Matkedjor inleder priskrig – sänker 25 procent

2024 09 03

Livsmedelspriserna är på väg ned i Sverige.

Under två års tid har priserna ökat mer eller mindre konstant som följd av högre kostnader för livsmedelsproducenterna.

Men nu vänder det i branschen.

– Vi ser en ökad efterfrågan på svenskproducerade livsmedel och att kostnaderna börjar röra sig åt rätt håll, säger Carl Eckerdal som är chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsproducenterna, till Sveriges Radio Ekot.

"Mycket glädjande"

Även Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen som ännu en gång granskat prislapparna i butikerna, är inne på samma sak.

Senaste månaden har priserna stått stilla – vilket är ett gott tecken.

– Vi har analyserat över 43 000 olika produkter och hur priset utvecklats mellan den första och sista augusti, svaret är mycket glädjande då priserna totalt sett stått stilla, säger Ulf Mazur till SVT.

Inleder priskrig: sänker 25 procent

I augusti har flera varor blivit billigare i affärerna. Vanliga skafferivaror tillhör den kategorin, precis som färska grönsaker, frukt och bär.

Men det som utmärker sig mest är matfett – och i synnerhet smör.

Nu inleds ett priskrig mellan växtbaserade storsäljare och animaliska motsvarigheter.

Bland annat tas kampen upp med jätten Bregott.

– Flora och Lätta i 600-gramsförpackning har prissänkts med upp till 25 procent på en del kedjor och det ser helt klart ut som ett försök att ta marknadsandelar från animaliebaserade smörgåsfetter som exempelvis Bregott, säger Ulf Mazur.

LÄS MER: Bregott går fram med kritiserad förändring

Valt billigare varor

De generella prissänkningarna beror bland annat på att konsumenter valt andra och billigare varor i butikerna – med effekten att efterfrågan minskat.

Samtidigt har alltså producenternas kostnader slutat att skena och stiger enbart lite grann under årets andra kvartal.

– Vi har varit med om en tvåårig hinderbanelöpning i tät dimma. Nu är vi på slutfasen och kommit ur den och börjar ana ljuset tydligare än vad vi gjort de senaste två åren, säger Carl Eckerdal.

Bedömningen är att rå- och insatsvaror kommer att sluta att öka under tredje kvartalet och eventuellt till och med minska, erfar SR.

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter.

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan.

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen.

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen