”Migrationsvapen” kan utlösas mot Europa

2025 07 22

EU:s migrationskommissionär varnar för rysk hybridkrigföring med migration som vapen.

Varningen kommer efter att både Italien och Grekland har slagit larm om det ökande antalet asylsökande som anländer med båt från Libyen.

– EU måste förbli redo att förhandla med den Rysslandsallierade libyske Khalifa Haftar för att förhindra att Vladimir Putin ytterligare använder migrationen som vapen, säger EU:s migrationskommissionär Magnus Brunner, rapporterar Politico.

Förhandlingar

Brunner besökte för några veckor sedan Libyen och staden Benghazi med en förhoppning om att stoppa flödet av migranter som kommer in i Europa från Nordafrika.

Mötet avbröts av den libyska militärledaren Khalifa Haftar och Brunner fick lämna landet utan resultat.

– Det faktum att Ryssland ökar sitt inflytande i Libyen är just vårt bekymmer, och det är därför vi också måste engagera oss i Libyen", säger Brunner.

– Det finns verkligen en risk att Ryssland kommer att använda migranter och migrationsfrågan som ett vapen mot Europa.

Nya försök

Brunners kommentarer tyder på att EU har för avsikt att återuppta samtalen med Haftar.

Haftar kontrollerar den libyska armén och styr östra Libyen som en militärdiktatur och har ett växande samarbete med Vladimir Putin, rapporterar tidningen.

– I Benghazi visste vi inte vilka som satt mittemot oss, säger Brunner.

– Men vi är naturligtvis beredda att fortsätta dessa samtal när som helst. Enligt min mening är detta absolut nödvändigt.

Växande rädsla

Den växande oron från EU kommer efter att flera av de europeiska medelhavsländerna larmat om ett ökat antal migranter från Nordafrika och Libyen.

EU är rädda för att Putin kommer att göra med Libyen vad han redan har försökt i delar av Östeuropa, där han har utkämpat vad EU-tjänstemän säger är ett hybridkrig som inkluderar att använda migration som vapen, uppger Politico.

EU har sedan tidigare bidragit med medel till den libyska kustbevakningen för att hindra migranter från att nå kontinenten.

Över 600 000 människor på flykt bor i det nordafrikanska landet, enligt FN.

Foto: E. Masur

Text: Redaktionen


16 november 2025

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4dec2025

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.  

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen