De tre största dagligvaruaktörerna Ica, Axfood och Coop äger nästan 90 procent av marknaden.

Kritiker har pekat på att matjättarnas järngrepp om livsmedelsmarknaden leder till bristande konkurrens, vilket i sin tur pressar upp priserna.

Nu får kritikerna vatten på sin kvarn.

I färsk rapport fastslår Konkurrensverket att det i flera avseenden råder bristande konkurrens på marknaden och att konsumenter som en följd av det får betala mer för många livsmedel än vad de skulle behöva göra.

– Vår genomlysning av livsmedelsbranschen visar att konsumenterna har fått betala mer för många livsmedel än vad som är motiverat av de ökade priserna på insatsvaror i livsmedelsproduktionen. Priserna på vissa varor har alltså ökat mer än vad som kan motiveras av de ökade kostnaderna i produktionsledet. En sådan situation hade inte uppstått med väl fungerande konkurrens.

Det säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i ett uttalande.

Flera faktorer

I rapporten skriver Konkurrensverket att den ”övergripande slutsatsen av genomlysningen är att det i flera avseenden finns brister i konkurrensen i livsmedelskedjan”.

Enligt myndigheten kan bristerna bland annat förklaras av den höga marknadskoncentrationen inom dagligvaruhandeln, men också i flera sektorer i förädlingsindustrin – det vill säga de typer av industrier som köper in och omvandlar råvaror till produkter.

Nya beskedet: Öka tillsynen

Konkurrensverket pekar även på att kommunernas planläggning och dagligvaruaktörernas bruk av olika former av avtalsvillkor bidrar till att begränsa möjligheterna för aktörer som vill etablera sig på marknaden, eller expandera sin verksamhet.

– Låsningar och obalanser genom avtal och olika handelsbruk leder också till bristande konkurrens, framhåller myndigheten som kommer att öka sin tillsyn av branschen med anledning av slutsatsen i rapporten.

– Vår tillsyn är vårt viktigaste verktyg för att motverka allvarliga konkurrensproblem och indikationer som vi har fått under arbetet med genomlysningen har lett till att vi har inlett flera tillsynsutredningar, och fler kommer, säger Rikard Jermsten.

Foto: ICA Gruppen Jessica Gow

Text: Redaktionen

Det är den så kallade effektavgiften som ska börja tas ut av landets elnätsbolag.

Bakom beslutet står Energimarknadsinspektionen som kräver att bolagen då ska ha infört en ny prismodell som bland annat går ut på att kunder som använder flera elektriska apparater samtidigt kommer att behöva betala mer.

Det rapporterar Sveriges Radio, som understryker att hushållen kan “räkna med saftigare elräkning” med anledning av den nya avgiften.

– Det är en del av avgiften som baseras på hur mycket effekt man tagit ut, säger Tobias Malmström från branschorganisationen Energiföretagen till radion.

Ska minska belastningen

Den nya avgiftens syfte är att minska belastningen på Sveriges elnät genom att sprida elförbrukningen jämnare över dygnet.

Förändringen anses nödvändig då elkonsumtionen ökar, trots att elnätet i Sverige är byggt för att hantera när topparna är som störst.

Men den som framöver väljer att exempelvis koka kaffe samtidigt som man kör diskmaskinen eller ser på tv kommer med andra ord alltså att behöva betala mer.

– Om det är en kund som har högre effekttoppar än andra liknande kunder, då är det sannolikt att det blir lite dyrare för den kunden, säger Tobias Malmström.

LÄS MER: Tung smäll för alla med fjärrvärme – ”det är oacceptabelt”

Flera bolag har redan infört

Den som ska rosta bröd, starta tvättmaskinen, ladda elbilen eller på annat sätt förbruka el behöver med andra ord ta hänsyn till flera variabler i elräkningen. Elförbrukning, abonnemangsavgift, överföringsavgift, elområde och effektavgift blir samtliga av betydelse för hur dyrt det kommer blir, framhåller SR.

Redan idag har flera elnätsföretag infört avgiften, enligt Energimarknadsinspektionen. Tvärtemot radiokanalen understryker man dock att det faktiskt kan bli billigare.

– Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, informerar myndigheten.

"Ska ge incitament"

Energimarknadsinspektionen menar att effektbaserad prissättning ska ge elanvändare incitament att förbruka el på ett sätt som undviker effekttoppar som kan leda till problem, till exempel på morgnar och kvällar när elanvändningen är hög.

– En jämnare belastning på elnätet har en rad fördelar, bland annat att fler kan använda det befintliga elnätet och att det generellt kan bidra till lägre elnätskostnader och ett lägre elpris, framhäver man på sin hemsida.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen