Migrationsverket ger besked: Så stor blir invandringen

2024 04 23

Migrationsverkets bedömning om antalet asylsökande till Sverige förblir oförändrad.

Trots en orolig omvärld bedömer myndigheten fortfarande att cirka 12 000 personer söker asyl i Sverige 2024 respektive 2025. Det är ungefär samma nivå som föregående år. Under 2023 sökte 12 644 personer asyl i Sverige, varav 4 665 kvinnor och 7 979 män.

– I dagsläget ser vi inte att utvecklingen i omvärlden förändrar bedömningen av antalet asylsökande i Sverige. När det gäller effekten av EU:s nya migrationspakt är det för tidigt att dra några långsiktiga slutsatser.

Det säger Maria Mindhammar, generaldirektör för Migrationsverket, i ett uttalande.

”Kommer att få större genomslag”

I början av april röstade Europaparlamentet för den så kallade migrations- och asylpakten som innebär att samtliga EU-länder enas om en gemensam asylpolitik.

Migrationsverket framhåller att arbetet med att implementera den nya lagstiftningen kan ta flera år och att det är för tidigt att säga hur de nya direktiven kan påverka Sverige.

– Mot bakgrund av det har pakten inte någon omedelbar påverkan på våra bedömningar i prognosen. Förändringarna kommer att få större genomslag på längre sikt, men det är för tidigt att säga i vilken utsträckning det påverkar antalet asylsökande i EU och Sverige, säger Magnus Frid, tillförordnad planeringsdirektör på Migrationsverket.

Tiotusentals ukrainare kan folkbokföras

EU arbetar även med att förlänga det så kallade massflyktingdirektivet för ukrainare som flytt från kriget till EU.

Utifrån nuvarande beslut utgår direktivet i mars 2025. Om det förlängs innebär det att en stor andel av de 38 000 ukrainare som sökt tillfälligt skydd i Sverige kan komma att folkbokföras.

Det nuvarande kravet för att folkbokföras är att den som sökt tillfälligt skydd i Sverige ska ha befunnit sig i landet i mer än tre år.

– Med en ytterligare förlängning av massflyktsdirektivet kan många ukrainare komma att uppfylla det kravet. De som folkbokförs kommer då att skrivas ut från Migrationsverkets mottagningssystem för att istället bli kommunmottagna som andra nyanlända, förklarar Magnus Frid.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA ska slå till mot ryssflaggat fartyg – Kreml vädjar

2026 01 06

USA uppges planera att stoppa en oljetanker som befinner sig på flykt.

Fartyget i fråga har historiskt transporterat venezuelansk och iransk råolja och har tidigare sanktionerats av det amerikanska finansdepartementet.

Det uppger två amerikanska tjänstemän med insyn i planerna, enligt CBS News.

Tankfartyget, som går under namnet Marinera, ska ha förföljts av USA i en månad och ett försök att borda skeppet ska redan ha gjorts, enligt samma uppgifter.

Marinera seglade tidigare med Panamas flagga, men har sedan en tid tillbaka bytt till rysk flagg.

– Vilket potentiellt skulle kunna komplicera känsliga samtal mellan USA och Ryssland om att avsluta Kremls krig i Ukraina, erfar CBS.

Kan vara på väg till Ryssland

Det aktuella fartyget förekommer i ett register över ryska fartyg som hör hemma i hamnen i den ryska staden Sotji. Enligt New York Times kan båten vara på väg till den ryska hamnstaden Murmansk.

Strax innan uppgifterna om att USA planerar att stoppa fartyget har Putinregimen officiellt vädjat till amerikanerna om att upphöra med alla försök att göra så.

– De två tjänstemännen som är bekanta med planerna på att stoppa Marinera sade att USA hellre skulle beslagta fartyget än att sänka det och sade att operationen skulle kunna likna den som genomfördes förra månaden då amerikanska marinsoldater och specialstyrkor som arbetar med den amerikanska kustbevakningen beslagtog The Skipper, en stor råoljetanker som seglar från Guyana, efter att fartyget hade lämnat hamn i Venezuela, uppger CBS.

LÄS MER: Kreml hånar Donald Trump

Uppgifter: fartygen kan beväpnas

Enligt källor från amerikanska underrättelsetjänsten har venezuelanska myndigheter diskuterat att placera beväpnad militär, och förklä dem till civila, på olika tankfartyg. Det ska också ha diskuterats att beväpna fartygen med luftförsvarssystem från sovjettiden, enligt CBS.

I december införde USA:s president Donald Trump en “total och fullständig blockad” av redan sanktionerade venezuelanska oljetankfartyg.

– Chocken för dem kommer att vara någonting de aldrig sett förut – tills de återlämnar all olja, mark och andra tillgångar som de tidigare stal från oss till USA, framhöll Trump på Truth Social vid tillfället.

LÄS MER: Ryska militärbloggare avundsjuka – ”j-vla idioter”

Arkivfoto: S. Joe resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen