslut utgår direktivet i mars 2025. Om det förlängs innebär det att en stor andel av de 38 000 ukrainare som sökt tillfälligt skydd i Sverige kan komma att folkbokföras.

Det nuvarande kravet för att folkbokföras är att den som sökt tillfälligt skydd i Sverige ska ha befunnit sig i landet i mer än tre år.

– Med en ytterligare förlängning av massflyktsdirektivet kan många ukrainare komma att uppfylla det kravet. De som folkbokförs kommer då att skrivas ut från Migrationsverkets mottagningssystem för att istället bli kommunmottagna som andra nyanlända, förklarar Magnus Frid.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

Nya villkor för folk som kör över Öresundsbron

2024 04 30

Den som kör ut från eller in i Sverige via Öresundsbron kommer framöver att granskas noggrant.

För första gången någonsin i Sverige kommer kameror av modellen  ANPR (Automatic Number Plate Recognition) att användas för att fotografera och samla in uppgifter om fordon. 

Det meddelar polisen.

– I stället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen, skriver myndigheten om de nya kamerorna.

Stor betydelse för polisen

Enligt polisen kommer kamerorna få stor inverkan på det polisiära arbetet. Fordonsuppgifterna som samlas in ger polisen möjlighet att lägga in bevakning på ett fordon och söka på ett fordon i efterhand.

Håkan Jarborg Eriksson, nationell samordnare för gränsnära brottsbekämpning hos polisens nationella operativa avdelning, Noa, berättar att uppgifterna ska samlas in i brottsbekämpande syfte.

Det nya systemet ska hjälpa polisen  att upptäcka, förebygga och förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

–  Det kan bland annat handla om att vi vill lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats. Det kan också handla om att kunna utesluta att ett intressant fordon har passerat området, säger Håkan Jarborg Eriksson i ett uttalande.

Ny lagstiftning

En ny lagstiftning, som trädde i kraft i augusti 2023, ger polisen utökade befogenheter att använda ANPR-kameror i gränsområden.

Framöver kommer kamerorna att monteras upp på andra platser än Öresundsbron.

– Systemets funktionalitet kommer att utvecklas och successivt utökas också antalet kameror på olika platser i Sverige för att effektivisera polisens brottsbekämpande arbete, säger Håkan Jarborg Eriksson.

Den nya tekniken kommer inte att ha någon påverkan på trafiken och bilister kommer informeras om kamerabevakningen via skyltar i berört område. Polisen har rätt att behålla fordonsuppgifterna i sex månader, sedan kommer uppgifterna raderas.

Fakta: ANPR-kameror

- Polisens ANPR-system hanterar insamlad fordonsinformation. Fordonsinformationen samlas in via så kallade ANPR-kameror. Istället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen. Inga foton tas i syfte att identifiera individer i fordonet. Trots det kommer bilden av fordonet att behandlas enligt polisens riktlinjer för allmän kamerabevakning som inkluderar kortare lagringstid och maskering.

- Genom dessa kameror kan polisen samla in fordonsinformation och fordonsrörelser i syfte att upptäcka, förebygga, förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Det kan handla om att lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats.

- Att registrera en bevakning på ett registreringsnummer och att utföra en sökning, kräver att ett polisiärt ärende finns som anges vid registrering eller sökning.

- Implementeringen av förmågan att använda fordonsinformation och fordonsrörelser i brottsbekämpande syfte drivs via ANPR-projektet som är EU-finansierat genom Fonden för inre säkerhet (ISF). Fonden ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU. 

Källa: Polisen

Foto: Johan Nilsson Øresundsbron

Text: Redaktionen

”Banbrytande upptäckt” om D-vitamin

2024 04 30

Det finns ett samband mellan intag av D-vitamin och motståndskraft mot att utveckla cancer.

Det har forskare från Aalborgs universitet i Danmark kommit fram till i en ny studie som publicerats i tidskriften Science.

Forskarna beskriver upptäckten som ”banbrytande”.

Genom tester på möss har de kunnat visa att  det finns ett tydligt samband mellan nivån av D-vitamin i blodet och risken att utveckla cancer.

Forskaren förklarar

Tine Jess, professor vid Basic Research Center vid Aalborg Universitet, är huvudförfattare till studien.

– Det har länge talats om ett samband mellan D-vitamin och cancer, men vi har inte kunnat bekräfta det och förstått mekanismerna bakom. Det börjar vi kunna göra nu. Vår studie visar att det verkar som om D-vitamin påverkar kroppens immunsvar genom de mikroorganismer som finns i tarmen, säger hon.

I studien har forskarna utfört en rad experiment  som visar att möss med en diet innehållandes stora mängder D-vitamin är mer motståndskraftiga mot experimentellt överförda cancerformer.

Mössen svarar även bättre på behandlingsformen immunterapi, som är ett sätt att få kroppens immunförsvar att angripa cancerceller.

– Konkret visar studien att D-vitamin påverkar tarmslemhinnan och ökar mängden av bakterien Bacteroides fragilis. Den här mikroben gör mössen mer motståndskraftiga mot cancer, eftersom de transplanterade tumörerna inte växer lika mycket, berättar Tine Jess.

Kan överföras till människor

Resultatet från studien kan överföras på människor.

Forskare vid Aalborgs universitet har nämligen även studerat produktionen av D-vitamin i huden på 1,5 miljoner danska invånare. Resultatet visar att de som har lägre nivåer av D-vitamin löper större risk att utveckla cancer de närmaste åren.

– Vår analys visar att det finns ett samband mellan lägre D-vitaminnivåer och en högre risk att utveckla cancer, inklusive tarm-, lung- och urinvägscancer. En separat analys tyder också på att cancerpatienter med högre nivåer av vitamin D svarar bättre på immunbaserade behandlingar. Resultaten från musförsöken ligger därför i linje med vår analys av data från människor, fastslår Tine Jess.

Foto:  M. Blackwell

Text: Redaktionen