Melodifestivalen görs om

2023 06 29

SVT gör om Melodifestivalen. 

Det meddelar tv-kanalen på torsdagsmorgonen.

Nästa år kommer fler artister att få chansen att delta i tävlingen.

För dåligt publikintresse

Semifinalen, mest känd som ”andra chansen”, skrotas och ersätts med en ny deltävling.

– Vi vill alltid göra Melodifestivalen ännu bättre och mer spännande för vår publik. Med detta helt nya upplägg tror vi att vi kan hålla uppe tittarnas engagemang genom hela säsongen.

– Det är ingen hemlighet att vi har tappat publik i semifinalen. Nu hoppas vi på att hålla spänningen uppe genom alla program, säger Anders Wistbacka, projektledare för Melodifestivalen i ett pressmeddelande.

Fler bidrag

Från och med nästa år blir det fem deltävlingar. Sex bidrag kommer att delta i varje deltävling. 

Det innebär att fler artister får chansen att ställa upp i sångtävlingen nästa år.

Antalet bidrag ökar från 28 till 30 stycken. 

Helt nu deltävling

De som kommer 1:a och 2:a i varje deltävling kommer att gå direkt till final. 

Bidragen som landar på 3:e och fjär4:e de plats i sina deltävlingar kommer att gå vidare till en förlängning av den femte deltävlingen.  

Där kommer ytterligare två bidrag att röstas fram till final av den svenska publiken.  

Det innebär i sin tur att antalet bidrag som går till final förblir oförändrat.

Tolv låtar kommer att tävla i finalen.

Halvtimme

SVT uppger att den nya ”förlängningen” kommer att vara omkring en halvtimme lång. Artisterna kommer inte att uppträda igen. Istället kommer tittarna få se en snabbrepris av deras bidrag. 

Resultatet avgörs av en sammanställning av rösterna från deltävlingen och i förlängningen.

– Hälften kommer från deltävlingen och hälften från förlängningen. Rösterna kommer att göras om till poäng med en algoritm som är rättvis. Då får vi en tabell där någon får mest och någon minst, berättar Anders Wistbacka i pressmeddelandet.

Nionde gången

Det är nionde gången som SVT ändrar upplägget i ”andra chansen”, rapporterar Aftonbladet.

De senaste åren har momentet kallats för semifinal.

Foto: Melodifestivalen/Sveriges television

Text: Redaktionen


JUST NU: Norge ska jaga Putins havsspöken

2025 12 04

Sveriges grannland har fått ett nytt uppdrag.

Tillsammans med Storbritannien ska Norge ingå en gemensam flotta med krigsfartyg som ska ut på jakt efter dolda ryska hot i havet.

Det handlar om ett helt nytt och omfattande försvarsavtal mellan de två länderna som nu får ett mycket nära maritimt samarbete, rapporterar norska medier.

Målet är att Norge och Storbritannien ska bli ännu närmare sammankopplade militärt för att stärka Natos norra flank och närvaro i Nordatlanten. Detta kommer att ge ökad säkerhet för Norge, Storbritannien och våra allierade i en turbulent tid, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre enligt NRK.

Ska jaga ubåtar

Den ryska närvaron på havet i exempelvis Östersjön, i form av den så kallade skuggflottan, har varit kraftigt problematiserad de senaste åren.

Syftet med just den nya norsk-brittiska fregatten är delvis att upptäcka rysk aktivitet på havsytan och i luften, men framför allt de mer dolda och svårupptäckta aktiviteterna under ytan.

Konkret handlar det om att jaga ubåtar.

– Målet är bland annat att vi ska utveckla en kombinerad norsk-brittisk fregattflotta som kan fungera helt sömlöst tillsammans. Det innebär bland annat att vi kommer att dela fartyg, besättningar och teknologi. Dessutom kommer den norska och brittiska flottan att segla och öva ännu mer tillsammans i våra gemensamma områden, säger norska försvarsministern Tore O. Sandvik till NRK.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

"Sabotage och aggressivitet"

Den norska underrättelsetjänsten har förutom Ryssland pekat ut Kina som ett hot mot Norge.

I nuläget handlar det dock inte om någon konkret militär hotbild mot det nordiska landet, uppger Støre.

– Vi ser inte att det finns en aktuell hotbild riktad mot Norge, men när Ryssland har attackerat ett grannland så brutalt som i Ukraina måste vi ta det på allvar, säger han enligt VG och tillägger:

– De utför också många olika aktioner, sabotage, komplexa hot, digitala attacker och aggressiv underrättelseverksamhet. Det gör samarbetet med Storbritannien desto viktigare.

LÄS MER: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna. 

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen