Matjättar pekas ut – konsumenter har fått betala för mycket

2024 06 25

Den svenska livsmedelsmarknaden är koncentrerad till fyra aktörer: Ica, Axfood, Coop och Lidl.

De tre största dagligvaruaktörerna Ica, Axfood och Coop äger nästan 90 procent av marknaden.

Kritiker har pekat på att matjättarnas järngrepp om livsmedelsmarknaden leder till bristande konkurrens, vilket i sin tur pressar upp priserna.

Nu får kritikerna vatten på sin kvarn.

I färsk rapport fastslår Konkurrensverket att det i flera avseenden råder bristande konkurrens på marknaden och att konsumenter som en följd av det får betala mer för många livsmedel än vad de skulle behöva göra.

– Vår genomlysning av livsmedelsbranschen visar att konsumenterna har fått betala mer för många livsmedel än vad som är motiverat av de ökade priserna på insatsvaror i livsmedelsproduktionen. Priserna på vissa varor har alltså ökat mer än vad som kan motiveras av de ökade kostnaderna i produktionsledet. En sådan situation hade inte uppstått med väl fungerande konkurrens.

Det säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i ett uttalande.

Flera faktorer

I rapporten skriver Konkurrensverket att den ”övergripande slutsatsen av genomlysningen är att det i flera avseenden finns brister i konkurrensen i livsmedelskedjan”.

Enligt myndigheten kan bristerna bland annat förklaras av den höga marknadskoncentrationen inom dagligvaruhandeln, men också i flera sektorer i förädlingsindustrin – det vill säga de typer av industrier som köper in och omvandlar råvaror till produkter.

Nya beskedet: Öka tillsynen

Konkurrensverket pekar även på att kommunernas planläggning och dagligvaruaktörernas bruk av olika former av avtalsvillkor bidrar till att begränsa möjligheterna för aktörer som vill etablera sig på marknaden, eller expandera sin verksamhet.

– Låsningar och obalanser genom avtal och olika handelsbruk leder också till bristande konkurrens, framhåller myndigheten som kommer att öka sin tillsyn av branschen med anledning av slutsatsen i rapporten.

– Vår tillsyn är vårt viktigaste verktyg för att motverka allvarliga konkurrensproblem och indikationer som vi har fått under arbetet med genomlysningen har lett till att vi har inlett flera tillsynsutredningar, och fler kommer, säger Rikard Jermsten.

Foto: ICA Gruppen Jessica Gow

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen