Matjättar pekas ut – konsumenter har fått betala för mycket

2024 06 25

Den svenska livsmedelsmarknaden är koncentrerad till fyra aktörer: Ica, Axfood, Coop och Lidl.

De tre största dagligvaruaktörerna Ica, Axfood och Coop äger nästan 90 procent av marknaden.

Kritiker har pekat på att matjättarnas järngrepp om livsmedelsmarknaden leder till bristande konkurrens, vilket i sin tur pressar upp priserna.

Nu får kritikerna vatten på sin kvarn.

I färsk rapport fastslår Konkurrensverket att det i flera avseenden råder bristande konkurrens på marknaden och att konsumenter som en följd av det får betala mer för många livsmedel än vad de skulle behöva göra.

– Vår genomlysning av livsmedelsbranschen visar att konsumenterna har fått betala mer för många livsmedel än vad som är motiverat av de ökade priserna på insatsvaror i livsmedelsproduktionen. Priserna på vissa varor har alltså ökat mer än vad som kan motiveras av de ökade kostnaderna i produktionsledet. En sådan situation hade inte uppstått med väl fungerande konkurrens.

Det säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i ett uttalande.

Flera faktorer

I rapporten skriver Konkurrensverket att den ”övergripande slutsatsen av genomlysningen är att det i flera avseenden finns brister i konkurrensen i livsmedelskedjan”.

Enligt myndigheten kan bristerna bland annat förklaras av den höga marknadskoncentrationen inom dagligvaruhandeln, men också i flera sektorer i förädlingsindustrin – det vill säga de typer av industrier som köper in och omvandlar råvaror till produkter.

Nya beskedet: Öka tillsynen

Konkurrensverket pekar även på att kommunernas planläggning och dagligvaruaktörernas bruk av olika former av avtalsvillkor bidrar till att begränsa möjligheterna för aktörer som vill etablera sig på marknaden, eller expandera sin verksamhet.

– Låsningar och obalanser genom avtal och olika handelsbruk leder också till bristande konkurrens, framhåller myndigheten som kommer att öka sin tillsyn av branschen med anledning av slutsatsen i rapporten.

– Vår tillsyn är vårt viktigaste verktyg för att motverka allvarliga konkurrensproblem och indikationer som vi har fått under arbetet med genomlysningen har lett till att vi har inlett flera tillsynsutredningar, och fler kommer, säger Rikard Jermsten.

Foto: ICA Gruppen Jessica Gow

Text: Redaktionen


03dec25

I KVÄLL ONSDAG: Skräckscenario för Moderaterna

2025 12 03

I kvällens partiledarduell i SVT ställs Socialdemokraternas Magdalena Andersson mot Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson.

Kanalens beslut väcker starka reaktioner hos Moderaterna. Flera M-källor vittnar om en stor oro över att Åkesson representerar högersidan i stället för statsminister Ulf Kristersson (M), rapporterar Aftonbladet.

– Det är ett av de farligaste tecknen på att vi sakta men säkert decimeras som politisk kraft under Ulf Kristersson. Det här är definitivt en seger för S, det måste vara en dröm för dem, säger en M-källa till tidningen.

Syrliga svaret: ”Agerar som en marionettdocka”

Socialdemokraterna, som tidigare har pekat ut SD som sin huvudmotståndare, välkomnar kvällens upplägg. Partisekreteraren Tobias Baudin anser att Jimmie Åkesson är den som egentligen styr regeringen.

– Ulf Kristersson agerar som en marionettdocka. Därför är det naturligt att det är Åkesson som står mot Andersson, säger han till tidningen.

Socialdemokraternas pressekreterare Mattias Hagenström går ut med samma budskap.

– 21.00 möter Sveriges nästa statsminister Magdalena Andersson SD-regeringens riktiga ledare. Han som försämrat A-kassan och höjer skatten för den rikaste eliten, skriver han på X.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Närmar sig Kristersson

Andersson och Åkesson ställs mot varandra i onsdagskvällens Aktuellt i SVT2.

Inför debatten har SVT och Verian presenterat en ny förtroendemätning för partiledarna i riksdagen.

Magdalena Andersson är ohotad etta – 51 procent av väljarna uppger att de har förtroende för S-ledaren.

Statsminister Ulf Kristersson hamnar på andra plats med ett förtroende på 36 procent. Jimmie Åkesson närmar sig dock statsministern. SD-ledaren uppvisar ett förtroende på 35 procent i mätningen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jätteförändring väntas för oljepriset

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


”Kommer explodera” – Ukraina varnar Ungern

2025 12 03

Konflikten mellan Ukraina och Ungern eskalerar.

Detta efter att Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR) återigen attackerat den ryska oljeledningen Druzhba, som är avgörande för Ungerns import av rysk olja.

Den 1 december inträffade den senaste explosionen vid oljeledningen. Lokalinvånare vittnade om en kraftig explosion som lyste upp hela himlen.

– En HUR-agent med kännedom om operationen uppger att explosionen utlöstes av ett fjärrdetonerat sprängämne utrustat med brandfarliga ämnen för att intensifiera branden, rapporterar Kyiv Post.

Ungern rasar

Ungern har fördömt attacken, som tillfälligt stoppat de ryska oljeleveranserna till landet.

Landets utrikesminister Péter Szijjártó kallar händelsen för ”ännu en attack mot Ungerns energisäkerhet” och ”ett försök att dra in oss i krig”.

Svaret: ”Kommer fortsätta brinna”

Nu ger Ukraina ett tydligt svar. Landets militär kommer fortsätta att attackera oljeledningen.

– Det ryska oljenätverket, som finansierar angriparens krig och dess militärindustriella komplex, kommer att fortsätta explodera och brinna tills fienden slutar attackera Ukraina, säger en ukrainsk militärkälla till Kyiv Post. 

Ungern och Slovakien köper rysk olja

Druzhba är en av världens största oljeledningar. Via ledningen transporterar Ryssland råolja till Ungern och Slovakien. Länderna är de enda inom EU som fortfarande importerar rysk olja via Druzhba.

EU har förbjudit import av rysk olja. Men leveranser via Druzhba är undantagna från förbudet, vilket både Ungern och Slovakien utnyttjar.  

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland 

Konflikt om region

Den spända relationen mellan Ungern och Ukraina handlar inte enbart om import av rysk energi.

Det handlar även om regionen Zakarpatska i västra Ukraina.

Zakarpatska var en del av Österrike-Ungern innan första världskriget och en del av Ungern strax innan andra världskriget.

Ukraina har tidigare anklagat Ungern för att landet kände till Rysslands invasionsplaner innan den 24 februari.

Chefen för Ukrainas nationella säkerhet- och försvarsråd, Oleksij Danilov, har även påstått att Ungern erbjudits ukrainskt territorium (Zakarpatska) av Ryssland efter kriget.

– Ungern förklarade öppet sitt samarbete med Ryssland. Dessutom varnade Putin dem i förväg för att vårt land skulle invaderas. Av någon anledning trodde Ungern att de skulle få ta en del av ”sitt” territorium. Det kommer aldrig att hända. Låt oss se vad som blir konsekvenserna för detta land efter krigets slut, sade Danilov till den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform i maj 2022.

Ungern tillbakavisade anklagelserna i kraftiga ordalag.

– Uttalandet av Oleksij Danilov innehåller anklagelser som är falska och ogrundade. De uppviglar till hat mot det ungerska folket och mot Ungern i den ukrainska opinionen, framhöll den ungerska ambassaden i Kyiv i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: ”Exakt som Biden” – film på Trump sprids som en löpeld

Foto: Geralt

Text: Redaktionen