JUST NU: Matjättarnas svar – därför rusar matpriserna

2023 03 21

På mötena diskuterades de kraftiga prisökningarna på svenska livsmedel.

Sverige sticket ut som det land i Norden där matpriserna ökat mest.

Men det beror inte på att handlare har höjt priserna mer än nödvändigt.

Det är Coops vd Marie Nygren noga med att påpeka efter dagens möte med finansministern.

– Vi skor oss inte, säger hon till SVT Nyheter.

Hon pekar i stället ut ökade leveranskostnader som den bidragande orsaken till de stigande matpriserna.

– Det är viktigt att titta på helheten, det här är en komplex kedja. Vi kommer att göra allt vi kan för att ta ansvar, säger Marie Nygren.

 Axfoods vd Klas Balkow och  Icas vd Nina Jönsson lägger även huvudansvaret på leverantörerna.

Finansministerns besked

Finansminister Elisabeth Svantesson har kommenterat dagens möten.

– Jag har inskärpt att det inte acceptabelt att priserna ökar så mycket, säger hon till en samlad presskår.

Vidare konstaterar finansministern att regeringen jobbar hårt för att dämpa inflationen, men presenterar inga nya åtgärder för att dämpa matpriserna.

Kräver granskning

Kritiska röster menar att butikerna sätter överpris i Sverige jämfört med andra länder. Den smala konkurrensen på livsmedelsmarknaden pekas ut som en bidragande orsak till utvecklingen.

I dag äger Axfood, Ica och Coop över 90 procent av marknaden. Ica är den i särklass största aktören. Livsmedelskedjan äger över 50 procent av marknaden.

Centerpartiet vill inleda en särskild granskning av dagligvaruhandeln.

Oppositionspartiet vill även se en skärptare konkurrenslagstiftning för att få skarpare verktyg mot marknader med oligopol. Det vill säga marknader som domineras av ett fåtal företag – till exempel livsmedelsbranschen.

– Om du vill starta en ny livsmedelsaffär för du tycker att de andra är för dåliga eller har för höga priser, så kommer du inte att kunna starta den för det är ingen som vill leverera varor till dig. Det är inte en väl fungerade marknad, säger Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordförande i näringsutskottet, till Di.

Vänsterpartiet har tidigare föreslagit ett pristak på utvalda matvaror.

Foto: Axfood 

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen