Matjättarnas glädje – bojkotten ett fiasko

2025 03 24

Matbojkotten under vecka tolv hade enbart en liten – eller ingen – påverkan på försäljningen, enligt matjättar som Ica och Coop.

Under den förra veckan valde många svenskar att bojkotta de svenska matjättarna i en protest mot de skenande livsmedelspriserna i landet.

Bojkotten verkar dock inte ha nått önskad effekt. 

Nu uppger nämligen matjättar som Coop och Ica att man enbart sett en svag försäljningsnedgång i sina butiker – eller inte märkt av något över huvud taget. Detta enligt SR.

Ökade försäljningen

Enligt Ica är skillnaden stor mellan olika butiker. Några har sett en viss effekt på sin försäljning, medan andra inte alls påverkats.

Vissa Ica-butiker såg till och med en ökad försäljning under vecka tolv.

Dock flaggar man för att bojkotten kan ha bidragit till andra ökade utgifter.

– Bojkotter leder till ett ökat matsvinn, som höjer butikernas kostnader, uppger Ica för radiokanalen.

Coop: Svårt att jämföra 

Samtidigt meddelar Coop att de såg en svag nedgång i sin försäljning om man jämför med samma vecka förra året.

En svår jämförelse, eftersom vecka tolv förra året var veckan före påsk – en vanligtvis stark försäljningsvecka, uppger Coop för SR.

Lidl: Ingen negativ påverkan

Inte heller den tyska lågprismatjätten Lidl verkar ha märkt av bojkotten i sina svenska butiker.

– Bojkotten har inte haft någon negativ påverkan på vår försäljning. Eftersom vårt löfte är att erbjuda högsta kvalitet till branschens bästa pris så tror och hoppas vi att våra kunder kommer att fortsätta vilja handla sin mat hos oss, uppger Lidl för TV4.

Höll matprismöte

Under den förra veckan höll finansminister Elisabeth Svantesson (M) ett så kallat “matprismöte” mellan matjättarna Ica, Coop och Axfood och regeringsrepresentanter, i syfte att motverka de skenande matpriserna.

Trots att regeringen inte kom med några egna förslag för att motverka prishöjningarna var Icas vd Eric Lundberg nöjd med mötet.

– Vi ska kunna ha en fortsatt positiv dialog tillsammans, där vi kan jobba tillsammans för att påverka den här utvecklingen framåt, sade Eric Lundberg till Expressen.

Foto: Regeringskansliet (bilden är ett montage)

Text: Redaktionen

Klassisk bensinkedja försvinner helt – efter 113 år

2025 03 24

En trotjänare i drivmedelsbranschen tackar för sig i år.

Det är en era som går i graven.

Så beskrivs situationen när de sista Shellmackarna nu fasas ut helt – vilket kommer att innebära det definitiva slutet för kedjan efter 113 år i branschen.

Senast i december 2025 kommer den sista av skyltarna att plockas ned, rapporterar sajten E55 på måndagen.

St1 tar över

Redan 2010 togs de drygt 190 svenska Shellstationerna över av St1, men fram till nu har flera av dem haft kvar sina ikoniska skyltar.

För två år sedan bestämde dock St1 att Shellstationerna skulle skyltas om.

Sedan dess har arbetet pågått.

– St1 har fattat beslutet att driva hela stationsnätet under det egna varumärket St1, meddelar drivmedelsbolaget.

Bara St1-skyltar

När St1 köpte merparten av Shells affärsverksamhet i Sverige för 15 år sedan omfattade köpet bland annat depåverksamhet, logistik, marina drivmedel och drivmedelsstationer samt ett raffinaderi.

Det skrevs även på ett långsiktigt licensavtal om att använda Shellvarumärket på stationsverksamheten.

Nu är det dock St1-skyltar som ska gälla för hela slanten.

– Utvecklingen av vårt eget varumärke och dess erbjudande hjälper oss att vara än mer konkurrenskraftig och effektiv i en utmanade marknadssituation och vi kommer att uppnå det genom att vi fördubblar synligheten av St1-varumärket i marknaden, säger Daniel Wandebäck, ansvarig för St1:s stationsverksamhet i Sverige.

Sista skylten plockas ned i år. Foto: Shell i Sverige.

"Stärker varumärket"

Daniel Wandebäck förklarar även att St1:s vision är att bli den ledande producenten och försäljaren av koldioxidmedveten energi.

En vision som stärker varumärket och stödjer färdplanen för energiomställning, menar han.

– Stationsnätverket är den publika delen av St1s verksamhet och är en viktig kanal för att introducera mer och fler förnybara energiprodukter till våra kunder tillsammans med nya tjänster. 

LÄS MER: Inte skett på flera år – bensinpriset ändras kraftigt

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 24

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen