09feb26

Medborgargarde i Sverige

2024 07 03

Ett medborgargarde har etablerat sig i Sverige.

De kallar sig för ”Pedo Hunters Sweden” och är i dag aktiva i flera storstäder. På sociala medier publicerar gruppen filmklipp där de misshandlar och förnedrar personer som påstås vara pedofiler.

Medborgargardet använder sig av en liknande metod som sajten Dumpen för att identifiera misstänkta pedofiler. De utger sig för att vara minderåriga personer som vill träffa män. När männen tror att de ska träffa en minderårig möts de av anhängare från PHS. Medborgargardet misshandlar männen och publicerar klippen online, rapporterar DN som kartlagt PHS.

"Ploppat upp på flera ställen"

Enligt polisen har PHS publicerar klipp från 23 olika platser i Sverige.

Polisen uppger att männen gör sig skyldiga till misshandel och olaga integritetsintrång, eftersom de sprider misshandelsklippen på nätet.

Hur många personer som ingår i medborgargardet är i dagsläget oklart.

– Vi ser att det har ploppat upp på flera ställen i landet, men de tar också hjälp av varandra och reser runt. Så det är svårt att säga hur många det rör sig om. 

Det säger Lena Larsson, kriminalinspektör på polisens nationella operativa avdelning (Noa), till DN.

Polisen: ”Gör det för att det är en tuff grej”

PHS framhåller själva att de väljer att ta lagen i egna händer eftersom samhället, enligt gruppen, inte gör tillräckligt för att stoppa pedofiler.

– När polis och stat inte tar reda på problem (så som pedofiler) så anser vi att medborgare helt enkelt får göra det själva. Vi jobbar inte förebyggande, det för polismyndighetens jobb att göra. Vi ser till att rättvisa skipas, skriver medborgargardet på sin hemsida.

Lena Larsson lyfter dock fram en annan förklaring.

– De påstår att de gör det här för att de själva blivit utsatta för saker och att polisen inte gör något. Men många gör det för att det är en tuff grej, en anledning att bråka, säger polisen till DN.

Arkivfoto:

Text: Redaktionen


12 mars 26

Rött larm utfärdat till alla med Android-telefon

2026 03 13

En högsta varning har utfärdats för alla Android-användare.

Android-användare varnas för en ny attack.

Hotet bedöms som allvarligt och kan infektera telefoner med skadlig programvara samt stjäla känslig information, rapporterar Mirror.

Hotar användare

Alla som använder Android bör vara extra försiktiga när de installerar appar.

Ett nytt angrepp har upptäckts som kan infektera telefoner med den farliga programvaran som kallas BeatBanker.

När det väl är installerat kan viruset stjäla användarnas bankuppgifter, spela in skärmen och få åtkomst till kameran på distans.

– Vår senaste upptäckt visar ett virus som använder en falsk StarLink-app, som vi bedömer är en ny variant av BeatBanker, förklarar säkerhetsteamet på Kaspersky, till Mirror.

LÄS MER: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Så fungerar attacken

Hotet använder en listig metod för att lura användare.

De som drabbas omdirigeras till en falsk version av Elon Musks Starlink-app.

Ännu mer oroande är att appen ser ut att finnas på Google Play Store, med rätt logotyper och typsnitt – men den är helt falsk.

– BeatBanker är ett utmärkt exempel på hur mobilhot blir allt mer sofistikerade och mångfacetterade. Det sprids via falska webbplatser som imiterar Google Play och förkläs till att se ut som pålitliga appar, säger Kaspersky.

Just nu har hotet främst dykt upp i länder som Brasilien, och det har ännu inte rapporterats om några fall i Europa.

Men det är ett tydligt tecken på att alla användare bör vara vaksamma och inte installera appar från okända webbplatser.

Så skyddar du din telefon

För att hålla Android-användare säkra har Kaspersky utfärdat flera råd.

Användare uppmanas endast ladda ner appar från officiella källor som Google Play Store eller tillverkarens officiella appbutik.

Kontrollera därför att du använder rätt app‑butiksapp och verifiera utvecklaren.

Användare bör även vara uppmärksamma på de rättigheter som appar begär, särskilt de som rör tillgänglighet och installation av tredjepartspaket.

LÄS MER: Diktator spårlöst försvunnen

Foto: V Khodzinskyi

Text: Redaktionen


13 mars 2026

Skattefri ersättning till hushållen – på ett villkor

2026 03 14

Hushåll nära vindkraftverk kan komma att få ersättning.

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning. 

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen