Matjättar pekas ut – konsumenter har fått betala för mycket

2024 06 25

Den svenska livsmedelsmarknaden är koncentrerad till fyra aktörer: Ica, Axfood, Coop och Lidl.

De tre största dagligvaruaktörerna Ica, Axfood och Coop äger nästan 90 procent av marknaden.

Kritiker har pekat på att matjättarnas järngrepp om livsmedelsmarknaden leder till bristande konkurrens, vilket i sin tur pressar upp priserna.

Nu får kritikerna vatten på sin kvarn.

I färsk rapport fastslår Konkurrensverket att det i flera avseenden råder bristande konkurrens på marknaden och att konsumenter som en följd av det får betala mer för många livsmedel än vad de skulle behöva göra.

– Vår genomlysning av livsmedelsbranschen visar att konsumenterna har fått betala mer för många livsmedel än vad som är motiverat av de ökade priserna på insatsvaror i livsmedelsproduktionen. Priserna på vissa varor har alltså ökat mer än vad som kan motiveras av de ökade kostnaderna i produktionsledet. En sådan situation hade inte uppstått med väl fungerande konkurrens.

Det säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i ett uttalande.

Flera faktorer

I rapporten skriver Konkurrensverket att den ”övergripande slutsatsen av genomlysningen är att det i flera avseenden finns brister i konkurrensen i livsmedelskedjan”.

Enligt myndigheten kan bristerna bland annat förklaras av den höga marknadskoncentrationen inom dagligvaruhandeln, men också i flera sektorer i förädlingsindustrin – det vill säga de typer av industrier som köper in och omvandlar råvaror till produkter.

Nya beskedet: Öka tillsynen

Konkurrensverket pekar även på att kommunernas planläggning och dagligvaruaktörernas bruk av olika former av avtalsvillkor bidrar till att begränsa möjligheterna för aktörer som vill etablera sig på marknaden, eller expandera sin verksamhet.

– Låsningar och obalanser genom avtal och olika handelsbruk leder också till bristande konkurrens, framhåller myndigheten som kommer att öka sin tillsyn av branschen med anledning av slutsatsen i rapporten.

– Vår tillsyn är vårt viktigaste verktyg för att motverka allvarliga konkurrensproblem och indikationer som vi har fått under arbetet med genomlysningen har lett till att vi har inlett flera tillsynsutredningar, och fler kommer, säger Rikard Jermsten.

Foto: ICA Gruppen Jessica Gow

Text: Redaktionen

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Möjligheten att betala i matbutiken förbättras.

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Ny avgift införs första juli – blir dyrare att handla

2026 06 21

Snart blir det dyrare att beställa varor från länder utanför EU.

På senare år har kinesiska e-handelsjättar som Shein och Temu fullkomligt exploderat.

För att stötta inhemsk handel har EU tagit fram ett nytt regelverk som i praktiken innebär att det blir dyrare för svenskar att beställa varor från länder utanför EU.

Detta i form av en ny tullavgift som kommer att gälla från och med den första juli.

Ny tullavgift

Från och med den första juli införs en tullavgift på 3 euro – knappt 33 kronor – när man beställer en vara värd upp till 150 euro, alltså 1 645 kronor.

Det här gäller när man handlar på nätet och varan skickas från ett land utanför EU.

– Har du beställt före den 1 juli? Om dina varor kommer till EU och anmäls för import efter den 30 juni tas en tullavgift ut, oavsett när du gjorde din beställning, förklarar Tullverket.

Allt utanför EU

Den nya tullavgiften gäller för alla länder utanför EU.

Tullavgiften betalas per vara och hur stor tullavgiften blir beror på om man köper olika eller likadana varor.

– Beställer du flera varor med ett sammanlagt värde över 150 euro betalar du en procentuell tullavgift baserat på varornas värde, fortsätter Tullverket.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Tre offentliga skäl

Tullverket anger tre offentliga skäl till EU:s nya regler:

- Minska mängden småpaket till EU och Sverige vilka ger fler transporter, mer förpackningar och mer avfall.

- Minska risken att privatpersoner får hem produkter som kan vara brandfarliga, giftiga, felmärkta eller osäkra.

- Företag inom EU ska konkurrera på rättvisa villkor med företag utanför EU.

Ersätts 2028

Tullavgiften kommer att gälla inom hela unionen.

Avgiften är tillfällig och ersätts med en procentuell tullavgift från den 1 juli 2028.

– Om varan till exempel har gått sönder under transporten och du har reklamerat den, kan den som är deklarant ansöka om att få tillbaka avgifter från Tullverket, framhåller myndigheten.

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: Rupixen.com

Text: Redaktionen