JUST NU: Matpriser förväntas öka dramatiskt

2022 06 10

Matpriserna kan stiga dramatiskt i år.

Enligt en uppskattning från företaget Matpriskollen kan priserna öka med hela 12 procent, rapporterar SR Ekot.

Läget är bekymmersamt

Företagets vd Ulf Mazur kommenterar den förväntade prisökningen.

– Matpriserna har stigit under hela året och nu i maj var det den högsta ökningen hittills på 1,4 procent, så läget är bekymmersamt, säger han till SR.

Ulf Mazur berättar att priserna på mat hittills stigit med 5,2 procent i år och att priserna kommer fortsätta att öka långsamt på nästan alla varor.

Men vissa varor sticker ut från mängden.

Ökat med 40 procent

– Tittar man på matfett i maj så ökade det med nio procent, margarin med 25 procent och en låda Lätta eller Becel med 35-40 procent. Det är enorma ökningar inom vissa produktgrupper, berättar Ulf Mazur.

Orsakerna bakom den drastiska prisökningen är flera.

– I grunden har producenterna över hela linjen fått kraftig ökade energikostnader, och gödselpriserna samt fraktkostnaderna har stigit. Mycket av det som skedde under pandemin, och som fortfarande pågår i delar av världen, har påverkat och det förstärks nu av kriget i Ukraina. Allting har blivit dyrare, säger Ulf Mazur till SR.

Ökat sedan 2020

De globala råvarupriserna har stadigt ökat sedan 2020.

– Alltsedan sommaren 2020 har priserna på den globala spotmarknaden på centrala livsmedelsråvaror såsom vete, majs och sojabönor ökat kraftigt. Orsaken är en ”perfekt storm” bestående av en stark konjunkturuppgång, ett globalt logistik- och transporthaveri samt extremväder och missväxt, säger Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen i ett uttalande.

Om man går tillbaka till tiden före pandemin har priset på vissa råvaror ökat med över 100 procent.

– Går man tillbaks till januari 2019, precis innan pandemin bröt ut, så har priserna ökat med 50-120 procent. De senaste 20 åren har vi bara två gånger tidigare sett lika stora och breda prisökningar på livsmedelsråvara, konstaterar Carl Eckerdal.

Foto: Maria Lin Kim

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen