Matjätte sänker priserna – på nästan hela sortimentet

2024 05 20

En av landets största livsmedelsgiganter sänker priset på nästan alla varukategorier.

Det är Coop Sverige som på måndagsmorgonen går ut med beskedet att man sänker priset på nästan hela butikssortimentet i 58 butiker utspridda över hela landet.

Kunderna kommer att kunna ta del av de nya priserna i företagets lågpriskedja X:tra som finns på drygt 50 orter i Sverige.

– Vi har valt att justera priserna för att placera Coops lågpriskedja X:-tra i nivå med branschens bästa priser, säger Sven Skarlöv, tillförordnad affärschef X:-tra på Coop Sverige, i en kommentar.

"Långt över 500 varor"

De nya priserna gäller från och med idag den 20 maj.

Totalt prissänks “långt över 500 varor” med minst fem procent. I många fall ännu mer. Coop bekräftar att nästan alla kategorier omfattas av det man kallar för “prisras”.

– Vi har valt att lägga prissänkningen på de varor som våra kunder uppskattar att lägga i sin varukorg. Det är viktigt att vi har en prisnivå för vårt sortiment som tilltalar våra medlemmar och kunder, säger Sven Skarlöv.

– X:-tra är en tydlig lågpriskedja och ska därmed också erbjuda kvalitativa varor till schyssta priser. Då krävs en konstant översyn av priserna.

Gäller tills vidare

Coop Sverige är tydliga med att det inte handlar om en tidsbestämd kampanjperiod. Prissänkningen gäller på ordinarie sortiment tills vidare.

– Erbjudandet ligger i tiden. X:-tra-butikerna har lockat rekordmånga nya medlemmar till Coop. Vi ser i våra mätningar att medlemmar och kunder uppskattar kedjans sortiment och redan låga prisbild. Att vi nu tar nästa steg för X:-tra-konceptet stärker lågpriskonceptet än mer på en konkurrensutsatt marknad. 

– Satsningen Coop gör på X:-tra-formatet är oerhört spännande och något som kommer möjliggöra tillväxt inom segmentet lågprishandel, säger Magnus Wåhlander, vd för Coop Mitt, som även ger besked om att ett Coop X:tra kommer att öppna i Akall i Stockholm den 30 maj.

Vill se fler butiker

Coop har tidigare varit tydliga med att man vill storsatsa på sin lågpriskedja. I april förra året gick Coop Sveriges ordförande Leif Linde ut med att man vill se att kedjan etablerar sig snabbare.

– Det behövs en mycket större satsning på X:tra, sade han till Dagligvarunytt vid tillfället.

Foto: M. Lin Kim resp T. Clark

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen