22 maj 26

Mejerijätte chocksänker priserna

2026 04 09

Matpriserna faller på bred front i Sverige efter sänkningen av matmomsen, som trädde i kraft den 1 april.

De största prissänkningarna noteras i mejerihyllan.

Sjunkande världsmarknadspriser, i kombination med momssänkningen, har lett till tydliga prisfall, rapporterar Dagligvarunytt.

Utvecklingen bekräftas av mejerijätten Arla. Enligt företagets presschef Max Wallenberg kan kunder förvänta sig prissänkningar på uppemot 14 procent på ost, mjölk och smör.

– Tillsammans med momssänkningen kan det innebära en prislättnad på mejeriprodukter på uppemot 14 procent i butik, säger han till Dagligvarunytt.

”Fullt genomslag”

Max Wallenberg understryker att prissänkningarna kommer att synas i butiker runt om i landet.

– Vi räknar med att vår prissänkning får fullt genomslag och gör det lättare för fler konsumenter att välja produkter från Arla och andra bondekooperativ, där värdet går tillbaka till de svenska bönder som äger företagen, säger han till tidningen.

LÄS MER: Oväntad förändring på bostadsmarknaden 

Flera risker

De sjunkande matpriserna är ett välkommet besked för svenska hushåll, som i flera år har tampats med ökade kostnader.

Samtidigt kan läget förändras snabbt. Det finns flera orosmoln som kan få priserna att stiga, rapporterar jämförelsesajten Matpriskollen.

Sajten pekar ut flera orostecken:

- Valutafällan: En försvagad krona är ett stort hot mot importvaror som utgör ungefär 50 procent av det som vi äter.

- Energichocken: Kriget i Iran har redan skickat upp oljepriset. Det innebär att logistikkostnaderna kommer att stiga under april/maj.

- Produktionsledet: Osäkerheten i Mellanöstern kan påverka priset på insatsvaror (gödsel/energi). Även om butikspriserna går ner nu på grund av moms, pressas producentpriserna uppåt.

- Vädereffekter: Effekter av väder kommer fortsatt att påverka utbud och efterfrågan av framför allt frukt och grönsaker.

LÄS OCKSÅ: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Foto: M Ryner Axfood

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 20

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen