Migrationsdomstolen har fattat beslut om koranbrännaren

2024 02 07

I oktober 2023 uppgav Migrationsverket att Salwan Momika, som utfört flera av de uppmärksammade koranbränningarna i Sverige, inte fått förlängt uppehållstillstånd.

Han kommer därmed att utvisas från Sverige, uppgav myndigheten.

Nu har ärendet behandlats av Migrationsdomstolen.

På onsdagen meddelar domstolen  att man fastslår utvisningsbeslutet, rapporterar SR Ekot.

Kan överklaga

Salwan Momika har rätt att överklaga Migrationsdomstolens beslut. 

– Om du inte är nöjd med migrationsdomstolens dom kan du överklaga till Migrationsöverdomstolen inom tre veckor från den dag som du fick ta del av domen. Migrationsöverdomstolen är sista instans och beslut som fattas där blir vägledande för Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas beslut i liknande ärenden, framhåller Migrationsverket på sin hemsida.

Då måste han lämna Sverige

Efter Migrationsverkets beslut i oktober har Momika fått stanna kvar i Sverige med hänsyn till tortyrkonventionen.

– Migrationsverket beslutar att utvisa personen från Sverige. På grund av verkställighetshinder beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för perioden 2023-10-25 – 2024-04-16, resehandling beviljas under samma period, står det i Migrationsverkets beslut från i höstas.

Får inte besöka Sverige

Enligt beslutet kommer Salwan Momika inte heller kunna besöka Sverige på flera år.

I Migrationsverkets utvisningsbeslut ingår ett återreseförbud om 5 år.

Den 24 april utgår ett tidsbegränsade uppehållstillstånd som beviljades i oktober.

– På grund av verkställighetshinder beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för perioden 2023-10-25 – 2024-04-16, resehandling beviljas under samma period, står det i  Migrationsverkets beslut.

Har begärts utlämnad 

Sawan Momika kom till Sverige från Irak. 

Irak har begärt att han ska utlämnas. 

Utreds av Migrationsverket

Det har tidigare rapporterats om att Salwan Momikas skyddsstatus och uppehållstillstånd skulle återkallas. 

Migrationsverket har utrett koranbrännarens rätt att vara i Sverige, vilket SVT Nyheter var först med att rapportera om.

Enligt tv-kanalens uppgifter ska Momika ha kallats till ett möte med Migrationsverket i augusti.

Mötet hölls i polishuset i Stockholm och pågick i flera timmar.

Under mötet ska Salwan Momika ha pressats om ett antal bilder från hans tid i Irak.

– Däribland bilder där han syns med vapen i militära miljöer. Något som, i motsats till vad han själv hävdat, skulle bevisa att han inte bara var politiker utan även varit aktiv i en milisgrupp, uppger SVT.

En annan bild uppges visa att Momika besökte Irak 2022, trots att han påstått att han riskerar att dö om han återvänder till sitt hemland.

 Salwan Momika har dementerat anklagelsen.

– De säger att jag varit där för att de vill ha mig utlämnad, sa han till SVT när ombads att kommentera utredningen.

Uppgifter om milisgrupp

På diverse sociala medie-plattformar har det även cirkulerat uppgifter om att Momika varit en del av en kristen milisgrupp i Irak. 

Milisgruppen kopplas till i en shiamuslimsk paraplyorganisation med nära band till diktaturen Iran.

Stor uppståndelse

Salwan Momika har bränt koranen ett tiotal gånger i flera svenska städer.

Koranbränningarna har skapat stor uppståndelse.

Stora delar av den muslimska världen har reagerat kraftigt och hotbilden mot Sverige har ökat som en följd av Momikas aktioner.

Foto: TI Law Firm

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen