Mette Frederiksen kastar in handduken

2026 05 08

Danmarks statsminister Mette Frederiksen väcker stora rubriker på fredagskvällen.

Under sex veckors tid har den socialdemokratiska ledaren försökt bilda regering efter valet till Folketinget i slutet av mars.

Nu tvingas Frederiksen backa och kasta in handduken.

Detta efter att vågmästaren Moderaterne och partiledaren Lars Løkke Rasmussen väljer att dra sig ur förhandlingarna.

– Det är vår bedömning att om vi ska gå vidare måste vi skaka om trädet, säger han enligt Ekstra Bladet efter mötet med Frederiksen idag.

Politisk bomb

I dansk media beskrivs beskedet som en politisk bomb.

Utan Moderaterne har Socialdemokraterna och Mette Frederiksen ingen majoritet att luta sig emot för att bilda regering.

Nu bekräftar S-ledaren att det finns en reell risk att partiet förlorar statsministerposten.

– Ja, självklart. Danskarna gav Socialdemokraterna ett sämre val och har satt samman Folketinget på ett sådant sätt att en borgerlig regering kan bildas. Det kan vara så att det är det vi ser början på nu, säger Mette Frederiksen till TV2.

Hemligt möte

Lars Løkke Rasmussen pekar nu istället ut Venstres Troels Lund Poulsen som ny så kallad kunglig utredare.

Det sker dagen efter att de båda träffade Mona Juul, ledare för Det Konservative Folkeparti. Ett möte som ingen av dem velat avslöja vad det innehöll.

– Mandatet som Mette Frederiksen har är fött med en tvångströja som hon inte kan ta sig ur, säger Lars Løkke Rasmussen till Ekstra Bladet.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

"Uppriktigt föråvnad"

Mette Frederiksen tycks nu ge upp försöken att bilda regering.

– Av respekt för vår demokrati har jag besökt kungen och meddelat att det rätta är att kalla till sig representanter från partierna i Folketinget för att se om det ska bli en ny kunglig omgång, säger statsministern.

Beskedet väcker stora reaktioner i Danmark. Martin Lidegaard från Radikale Venstre är en av dem som uttrycker sin förvåning.

– Jag är uppriktigt förvånad över att Løkke nu går samman med Dansk Folkeparti om en ny kunglig utredare. Genom att göra det bjuder Løkke i praktiken in extremhögern i en central roll, trots att han säger tvärtom. 

LÄS MER: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen