Matjätte riskerar konkurs

2025 07 01

Krisen fortsätter för Coop.

De senaste åren har matjätten gjort miljardförluster.

I Coop Syd, där bolaget har över 90 butiker, rasar förlusterna som värst.

I mars iscensatte koncernen ett sparprogram och varslade 160 tjänster.

– Det är en tuff dag för våra medarbetare, men det är tyvärr ett oundvikligt beslut. Vårt mål är att så snart som möjligt skapa tillväxt av marknadsandelar och en stabil lönsamhet, sade Stefan Nyrinder, interim vd för Coop Syd, vid tillfället.

Riskerar konkurs

Koncernens sparåtgärder har inte gett någon omedelbar effekt.

Nu riskerar Coop Syd att gå i konkurs, rapporterar DN med hänvisning till kedjans årsredovisning.

I dokumentet står det att det finns en ”stor risk att föreningen och koncernen inte kan fortsätta bedriva sin verksamhet”.

Avtal på gång

Coop Syd har dock en livlina kvar.

Koncernen förhandlar med Kooperativa Förbundet (KF) om en ny affärsplan och akut finansiering som skulle rädda kedjan från konkurshotet.

Men ännu är inget avtal på plats.

Coop Syds ordförande Henric Carlsson är dock förhoppningsfull.

– Vi är väldigt nära en uppgörelse om affärsplan och finansiering med KF, säger han till DN.

Samtidigt medger Carlsson att mycket är osäkert.

– Det är en väldigt allvarlig situation, konstaterar ordföranden.

LÄS MER: Fullständig mardröm för Coop – “En flopp” | Ekonomibladet

FAKTA: Coop Syd

- Coop Syd är en konsumentkooperativ förening med cirka 545 000 medlemmar.

- Föreningen driver matbutiker i Skåne och Blekinge län.

- Coop Syd ingår i Kooperativa Förbundet (KF) tillsammans med 25 andra konsumentföreningar.

- KF är Sveriges enskilt största kooperativa förbund räknat till antal medlemmar. Föreningarna har tillsammans 4 miljoner medlemmar.

Källa: Coop

LÄS MER: Populärt livsmedel kan bli bristvara | Ekonomibladet

Foto:

Text: Redaktionen

Svenskar sticker ut – har ovanlig inställning till mat

2025 08 07

Svenskar har en ovanlig inställning till mat jämfört med övriga Europa.

Svenskar älskar mat, och intresset för matlagning är stort runt om i landet.

På den punkten liknar vi övriga Europa.

Men svenskar sticker ändå ut genom sitt beteende i livsmedelsaffären.

Svenskars beteende sticker ut

Svenskar är ett av de folk i Europa som är minst benäget att vilja testa nya matprodukter, visar en ny rapport från Yougov.

Svenskars val i matbutiken är betydligt mer konservativt och traditionellt jämfört med stora delar av övriga Europa, rapporterar Dagligvarunytt.

Enligt undersökningen är svenskar inte så intresserade av att testa nya produkter som finns i dagligvaruhandeln.

Endast nio procent av svenskarna säger att de ofta testar nya produkter. Istället föredrar de flesta att köpa de produkter som de alltid har köpt. Bara belgare och nederländare är mer konservativa än svenskar på den punkten.

Strider mot svensk självbild

Bland exempelvis italienare är det 21 procent som ofta testar nya produkter, och bland britter är det 16 procent. De är alltså betydligt mer intresserade av nya matprodukter än vad svenskarna är.

Enligt Yougov kan det hända att resultatet strider lite mot svenskarnas självbild.

– Det kan komma som en överraskning att svenska konsumenter är så försiktiga med att välja nya produkter. Självbilden bland svenskarna är nog annars att vi gärna testar nytt, säger Charlotte Alring, affärschef på Yougov, i en kommentar.

Nyfikenhet – på svenska köket

Varför svenskar så sällan testar nya matprodukter kan vara svårt att svara på.

En förklaring kan vara att det finns ett stort intresse för traditionell svensk mat.

När HelloFresh i en undersökning 2024 frågade svenskar vilka ”kök” de var mest nyfikna på att laga eller äta, hamnade det svenska köket tvåa på listan, rapporterade Livsmedelsnyheter. Endast det italienska köket väckte större nyfikenhet, enligt undersökningen.

Undersökningen visade också att nästan nio av tio lagar mat ur det svenska köket varje månad.

Köttbullar med gräddsås är den rätt som flest anser ingår i det svenska köket, enligt undersökningen. Även ärtsoppa med pannkakor, falukorv i ugn samt raggmunk hamnade högt upp på den listan.

Foto: L Hansel

Text: Redaktionen

Populära drycker hotas av prischock – ökar med 50 procent

2025 08 07

Ett nytt förslag anger en kraftig höjning av skatt på alkohol, läsk och tobak.

Det handlar om Världshälsoorganisationen, WHO som föreslår dessa kraftiga skattehöjningar med målet att förbättra folkhälsan och stärka sjukvården.

– Vad man vill med en sån här skatt är att vi ska förändra vårt beteende och konsumera mindre ohälsosamma varor, och i vilken mån det gör det, beror på hur priskänsliga vi är, säger Erik Grönqvist, professor i hälsoekonomi, till Sveriges radio.

Prishöjning på 50 procent

WHO presenterade nyligen sin nya strategi “3 by 35” på FN:s finanskonferens i Sevilla.

Förslaget går ut på att alla länder bör höja priserna på sockerhaltiga drycker, alkohol och tobak med 50 procent fram till år 2035.

Syftet är tvådelat - att minska konsumtionen av hälsoskadliga produkter som bidrar till sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes – och samtidigt generera skatteintäkter som kan stärka pressade vårdsystem.

– Sjukvårdsskatter är ett av de mest effektiva verktygen vi har. Det är dags att agera, säger Jeremy Farrar, assisterande generaldirektör på WHO, i ett uttalande.

"Det fungerar inte"

Trots de ambitiösa målen har förslaget mött hård kritik, särskilt från dryckes- och alkoholindustrin.

– Det är djupt oroande att WHO fortsätter att bortse från över ett decennium av tydliga bevis som visar att beskattning av sockerhaltiga drycker aldrig har förbättrat hälsoresultaten eller minskat fetma i något land, meddelar Kate Loatman från International Council of Beverages Associations.

Även Erik Grönqvist ställer sig osäker till hur effektivt ett sådant förslag skulle bli i praktiken.

Enligt honom kan prisökningarna slå hårdast mot låginkomsttagare, som riskerar sämre ekonomi utan att hälsan förbättras.

– Vilket innebär att de kan få en svagare situation utan att få de här hälsovinsterna, säger Erik Grönqvist.

WHO undersöker nu även möjligheten att införa liknande skatter på ultraprocessad mat.

Foto: E Mclean

Text: Redaktionen