16mars26

JUST NU: Matpriser förväntas öka dramatiskt

2022 06 10

Matpriserna kan stiga dramatiskt i år.

Enligt en uppskattning från företaget Matpriskollen kan priserna öka med hela 12 procent, rapporterar SR Ekot. 

Läget är bekymmersamt

Företagets vd Ulf Mazur kommenterar den förväntade prisökningen.

– Matpriserna har stigit under hela året och nu i maj var det den högsta ökningen hittills på 1,4 procent, så läget är bekymmersamt, säger han till SR.

Ulf Mazur berättar att priserna på mat hittills stigit med 5,2 procent i år och att priserna kommer fortsätta att öka långsamt på nästan alla varor.

Men vissa varor sticker ut från mängden.

Ökat med 40 procent

– Tittar man på matfett i maj så ökade det med nio procent, margarin med 25 procent och en låda Lätta eller Becel med 35-40 procent. Det är enorma ökningar inom vissa produktgrupper, berättar Ulf Mazur.

Orsakerna bakom den drastiska prisökningen är flera.

– I grunden har producenterna över hela linjen fått kraftig ökade energikostnader, och gödselpriserna samt fraktkostnaderna har stigit. Mycket av det som skedde under pandemin, och som fortfarande pågår i delar av världen, har påverkat och det förstärks nu av kriget i Ukraina. Allting har blivit dyrare, säger Ulf Mazur till SR.

Ökat sedan 2020

De globala råvarupriserna har stadigt ökat sedan 2020.

– Alltsedan sommaren 2020 har priserna på den globala spotmarknaden på centrala livsmedelsråvaror såsom vete, majs och sojabönor ökat kraftigt. Orsaken är en ”perfekt storm” bestående av en stark konjunkturuppgång, ett globalt logistik- och transporthaveri samt extremväder och missväxt, säger Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen i ett uttalande.

Om man går tillbaka till tiden före pandemin har priset på vissa råvaror ökat med över 100 procent.

– Går man tillbaks till januari 2019, precis innan pandemin bröt ut, så har priserna ökat med 50-120 procent. De senaste 20 åren har vi bara två gånger tidigare sett lika stora och breda prisökningar på livsmedelsråvara, konstaterar Carl Eckerdal.

Foto: Maria Lin Kim

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen


10 aug 26

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Inför valet i september har en unik mätning släppts. 

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år 

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

–  Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas 

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen