Matkedjor inleder priskrig – sänker 25 procent

2024 09 03

Livsmedelspriserna är på väg ned i Sverige.

Under två års tid har priserna ökat mer eller mindre konstant som följd av högre kostnader för livsmedelsproducenterna.

Men nu vänder det i branschen.

– Vi ser en ökad efterfrågan på svenskproducerade livsmedel och att kostnaderna börjar röra sig åt rätt håll, säger Carl Eckerdal som är chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsproducenterna, till Sveriges Radio Ekot.

"Mycket glädjande"

Även Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen som ännu en gång granskat prislapparna i butikerna, är inne på samma sak.

Senaste månaden har priserna stått stilla – vilket är ett gott tecken.

– Vi har analyserat över 43 000 olika produkter och hur priset utvecklats mellan den första och sista augusti, svaret är mycket glädjande då priserna totalt sett stått stilla, säger Ulf Mazur till SVT.

Inleder priskrig: sänker 25 procent

I augusti har flera varor blivit billigare i affärerna. Vanliga skafferivaror tillhör den kategorin, precis som färska grönsaker, frukt och bär.

Men det som utmärker sig mest är matfett – och i synnerhet smör.

Nu inleds ett priskrig mellan växtbaserade storsäljare och animaliska motsvarigheter.

Bland annat tas kampen upp med jätten Bregott.

– Flora och Lätta i 600-gramsförpackning har prissänkts med upp till 25 procent på en del kedjor och det ser helt klart ut som ett försök att ta marknadsandelar från animaliebaserade smörgåsfetter som exempelvis Bregott, säger Ulf Mazur.

LÄS MER: Bregott går fram med kritiserad förändring

Valt billigare varor

De generella prissänkningarna beror bland annat på att konsumenter valt andra och billigare varor i butikerna – med effekten att efterfrågan minskat.

Samtidigt har alltså producenternas kostnader slutat att skena och stiger enbart lite grann under årets andra kvartal.

– Vi har varit med om en tvåårig hinderbanelöpning i tät dimma. Nu är vi på slutfasen och kommit ur den och börjar ana ljuset tydligare än vad vi gjort de senaste två åren, säger Carl Eckerdal.

Bedömningen är att rå- och insatsvaror kommer att sluta att öka under tredje kvartalet och eventuellt till och med minska, erfar SR.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen