Migrationsverket ger besked: Så stor blir invandringen

2024 04 23

Trots en orolig omvärld bedömer myndigheten fortfarande att cirka 12 000 personer söker asyl i Sverige 2024 respektive 2025. Det är ungefär samma nivå som föregående år. Under 2023 sökte 12 644 personer asyl i Sverige, varav 4 665 kvinnor och 7 979 män.

– I dagsläget ser vi inte att utvecklingen i omvärlden förändrar bedömningen av antalet asylsökande i Sverige. När det gäller effekten av EU:s nya migrationspakt är det för tidigt att dra några långsiktiga slutsatser.

Det säger Maria Mindhammar, generaldirektör för Migrationsverket, i ett uttalande.

”Kommer att få större genomslag”

I början av april röstade Europaparlamentet för den så kallade migrations- och asylpakten som innebär att samtliga EU-länder enas om en gemensam asylpolitik.

Migrationsverket framhåller att arbetet med att implementera den nya lagstiftningen kan ta flera år och att det är för tidigt att säga hur de nya direktiven kan påverka Sverige.

– Mot bakgrund av det har pakten inte någon omedelbar påverkan på våra bedömningar i prognosen. Förändringarna kommer att få större genomslag på längre sikt, men det är för tidigt att säga i vilken utsträckning det påverkar antalet asylsökande i EU och Sverige, säger Magnus Frid, tillförordnad planeringsdirektör på Migrationsverket.

Tiotusentals ukrainare kan folkbokföras

EU arbetar även med att förlänga det så kallade massflyktingdirektivet för ukrainare som flytt från kriget till EU.

Utifrån nuvarande beslut utgår direktivet i mars 2025. Om det förlängs innebär det att en stor andel av de 38 000 ukrainare som sökt tillfälligt skydd i Sverige kan komma att folkbokföras.

Det nuvarande kravet för att folkbokföras är att den som sökt tillfälligt skydd i Sverige ska ha befunnit sig i landet i mer än tre år.

– Med en ytterligare förlängning av massflyktsdirektivet kan många ukrainare komma att uppfylla det kravet. De som folkbokförs kommer då att skrivas ut från Migrationsverkets mottagningssystem för att istället bli kommunmottagna som andra nyanlända, förklarar Magnus Frid.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

Många saknar koll – växande trend kan ge böter

2025 08 16

Trafikpolisen i Sörmland har under sommaren stött på många elsparkcyklar som framförts utan tillräckliga tillstånd.

Två män har dömts för att ha kört elsparkcyklar, så kraftfulla att de räknas som mopeder, utan körkort.

– Vi ser väldigt många elsparkcyklar som är alldeles för kraftfulla som klassas som mopeder och ibland som motorcyklar, säger Björn Thunblad på polisregion Öst till SVT.

Dömdes för olovlig körning

För de två männen i Sörmland blev domen grov olovlig körning med dagsböter som påföljd.

Det berodde på att elsparkcyklarna som de färdats på klassades som moped klass 1, vilket kräver att föraren har körkort.

Brottet ansågs grovt då de både männen hade indragna körkort sedan tidigare.

Låg kunskap om elsparkcyklar

Kunskapen om reglerna som gäller för det populära färdmedlet är låg.

Det är väldigt vanligt med elsparkcyklar som är mer kraftfulla än vad föraren har rätt att köra.

Men det är upp till konsumenterna att ha koll, vilket många saknar, framhåller Björn Thunblad.

– Ända från när elsparkcyklarna kom har vi sett att det finns en brist hos konsumenterna kopplat till vilka regler som gäller och vilka krav som ställs på en som konsument, säger han.

Reglerna som gäller

En elsparkcykel kan klassas som en cykel förutsatt att den inte går fortare än 20 kilometer i timmen och har en kontinuerlig märkeffekt på högst 250 watt.

Om elsparkcykeln går snabbare eller har en högre effekt klassas den inte längre som en cykel och kan inte köras efter cykelregler.

- Elsparkcykeln ska ha bromsar och en ringklocka.

- Kör du i mörker ska elsparkcykeln ha fram- och baklyse samt vara utrustad med reflexer.

- Om den som kör är yngre än 15 år krävs hjälm.

- Det är inte tillåtet att skjutsa någon på en elsparkcykel.

- Det är inte tillåtet att köra en elsparkcykel på en trottoar eller gångbana.

Källa: Transportstyrelsen

Foto: Alan Labisch

Text: Redaktionen