Migrationsverket ger besked: Så stor blir invandringen

2024 04 23

Migrationsverkets bedömning om antalet asylsökande till Sverige förblir oförändrad.

Trots en orolig omvärld bedömer myndigheten fortfarande att cirka 12 000 personer söker asyl i Sverige 2024 respektive 2025. Det är ungefär samma nivå som föregående år. Under 2023 sökte 12 644 personer asyl i Sverige, varav 4 665 kvinnor och 7 979 män.

– I dagsläget ser vi inte att utvecklingen i omvärlden förändrar bedömningen av antalet asylsökande i Sverige. När det gäller effekten av EU:s nya migrationspakt är det för tidigt att dra några långsiktiga slutsatser.

Det säger Maria Mindhammar, generaldirektör för Migrationsverket, i ett uttalande.

”Kommer att få större genomslag”

I början av april röstade Europaparlamentet för den så kallade migrations- och asylpakten som innebär att samtliga EU-länder enas om en gemensam asylpolitik.

Migrationsverket framhåller att arbetet med att implementera den nya lagstiftningen kan ta flera år och att det är för tidigt att säga hur de nya direktiven kan påverka Sverige.

– Mot bakgrund av det har pakten inte någon omedelbar påverkan på våra bedömningar i prognosen. Förändringarna kommer att få större genomslag på längre sikt, men det är för tidigt att säga i vilken utsträckning det påverkar antalet asylsökande i EU och Sverige, säger Magnus Frid, tillförordnad planeringsdirektör på Migrationsverket.

Tiotusentals ukrainare kan folkbokföras

EU arbetar även med att förlänga det så kallade massflyktingdirektivet för ukrainare som flytt från kriget till EU.

Utifrån nuvarande beslut utgår direktivet i mars 2025. Om det förlängs innebär det att en stor andel av de 38 000 ukrainare som sökt tillfälligt skydd i Sverige kan komma att folkbokföras.

Det nuvarande kravet för att folkbokföras är att den som sökt tillfälligt skydd i Sverige ska ha befunnit sig i landet i mer än tre år.

– Med en ytterligare förlängning av massflyktsdirektivet kan många ukrainare komma att uppfylla det kravet. De som folkbokförs kommer då att skrivas ut från Migrationsverkets mottagningssystem för att istället bli kommunmottagna som andra nyanlända, förklarar Magnus Frid.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen