16mars26

JUST NU: Matpriser förväntas öka dramatiskt

2022 06 10

Matpriserna kan stiga dramatiskt i år.

Enligt en uppskattning från företaget Matpriskollen kan priserna öka med hela 12 procent, rapporterar SR Ekot. 

Läget är bekymmersamt

Företagets vd Ulf Mazur kommenterar den förväntade prisökningen.

– Matpriserna har stigit under hela året och nu i maj var det den högsta ökningen hittills på 1,4 procent, så läget är bekymmersamt, säger han till SR.

Ulf Mazur berättar att priserna på mat hittills stigit med 5,2 procent i år och att priserna kommer fortsätta att öka långsamt på nästan alla varor.

Men vissa varor sticker ut från mängden.

Ökat med 40 procent

– Tittar man på matfett i maj så ökade det med nio procent, margarin med 25 procent och en låda Lätta eller Becel med 35-40 procent. Det är enorma ökningar inom vissa produktgrupper, berättar Ulf Mazur.

Orsakerna bakom den drastiska prisökningen är flera.

– I grunden har producenterna över hela linjen fått kraftig ökade energikostnader, och gödselpriserna samt fraktkostnaderna har stigit. Mycket av det som skedde under pandemin, och som fortfarande pågår i delar av världen, har påverkat och det förstärks nu av kriget i Ukraina. Allting har blivit dyrare, säger Ulf Mazur till SR.

Ökat sedan 2020

De globala råvarupriserna har stadigt ökat sedan 2020.

– Alltsedan sommaren 2020 har priserna på den globala spotmarknaden på centrala livsmedelsråvaror såsom vete, majs och sojabönor ökat kraftigt. Orsaken är en ”perfekt storm” bestående av en stark konjunkturuppgång, ett globalt logistik- och transporthaveri samt extremväder och missväxt, säger Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen i ett uttalande.

Om man går tillbaka till tiden före pandemin har priset på vissa råvaror ökat med över 100 procent.

– Går man tillbaks till januari 2019, precis innan pandemin bröt ut, så har priserna ökat med 50-120 procent. De senaste 20 åren har vi bara två gånger tidigare sett lika stora och breda prisökningar på livsmedelsråvara, konstaterar Carl Eckerdal.

Foto: Maria Lin Kim

Text: Redaktionen


Ryskt blodbad – ”Magyars fåglar” slår till

2026 03 18

Ukraina slår rekord i Zaporizjzja och Donetsk.

Sedan årsskiftet har Ukraina radat upp framgångar längs med frontlinjen.

Hundratals kvadratkilometer mark har tagits tillbaka från de ryska styrkorna.

Nu kommer uppgifter om att de ökända “Magyars fåglar” har slagit till mot ryska styrkor – och det rör sig om ett blodbad.

Ryskt blodbad

Robert Brovdi är grundare och befälhavare för en ukrainsk drönarspaningsgrupp.

Han går under smeknamnet ”Magyar”, och hans grupp kallas därför för "Magyars fåglar”.

Nu kommer uppgifter om att Ukrainas obemannade systemstyrkor – bland annat “Magyars fåglar” – har slagit ut 900 ryska soldater på bara ett och ett halvt dygn längs en 100 kilometer lång del av frontlinjen i Donetsk- och Zaporizjzja-regionerna.

“Nytt rekord”

Enligt Brovdi har det varmare vädret lett till att ryssarna tryckt på framåt kring Zaporizjzja och Donetsk.

Men, säger han.

– 900 på ett och ett halvt dygn är något av ett nytt rekord! Bra jobbat, herrar inom USF:s “fågel”-subkultur, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Drönaroperatörer från våra grannbrigader arbetade också häcken av sig. Och försvararna på marken var oslagbara – fienden lyckades inte bryta igenom en enda del under ett och ett halvt dygn på den ovan nämnda sträckan.

Läs mer: Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska långdistansattacker.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot en rysk flygplansreparationsanläggning i Novgorod oblast natten mellan den 16 och 17 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Filmklipp uppges visa

ISW fortsätter.

– En ukrainsk källa publicerade videomaterial som uppges visa en drönarattack mot anläggningen och uppgav att ryska flygövervakningskanaler rapporterade att två A-50-flygplan för luftburen tidig varning och kontroll befann sig vid anläggningen vid tillfället.

Det är oklart om planen träffades.

Läs mer: Bunker busters har avfyrats

Foto: 414th Separate Unmanned Strike Aviation System Brigade of Ukraine

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen