Megavärme i Sverige – första gången på 100 år

2025 08 01

Sveriges längsta värmebölja på drygt 100 år är ett faktum.

Det konstaterar SMHI i ett nytt uttalande.

Framför allt är det den norra delen av landet som fått vänja sig vid högsommarvärme under juli månad.

På fredagen flaggar SMHI på nytt för höga temperaturer på uppemot 30 grader längst upp i Sverige.

– Längden på den sammanhängande perioden med värmebölja varierar från station till station, men helt klart är att det är en av de längsta vi har noterat i norra Norrland, framhåller väderinstitutet.

Så definieras värmebölja

SMHI definierar värmebölja som “en sammanhängande period på minst fem dygn med dagstemperaturer på minst 25 grader”.

Eftersom juli dock började relativt svalt kommer månadsmedeltemperaturen inte kunna mäta sig med exempelvis den från 2018.

– Om vi däremot tittar på längden av den sammanhängande perioden med dagstemperaturer på minst 25 grader så visar det sig att vi i en del fall får gå längre tillbaka än så för att hitta en motsvarighet, förklarar SMHI.

Inte hänt på 100 år

I Haparanda var det mellan 12 och 25 juli dagstemperaturer på över 25 grader.

Alltså 14 dygn i sträck.

SMHI måste slå i historieböckerna ända bak till 1924 för att hitta en lika lång motsvarighet i Sverige, då en 18 dagar lång värmebölja sköljde över Sverige mellan 19 juli och 5 augusti.

En annan, också på 14 dygn, förekom mellan 10 och 23 juli 1913.

– Om vi går till inlandet hittar vi Jokkmokk där årets värmebölja varade i 15 dygn mellan den 11 och 25 juli. Även där får vi gå tillbaka lite drygt 100 år för att hitta en längre värmebölja, nämligen 16 dygn mellan den 17 juli och 1 augusti 1924, skriver SMHI.

LÄS MER: Extremt väderfenomen på väg till Sverige – "aldrig upplevt förut"

"Extrem" risk för skogsbrand

Just nu föreligger varningar för “stor till lokalt extremt stor” risk för skogsbränder i östra Norrbottens län.

Det varnas även för brandrisken i stora delar av Götaland och sydligaste Värmlands län. Flera kommuner har upprättat eldningsförbud.

Dessutom flaggar Sveriges geologiska undersökning, SGU, för låga eller ovanligt låga grundvattennivåer i hela södra Sverige och längst norra östkusten.

LÄS OCKSÅ: Lagligt i Sverige – förbjudet i Spanien: turister bötfälls

Foto: RosZie resp GraphixMade

Text: Redaktionen

Motståndsgrupp till attack i Ryssland

2026 03 08

Den ukrainska partisangruppen Atesh har gått till angrepp.

En viktig järnvägsknutpunkt i Brjansk i västra Ryssland har attackerats.

Partisanerna har själv publicerat en video på attacken, som uppges ha slagit ut minst ett tåg.

– Gruppen hävdar att de framgångsrikt har förstört ytterligare ett elektriskt lokomotiv, rapporterar Ukrainska Pravda.

Tåget ska enligt uppgift ha använts av den ryska militären för att transportera vapen och utrustning till fronten i Ukraina.

Stärkt säkerheten

Atesh attackerade samma järnvägsknutpunkt i november 2025. Efter incidenten höjde den ryska säkerhetstjänsten FSB beredskapen. Fler vakter placerades ut vid platsen och nya övervakningskameror monterades upp.

Men den stärkta bevakningen hjälpte föga. De ukrainska partisanerna lyckades återigen genomföra en framgångsrik sabotageoperation.

– Efter vårt första besök uppgav ockupanterna att de ”stärkt säkerhetsåtgärderna”. De satte in fler vakter, installerade nya kameror och skärpte tillträdesreglerna. Men som ni kan se i videon hjälpte inte detta dem, framhåller gruppen i ett uttalande.

– Medan FSB skriver rapporter om påstådd "förstärkning", går vårt folk lugnt in i skyddade anläggningar och förstör metodiskt den utrustning som används för att transportera ammunition till fronten. Det finns inga säkra platser kvar för dem, fortsätter uttalandet.

LÄS MER: ”Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film

Hävdar: Infiltrerat ryska militären

Atesh har tidigare hävdat att man lyckats infiltrera den ryska militären.

Flera Atesh-agenter har vittnat om att rörelsen har utvecklats till ett rikstäckande nätverk som inte bara är verksamt på Krym och i östra Ukraina, utan även långt inne i Ryssland.

– Om ockupanterna tidigare kände sig hotade på Krym eller i närheten av Donetsk, ryggar de i dag tillbaka vid varje ljud i Moskvaregionen eller Volgograd, sade en av gruppens medlemmar till Kyiv Post i slutet av december.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

KRAFTIG ÖKNING: Avgift höjs för hushållen

2026 03 09

En redan hög avgift kan höjas kraftigt.

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen