Matkedjor inleder priskrig – sänker 25 procent

2024 09 03

Livsmedelspriserna är på väg ned i Sverige.

Under två års tid har priserna ökat mer eller mindre konstant som följd av högre kostnader för livsmedelsproducenterna.

Men nu vänder det i branschen.

– Vi ser en ökad efterfrågan på svenskproducerade livsmedel och att kostnaderna börjar röra sig åt rätt håll, säger Carl Eckerdal som är chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsproducenterna, till Sveriges Radio Ekot.

"Mycket glädjande"

Även Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen som ännu en gång granskat prislapparna i butikerna, är inne på samma sak.

Senaste månaden har priserna stått stilla – vilket är ett gott tecken.

– Vi har analyserat över 43 000 olika produkter och hur priset utvecklats mellan den första och sista augusti, svaret är mycket glädjande då priserna totalt sett stått stilla, säger Ulf Mazur till SVT.

Inleder priskrig: sänker 25 procent

I augusti har flera varor blivit billigare i affärerna. Vanliga skafferivaror tillhör den kategorin, precis som färska grönsaker, frukt och bär.

Men det som utmärker sig mest är matfett – och i synnerhet smör.

Nu inleds ett priskrig mellan växtbaserade storsäljare och animaliska motsvarigheter.

Bland annat tas kampen upp med jätten Bregott.

– Flora och Lätta i 600-gramsförpackning har prissänkts med upp till 25 procent på en del kedjor och det ser helt klart ut som ett försök att ta marknadsandelar från animaliebaserade smörgåsfetter som exempelvis Bregott, säger Ulf Mazur.

LÄS MER: Bregott går fram med kritiserad förändring

Valt billigare varor

De generella prissänkningarna beror bland annat på att konsumenter valt andra och billigare varor i butikerna – med effekten att efterfrågan minskat.

Samtidigt har alltså producenternas kostnader slutat att skena och stiger enbart lite grann under årets andra kvartal.

– Vi har varit med om en tvåårig hinderbanelöpning i tät dimma. Nu är vi på slutfasen och kommit ur den och börjar ana ljuset tydligare än vad vi gjort de senaste två åren, säger Carl Eckerdal.

Bedömningen är att rå- och insatsvaror kommer att sluta att öka under tredje kvartalet och eventuellt till och med minska, erfar SR.

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen