12 maj 26

Medborgargarde i Sverige

2024 07 03

Ett medborgargarde har etablerat sig i Sverige.

De kallar sig för ”Pedo Hunters Sweden” och är i dag aktiva i flera storstäder. På sociala medier publicerar gruppen filmklipp där de misshandlar och förnedrar personer som påstås vara pedofiler.

Medborgargardet använder sig av en liknande metod som sajten Dumpen för att identifiera misstänkta pedofiler. De utger sig för att vara minderåriga personer som vill träffa män. När männen tror att de ska träffa en minderårig möts de av anhängare från PHS. Medborgargardet misshandlar männen och publicerar klippen online, rapporterar DN som kartlagt PHS.

"Ploppat upp på flera ställen"

Enligt polisen har PHS publicerar klipp från 23 olika platser i Sverige.

Polisen uppger att männen gör sig skyldiga till misshandel och olaga integritetsintrång, eftersom de sprider misshandelsklippen på nätet.

Hur många personer som ingår i medborgargardet är i dagsläget oklart.

– Vi ser att det har ploppat upp på flera ställen i landet, men de tar också hjälp av varandra och reser runt. Så det är svårt att säga hur många det rör sig om. 

Det säger Lena Larsson, kriminalinspektör på polisens nationella operativa avdelning (Noa), till DN.

Polisen: ”Gör det för att det är en tuff grej”

PHS framhåller själva att de väljer att ta lagen i egna händer eftersom samhället, enligt gruppen, inte gör tillräckligt för att stoppa pedofiler.

– När polis och stat inte tar reda på problem (så som pedofiler) så anser vi att medborgare helt enkelt får göra det själva. Vi jobbar inte förebyggande, det för polismyndighetens jobb att göra. Vi ser till att rättvisa skipas, skriver medborgargardet på sin hemsida.

Lena Larsson lyfter dock fram en annan förklaring.

– De påstår att de gör det här för att de själva blivit utsatta för saker och att polisen inte gör något. Men många gör det för att det är en tuff grej, en anledning att bråka, säger polisen till DN.

Arkivfoto:

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen