Matbutik sänker priserna – gäller hundratals varor

2024 04 02

Under mars månad har Lidl genomfört omfattande prissänkningar på svenskproducerade produkter från det egna varumärket Matriket.

Livsmedelskedjan sänkte priserna  på 200 varor tillhörande varumärket under hela mars.

– Vi sänker priset med 20 procent på 200 Matriket-varor under hela mars. Ett år efter lanseringen av vårt varumärke “Matriket” finns det cirka 200 Matriket-produkter i Lidls sortiment, allt från yoghurt och havrekuddar till falukorv och matvete, framhöll Lidl i ett uttalande när prissänkningarna lanserades.

Nu meddelar lågpriskedjan att kampanjen fortsätter i april.

– För att öka de svenska hushållens medvetenhet kring svenskproducerad mat och uppmuntra till fortsatt konsumtion av svenska livsmedel förlänger Lidl sin prissänkning på hela Matriket-sortimentet april ut, meddelar Lidl i ett uttalande på tisdagsmorgonen.

Ett köptillfälle i veckan

Kunder som är Lidl Plus-medlemmar kommer att kunna ta del av erbjudandet.

– Via en kupong i medlemsklubben Lidl Plus kan kunderna handla Matriket-produkter till minst 20 procents rabatt vid ett köptillfälle i veckan, framhåller butikskedjan.  

Rabattkupongen går att aktivera en gång i veckan under hela april i Lidl Plus-appen, som kan laddas ner från de flesta app-butikerna.

”Ett kvitto på vår insats”

Jakob Josefsson, chef för Lidl-Sverige, berättar att prissänkningarna i mars gav resultat.

– När nu en månad har gått kan vi konstatera att vår förhoppning att få fler att välja svenskproducerad mat och dryck besannades. Vi ser i vår försäljning att fler kunder har upptäckt Matriket, och att kunderna i hög utsträckning fortsätter handla Matriket, säger han och tillägger:

– Det ser vi som ett kvitto på att vår insats för att öka medvetenheten kring den svenska livsmedelsindustrin har gett resultat.          

Ytterligare prissänkning

Utöver Matriket-kampanjen kommer Lidl även att erbjuda sänkta priser på frukt och grönt i april.

För att ta del av erbjudandet behöver kunder aktivera en kupong i Lidl Plus.

– Kupongen gäller 12 procent på all frukt och grönt, den kommer att kunna aktiveras en gång i veckan och dyker upp varje vecka i Lidl Plus under obestämd tid framöver, skriver butikskedjan.   

Foto: N. Rosa 

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen